Upplands Ornitologiska Förening
Upplands Ornitologiska Förening
Fåglar i Uppland: UOF:s tidning.
Biotestanläggningen, eller Biotestsjön som området ofta kallas, är belägen i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk ca två mil NV Östhammar och ca 7 mil NNO Uppsala. Den närmaste vägen, om man kommer med bil söderifrån (Uppsala), är att åka norrut på väg 290, åka genom Österbybruk och fortsätta till Forsmark (vid "busväder" vintertid rekommenderas dock omvägen runt Östhammar, väg 288 från Uppsala). Buss 826 (Uppsala - Forsmarks kraftverk) resp. 811/832 (via Östhammar) finns också att tillgå.
När väg 290 tar slut i Forsmark svänger man först höger på väg 76 mot Östhammar/Norrtälje/kärnkraftverk, passerar strax en DinX-mack och "Brukshandeln" och efter ytterligare ett par hundra meter svänger man vänster (skyltat "Kärnkraftverk 5"). Efter drygt tre km svänger man till höger (skyltat bl.a. "Biotestanläggning"), fortsätter ca en km och omedelbart efter att ha åkt över en bro (över "Kanalen", kraftverkens kylvattenintagskanal) så svänger man till höger. På vänster hand syns nu kraftverkets personalparkering och rakt fram fortsätter vägen som går till "Biotestanläggning" och "Slutförvar" (SFR). Låt Dig inte avskräckas av detta utan parkera på personalparkeringen och fortsätt sedan till fots (se även under Övrigt).
Oavsett om vägbommen råkar vara öppen (den är det dagtid på vardagarna), så är det förbjudet att (utan tillstånd) fortsätta med bil! Efter ett par kilometers promenad syns stora byggnader på höger hand, på det största huset står det "SKB" (Svensk Kärnbränslehantering). Sväng vänster efter husen och fortsätt över en bro (och under en, nästan alltid låst, vägbom). Följ vägen ytterligare en dryg km och sedan är man framme vid själva Biotestsjön.
Om det inte är "kutsäsong" för sälarna (ca februari, se även under Övrigt) har man nu två alternativ att välja på. Antingen fortsätter man vägen rakt fram eller också svänger man till höger strax innan Fiskeristyrelsens tydliga bodar med tillhörande lilla hamn. Förr kunde man gå runt hela "sjön", men eftersom nu stora, taggtrådsbeklädda järngrindar satts upp vid "Utloppet" (se karta) så är detta tyvärr omöjligt. Grindarna är uppsatta av säkerhetsskäl eftersom man installerat automatiska rensgaller i utloppskanalen.
Biotestsjön är skapad av människohand, en "sjö" i havet med 8-10 grader högre vattentemperatur än omgivningen. Sjön omgärdas av ett antal naturliga skärgårdsöar som sammanbundits med konstgjorda vallar. På "ursprungsöarna", barr-/blandskog på hällmark, har inte naturen påverkats nämnvärt. De konstgjorda områdena är mer intressanta. Här har en naturtyp, påminnande lite om det svenska kalfjället, skapats. Sprängsten och grus med obetydlig växtlighet, mest ogräs och enstaka, låga buskar. På sensomrarna bildas vissa år stora, sammanhängande "alg-mattor" inne i Biotestsjön vilka uppskattas av bl.a. rastande vadare.
Biotestsjön är kanske mest känd som vinterlokal. Själva sjön, samt dess utlopp i Öregrundsgrepen, håller alltid öppet vatten. Detta innebär att vissa arter, som normalt skulle ha flyttat betydligt längre söderut, väljer att stanna kvar. Regelbundna på vintern är häger, sångsvan, bergand och salskrake, vissa år även brunand, sothöna och kungsfiskare. Kvar finns alltid en större vigg-flock samt stora mängder knipa, storskrake och knölsvan. Även storskarven har blivit en karaktärsfågel vintertid, ett hundratal fåglar har övervintrat på lokalen de senaste två åren. Andra arter man kan förvänta sig vid ett vinterbesök är: ejder, alfågel, sjöorre, svärta, småskrake, tobisgrissla och förstås, lokalens riktiga karaktärsfågel, havsörn (en hyfsad dag ser man tiotalet exemplar).
Riktigt kalla vintrar fryser allt hav i närheten och då drar naturligtvis området till sig extra mycket fågel. Den s.k. "plymen", som bildas av Biotestsjöns varma vatten när det rinner ut i Öregrundsgrepen, kan då praktiskt taget "koka" med fågel. Bland övriga bra observationsplatser vintertid kan nämnas området söder om SFR ("SKB-husen"). Strax innan man kommer fram till SFR från kraftverkshållet, kan man svänga till höger och efter ett par hundra meter har man sedan fin utsikt över Asphällsfjärden. Ligger inte vigg-flocken i själva Biotestsjön, så ligger den garanterat här! Även "Kanalen" (se karta) bör kontrolleras. Här har både smådopping och kungsfiskare övervintrat.
Även under flyttningstider är Biotestsjön väl värd ett besök. På vårarna rastar mycket ärlor och piplärkor på de konstgjorda vallarna och i Öregrundsgrepen samlas ganska stora mängder ejder och alfågel. Lokalen är "säker" för vinterhämpling och lappsparv i april och för rödstrupig piplärka och blåhake i mitten/slutet av maj. Under april månad passeras området av ganska mycket rovfågel. Då kan ett besök i "Utsiktstornet" (se under Övrigt) vara givande. Förutom fina observationer av havsörn så ses ofta t.ex. ormvråk, fiskgjuse, duvhök, brun kärrhök, lärkfalk och ibland "något russin i kakan" som t.ex. pilgrimsfalk. Bara utsikten över halva Norduppland är väl värt ett besök!
Under häckningstid är lokalen normalt "ganska lugn". Större- och mindre strandpipare, drillsnäppa och grågås häckar på lokalen och på öarna utanför häckar bl.a. labb, tobisgrissla och skärpiplärka. Även storskarv har de sista åren börjat häcka, än så länge dock bara i små antal.
Under högsommaren samlas mycket stora mängder simfåglar i omgivande skärgården, ett slags "uppsamlings-heat" för färdighäckade, gamla fåglar inför höstflytten.
Höstflyttningen är mera påtaglig i Biotestområdet. Lokalens geografiska läge, i botten av den sydriktade "tratt" som Öregrundsgrepen bildar, gör att många fåglar passerar på sin resa söderut. Bästa stället att studera sydsträcket är från "Utloppet" (se karta). Ganska stora mängder vadare passerar från slutet av juli fram till september. Förutom kärrsnäppa ses regelbundet bl.a. spovsnäppa, kustsnäppa, myrspov och kustpipare. Även lommar, dvärgmåsar och labbar passerar regelbundet denna tid. Hela det havsområde som begränsas av Björns skärgård, Örskär och Biotestsjön har visat sig vara ett mycket viktig rast- och födosökområde för just labbar. Troligtvis intar labbarna ordentligt med föda och passar på att vila upp sig lite, innan de tar höjd och drar in över land på sin fortsatta färd mot sydväst. De senaste årens labb-studier vid bl.a. Vänern och Vättern, visar klart att en sådan sträckrutt existerar. Tättingar som blåhake och videsparv är också regelbundna septemberbesökare.
Senare på hösten är det andra arter som gäller. Från skiftet september/oktober bör man hålla ögonen öppna efter "små gröna sångare från öster". Inga större mängder av dessa arter har än så länge noterats, men området har definitivt potential så det räcker till och blir över! Vid långvariga och hårda vindar från ost, har Biotestsjön fått agera rastplats för såväl vitkindad- som prutgås. Vid den här årstiden bör man också kolla upp den kulle som ligger strax NO "andra bommen" (se karta). Denna kalfjällsterräng har lockad ned både berglärka och fjällpipare. En promenad ut på både den "revel" som löper parallellt med utloppskanalen på västsidan och den "revel" som sträcker sig i österled efter "andra bommen" och "kullen" kan också vara mycket givande.
Biotestområdet har på senare år besökts mera regelbundet och detta har tveklöst gett god utdelning. Bland rariteter som observerats kan nämnas: ob. islom, alförrädare, vitnackad svärta, skärfläcka, skärsnäppa, bredstjärtad labb, svarttärna, alkekung, fjälluggla (flera ggr.), härfågel, korttålärka (parande par!), gulärla (feldegg), ökenstenskvätta (2 ex. 7/12 1996 och 1 ex. 26/11 2000), taigatrast, taigasångare och snösiska. Somliga (bl.a. denna artikels författare) påstår sig även ha sett en adult större skrikörn från utsiktstornet i 17/4 1992...
Biotestanläggningen byggdes 1979 för att studera hur en temperaturökning i vattnet påverkar djur- och växtliv. Kylvattnet, från två av Forsmarks tre reaktorer, rinner genom en underjordisk tunnel via Biotestsjön ut i Öregrundsgrepen (kylvattnet är inte radioaktivt!).
I en separat, inhägnad del av Biotestsjön bedrivs sälavel i liten skala. Här lever f.n. en polsk hane (Nils) med två honor (Sälma och Hilma). Deras avkomma transporteras varje år till Skåne (Måkläppen, Falsterbo!) för att där förstärka den befintliga stammen. Under "kut-säsong" (ca februari) är det förbjudet att besöka området runt sälhägnet och en skylt vid vägen in till sälarna informerar då om detta. Respektera detta! Kutarna går annars i vattnet för tidigt.
Eftersom området kring hamnen och "Slutförvaret" (SFR) är skyddsområde (och hela anläggningen industriområde), gäller vissa restriktioner vid besök. Organiserade besök (exkursion) måste alltid föranmälas. En föranmälan görs enkelt medelst telefonsamtal någon vecka i förväg till informationsavdelningen, tel: 0173-810 00, kontorstid. Kraftverkets vaktstyrka blir därmed informerad om besöket och kan stå till tjänst med bl.a. "bom-öppning", så att exkursionen kan köra bil in till området om man så önskar. Enskilda besök skall också helst föranmälas, men har man bara vägarna förbi så är det tillåtet att till fots besöka området. Som besökare måste Du naturligtvis följa ev. instruktioner/förhållningsorder som ges av vakten.
I anslutning till kärnkraftverket finns en informationsbyggnad med tillhörande utsiktstorn. Generella öppettider är vardagar kontorstid och under sommaren även helger (ring 0173-812 68 för exakta öppettider och allmän information). Har Du för avsikt att tillbringa några timmar uppe i utsiktstornet men har en kroppslängd som understiger 170 cm bör Du medtaga något, exempelvis en ölback, att stå på!
