Rrk (Regionala rapportkommittén)

Aktuellt

Fynddata för sällsynta fåglar i Uppland

 

Rrk:s viktigaste uppgift är att följa upp och dokumentera vad som händer med rapportområdets fågelfauna och vår målsättning är att dokumentationen skall vara så utförlig som möjligt. Av helt avgörande betydelse för slutresultatet, bl.a. årsrapporten i FiU, är att så många som möjligt rapporterar sina observationer.

Rrk Uppland består f.n. av:

Ledamot

Artansvar

Andra ansvar

Bill Douhan

lommar, doppingar, skarvar, hägrar, storkar, svanar, gäss

Ordförande & Riks- och Landskapsinventeringar

Anders Eriksson
Näckrosvägen 38
169 37 Solna
Tel: 070-5270760

duvor, gökar, nattskärror, spettar, mesar, sommargyllingar, kråkfåglar

Rapportmottagare / Kontaktperson
Rapporteringsguiden i Svalan & Lokaladministratör

Fredrik Friberg

änder, vadare

 

Petter Haldén

alkor, lärkor, trastar, småtrastar, flugsnappare, törnskator, sidensvansar


Ulrik Lötberg

tärnor, labbar, måsar

Svalanansvarig för BD:s arter, administrerar rapporter från Tämnaren och Björn & Lokaladministratör

Thomas Pless ugglor Ny

Johan Södercrantz

svalor, piplärkor, ärlor, seglare, blåkråksfåglar

Svalanexpert & Lokaladministratör

Martin Tjernberg

rovfåglar, hönsfåglar, sumphöns, tranor

Fågelrapportens inledning, sammanfogning & slutredigering

Pekka Westin

starar, finkar, fältsparvar

 

 

 

Rrk Uppland använder Svalan!

 

Rrk Uppland, liksom övriga Sveriges Rrk och även Rk (Raritetskommittén), använder sig av SOF:s internetbaserade fågelrapporteringssystem Svalan - http://www.artportalen.se/birds/default.asp - för allt som har med fågelrapportering och årliga sammanställningar att göra.

Svalan bygger på att så många som möjligt av Sveriges fågelintresserade rapporterar sina iakttagelser till systemet.

 

Kontinuerligt under året kopplar Rrk samman enskilda, inkomna rapporter till s.k. fynd i Svalan. Fynden kan sedan användas för antalsberäkningar och div. slutsatsdragningar rörande arternas uppträdande i rapportområdet/landskapet. Allt arbete kan göras direkt i systemet.

 

Rapporteringsguiden i Svalan anger vad Rrk i första hand vill ska rapporteras, men i Svalan kan/får du rapportera så mycket du vill! Systemet är byggt för att kunna användas som komplett ”obsbok” för alla som så önskar. Möjligheterna i Svalan är idag stora; t.ex. kan foton biläggas rapporterna, utrymme finns för privata eller offentliga dagboksanteckningar, väderobservationer kan tillföras m.m. m.m. Naturligtvis kan man också få ut mycket uppgifter från systemet. Med olika typer av sökningar och utdrag från databasen, kan du visa resultatet på skärmen eller kanske exportera ut på Excel-format. Rapporterar man allt man ser går det naturligtvis att få fram alla möjliga typer av listor (att hålla koll på års-kryssen räcker inte för alla, några har månadslistor, lokallistor, tomtlistor o.s.v.).

 

De rapporter som Rrk är intresserade av, filtreras automatiskt fram enl. rapporteringsguidens gränser när t.ex. årsrapporten skall skrivas. Du har i Svalan även möjlighet att markera om du vill att en observation som inte täcks av rapporteringsguiden skall komma till Rrk:s kännedom av någon anledning (via en speciell kryssruta i rapporteringsformuläret).

  

VAD skall jag rapportera?

 

Kom ihåg att hellre rapportera för mycket än för lite och räkna aldrig med att någon annan rapporterar det Du har sett! Kontakta gärna någon Rrk-medlem om Du har frågor kring rapporteringen.

 

HUR skall jag rapportera?

 

Du rapporterar enkelt alla dina iakttagelser till Svalan. Har Du problem att komma i gång med Svalan, kontakta någon i Rrk så hjälper vi dig!

 

Har Du inte tillgång till dator, eller av andra skäl är förhindrad att rapportera dina observationer till Svalan, går det även fortsättningsvis bra att rapportera brevledes. Skicka då dina rapporter till vår rapportmottagare Anders Eriksson. Det underlättar för oss om du sorterar dina rapporter lokalvis. Vi vädjar dock till alla rapportörer som har minsta möjlighet att rapportera i Svalan att göra så – pappersrapporter innebär nu för tiden både dubbel- och merarbete för Rrk. Men, kom ihåg, hellre pappersrapport än ingen alls!

 

Viktigt 1. Även om du rapporterar per brev kommer Rrk, såvida Du inte uttryckligen skriver att så inte får ske, att knappa in dina observationer i Svalan.

 

Viktigt 2. Undvik dubbelrapportering, d.v.s. att rapportera samma fynd både via Svalan och brev.

 

Viktigt 3. Tänk alltid på följande när du rapporterar:

”Rk-blankett”

Har Du observerat sällsynta och/eller vissa andra svårbestämda arter skall en raritetsrapport alltid bifogas varje observation. Rrk förbehåller sig också rätten att inkräva skriftlig rapport rörande andra, vanligare arter. Det kan gälla exempelvis extremtidiga/-sena fynd av flyttfåglar, vinterfynd av tropikflyttare m.m. Allt för att det som publiceras i årsrapporten skall hålla så hög kvalitet som möjligt – alla typer av extremfynd skall vara så väl underbyggda som möjligt.

 

När du i Svalan rapporterat en art som, enl. guiden (eller Rrk:s manuella förmenande), kräver raritetsrapport, meddelas du detta när du kontrollerar din "skuldlista" nästa gång du loggar in. Du kan då enkelt klicka dig fram till en raritetsrapport med förtryckta uppgifter om art, fyndplats, datum o.s.v. Du måste dock på traditionellt sätt komplettera med bl.a. redogörelse för hur observationen gick till, lämna en detaljerad beskrivning av hela fågeln och, inte att förglömma, beskriva hur förväxlingsarter uteslutits.

 

Raritetsrapporter ”på papper” (traditionell raritetsblankett eller liknande) kan fortfarande användas men, analogt med vad som tidigare skrivits, är detta något Rrk helst ser att man undviker (vi måste då knappa in den för hand i Svalan).

 

Följande fakta bör finnas med i en raritetsrapport: Datum, tidpunkt, väder, sikt, optik, avstånd (min-max), händelseförlopp, ev. storleksjämförelse, detaljerad beskrivning av fågeln (börja lämpligast med näbben och avsluta med stjärten), ev. läten, förväxlingsrisker med andra arter och varför dessa kunde uteslutas, tidigare erfarenheter av arten/liknande arter, upptäckare (om annan än Du själv), medobservatörer och om dessa instämmer i artbestämningen. Finns foto, video-. eller ljudinspelning skall detta/dessa bifogas. Rita/skissa gärna – en bild säger mer än…

 

OBS! Raritetsrapporten skall ifyllas så fort som möjligt efter observationen. Rapporten måste vara ifylld alt. Rrk tillhanda postledes senast 31 januari året efter observationsåret, annars hinner den ej granskas och kommer ej att publiceras i rätt årsrapport.

 

NÄR skall jag rapportera?

 

Den årliga sammanställningen i FiU publiceras normalt redan i den efterföljande årgångens andra nummer. För att Rrk skall klara detta måste följande förutsättningar uppfyllas:

 

Rapportera in dina obsar i Svalan!

Mera (betydligt äldre) info om Rrk finns på Ekon från Rrk...

                                                                                                                    Åter...