RRK (Regionala Rapportkommitén)

Fynddata för sällsynta fåglar i Uppland (vid gamla hemsidan)

Rrk:s viktigaste uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer med rapportområdets fågelfauna och vår målsättning är att dokumentationen skall vara så utförlig som möjligt. Av helt avgörande betydelse för slutresultatet, bland annat årsrapporten i FiU, är att så många som möjligt rapporterar sina observationer.

Rrk Uppland består för närvarande (2012) av:

Sammanfattning av årets väder skrivs av Mats Edholm
Person med specialkunskap om viss art kan utses av Rrk till skribent

Rrk Uppland använder Svalan!

Rrk Uppland, liksom övriga Sveriges Rrk och även Rk (Raritetskommittén), använder sig av SOF:s internetbaserade fågelrapporteringssystem Svalan för allt som har med fågelrapportering och årliga sammanställningar att göra. Svalan bygger på att så många som möjligt av Sveriges fågelintresserade rapporterar sina iakttagelser till systemet.

Kontinuerligt under året kopplar Rrk samman enskilda, inkomna rapporter till s.k. fynd i Svalan. Fynden kan sedan användas för antalsberäkningar och div. slutsatsdragningar rörande arternas uppträdande i rapportområdet/landskapet. Allt arbete kan göras direkt i systemet.

Rapporteringsguiden i Svalan anger vad Rrk i första hand vill ska rapporteras, men du kan/får rapportera så mycket du vill, ju mer desto bättre! Du har i Svalan även möjlighet att markera om du vill att en observation som inte täcks av rapporteringsguiden skall uppmärksammas av Rrk (via en speciell kryssruta i rapporteringsformuläret). Systemet är byggt för att kunna användas som komplett ”obsbok” för alla som så önskar. Möjligheterna i Svalan är idag stora, till exempel kan foton biläggas rapporterna, utrymme finns för privata eller offentliga dagboksanteckningar, väderobservationer kan tillföras mm. Naturligtvis kan man också få ut mycket uppgifter från systemet. Med olika typer av sökningar och utdrag från databasen kan du visa resultatet på skärmen, exportera ut i Excel-format eller kopiera in på Word. Rapporterar man allt man ser eller hör går det naturligtvis att få fram alla möjliga typer av listor (att hålla koll på årskryssen räcker inte för alla, några har månadslistor, lokallistor, tomtlistor o.s.v.).

Sekretess råder för en del arter. Det innebär att när du rapporterar häckningsindicier för till exempel rovfåglar eller tjäderspel så blir dessa automatiskt dolda för alla utom för dig själv samt artansvarig i Rrk. Du kan även själv dölja fynd om du anser det vara nödvändigt av olika orsaker. När du rapporterar boplats eller revir för känsliga arter, är det nödvändigt att du anger ett häckningskriterium för att de ska döljas!

VAD skall jag rapportera?

Kom ihåg att hellre rapportera för mycket än för lite och räkna aldrig med att någon annan rapporterar det Du har sett! Kontakta gärna någon Rrk-medlem om Du har frågor kring rapporteringen.

HUR skall jag rapportera?

Du rapporterar enkelt alla dina iakttagelser till Svalan. Har Du problem att komma i gång med Svalan, kontakta någon i Rrk så hjälper vi dig!

• Lämna så noggrann lokalangivelse som möjligt och välj en lokal i Svalan som ligger så nära platsen som möjligt där fågeln/fåglarna befann sig (inte där du befann dig!). Om lokaler saknas kan du skapa en ny lokal. Använd namn som finns på topografiska kartan (se kartsök på Lantmäteriets hemsida). Komplettera i kommentarsfältet med till exempel antal meter/km från och väderstreck i förhållande till angiven lokal. Tänk på att en rapport om tre ropande slagugglor i Östervåla socken ett visst datum är tämligen värdelös - Rrk har ingen möjlighet att avgöra vilka individer som avses.
• Det är bra om du inte bara rapporterar antalet utan också lämnar annan viktig information (ålder, kön, aktivitet, klockslag o.s.v.). Är det en rastande flock eller är den på sträck? I det senare fallet, i vilken riktning (t.ex. Sträckande N etc.)? Har du lämnat uppgifter om stora antal, redovisa då också hur Du kommit fram till summorna. Rör det sig om exakta räkningar, en god skattning eller endast en grov sådan? Det är av stor vikt att denna information verkligen läggs in i rapporten (kanske inte minst häckningskriterium). Det möjliggör effektiva sökningar i efterhand som avsevärt underlättar analyser av fågelfaunan och därmed Svalans värde. Använd kommentarsfältet för all kompletterande information som inte täcks av standardfälten i Svalans rapporteringsformulär. Tänk på, att din rapport skall kunna förstås av en person som inte sett det du har sett, men som kanske vill använda dina data för att göra analyser av fågelfaunan.
• Även om det vanligtvis kan vara svårt att konstatera förekommer det att samma individ förflyttar sig mellan olika lokaler. Ibland kan man med stor sannolikhet avgöra att det förhåller sig så (avvikande sång eller utseende etc.), medan man i andra fall endast misstänker att det kan vara så (försvinner från en lokal för att strax därpå hittas på en annan). Misstänker Du samma individ, bör det framgå av rapporten.
• Ange gärna medobservatör, likaså vem som upptäckte fågeln om det gäller en ovanlig art.
• De som använder sig av Club300:s mobiltelefonbaserade larmsystem BMS måste i efterhand gå in och korrigera sina fynd i Svalan, alternativt skriva in fyndet på vanligt sätt i Artportalen. BMS-rapporter kommer att negligeras om inte detta sker! Orsaken till detta är att varken antal, kommentarer eller precisering av lokal syns i Svalan.

”Rk-blankett”

Har Du observerat sällsynta och/eller svårbestämda arter skall en raritetsrapport alltid bifogas varje observation. Rrk förbehåller sig också rätten att inkräva rapport rörande andra, vanligare arter. Det kan gälla exempelvis extremt tidiga eller sena fynd av flyttfåglar, vinterfynd av tropikflyttare mm. Detta görs för att årsrapporten skall hålla hög kvalitet - alla typer av extremfynd skall vara väl underbyggda.

När du i Svalan rapporterat en art som, enligt Rrk/Rk, kräver raritetsrapport, meddelas du detta när du kontrollerar din ”skuldlista” nästa gång du loggar in. Du kan då enkelt klicka dig fram till en raritetsrapport med förtryckta uppgifter om art, datum, fyndplats, observatör. Du måste sedan fylla i med egen text under följande rubriker: väder, sikt, optik, avstånd (min-max), händelseförlopp, eventuell storleksjämförelse, detaljerad beskrivning av fågeln (börja lämpligast med näbben och avsluta med stjärten), eventuella läten, förväxlingsrisker med andra arter och varför dessa kunde uteslutas, tidigare erfarenheter av arten/liknande arter, upptäckare (om annan än Du själv), medobservatörer och om dessa instämmer i artbestämningen. Finns foto, video-. eller ljudinspelning skall detta bifogas.

Raritetsrapporter ”på papper” (traditionell raritetsblankett eller liknande) kan fortfarande användas men, enligt med vad som tidigare skrivits, är detta något Rrk helst ser att man undviker (vi måste då knappa in den för hand i Svalan).

OBS! Raritetsrapporten skall ifyllas så fort som möjligt efter observationen. Rapporten måste vara ifylld alternativ Rrk tillhanda postledes senast 31 januari året efter observationsåret, annars hinner den ej granskas och kommer ej att publiceras i rätt årsrapport.

NÄR skall jag rapportera?

Den årliga sammanställningen i FiU publiceras normalt redan i den efterföljande årgångens andra nummer. För att Rrk skall klara detta måste följande förutsättningar uppfyllas:

• Du rapporterar med fördel dina observationer till Svalan fortlöpande under året, men de sista iakttagelserna får inte komma in senare än 31 januari året efter att observationen är gjord.
• Bifoga alltid raritetsrapport där så krävs, se automatisk ”skuldlista” när du är inloggad i Svalan! I de fall där rapporten skall in till Raritetskommittén, sker det fortlöpande under året men den måste senast ha inkommit 15 januari året efter att observationen är gjord.
• Rapporter som inkommer efter 31 januari kommer normalt inte med i den tryckta årsrapporten (rapporterna kommer endast att synas i Svalan). Hjälp oss att undvika detta genom att rapportera i tid!