Chatten

Finns det några rekommendationer angående den "spontana" vitkindade följetången i Svandammen i år? Den finns ju där i alla fall.

Sällan har väl skådats spontare och vildare änder och gäss än de som nu gästar vårt landskap, t.ex den vitkindade i Svandammen, säd- och grågås på Stockholm ström, bläsand Stockholm ström, etc.,etc. Självklart räknas dessa guldkorn i Upp-X

Det var två olika hökugglor idag bara några kilometer ifrån varandra. Den ena var väldigt samarbetsvillig. Den flög rakt MOT OSS och satte sig på en gren vid vägen där vi stod. Helt orädd!

Angående spontanitet funderar jag på hur definitionen av begreppet lyder - orsaken till att bläsänder och vitkindade gäss finns på våra breddgrader under vintern beror ju givetvis på att vi människor skapat en miljö där de kan överleva, med till exempel matning. Det får mig att fundera på var gränsen går - vad är det som gör bläsänderna och grågässen i Strömmen ospontana? Är alla fåglar som vänjer sig vid matningar ospontana? Är alla fåglar som bosätter sig i fågelholkar ospontana? Ismåsen som dök upp för ett tag sedan blev ju van vid människor och började äta från matningen - "blev" den ospontan efter ett tag? När, i så fall? Ska vi kanske börja anse alla fåglar som lever i till exempel Hjälsta (som i allra högsta grad är påverkat av oss människor med utflödesreglering och annat) som ospontana?

Ola heter jag ju. Usch och fy för att skriva fel.

Något mer om hökugglor lokaler i Obsboken.

När det gäller anledningen till att änder och gäss i större utsträckning än tidigare övervintrar så har det nog rätt lite att göra med just fåglarna vid Strömmen. Sannolikheten att den påtagligt stora och märkligt tecknade grågåsen där härstammar någon annanstans ifrån än Skansen är mycket liten. Givetvis är det inte omöjligt att det rör sig om en vild bläsand och sädgås, men framförallt sädgåsen känns ju riktigt malplacerad där. Det tycker i allafall jag inte att den gör vid Hjälstaviken alldeles oavsett hur reglerat vattenståndet är där. Det är ju så att man aldrig riktigt kan veta varifrån fåglarna man ser kommer. Man får avgöra själv om det känns kul att räkna helt enkelt. Så antingen åker man till Strömmen och hänger in sädgås nu eller så väntar man ett par månader och åker till Hjälsta.

Regelförtydligande - Nedanstående skrivning har nu tillförts Upp-X-regelverket:

"Observation som ej offentliggörs i så nära anslutning till observationen som praktiskt är möjligt får ej räknas av andra än upptäckarna. Att offentliggöra en observation innebär att den larmas via BMS, läggs in på Svalan (synligt) eller meddelas eventuell telefonsvarare.

Det är upp till upptäckaren, eller den som har kunskap om en observation, att avgöra om observationen skall offentliggöras. I detta skall alltid etiska regler (SOF/Club300) beaktas."

Tävlingsledningen kommer 2006 att agera kraftfullt mot alla typer av försyndelser!

Övervintrande änder. Förvisso bidrar matningen vid Strömmen till att en del änder övervintrar, men det är nog inte hela sanningen när det gäller änder. Ta till exempel snatterand, åtminstone till början av 90-talet var det "otänkbart" med övervintrande snatteränder i Stockholm, men sedan en försiktig start men någon enstaka fågel i Djursholm/Stora Värtan verkar antalet öka undan för undan. I både december 2005 och 2006 har c. 6o ex. noterats där, dock inte i anslutning till en matning. De "parasiterar" i stor utsträckning på sothöns. Och när det gäller kricka så visar en snabb titt i de senaste årens fågelrapporter att antalet obsar ökar och de är inte knutna till fågelmatningar. Och som sista exempel bläsand, hanen vid Strömmen vintern 2005/2006 var inte den enda i Stockholmstrakten. Vid sjöfågelinventeringen 15/1 -05 noterades 4 ex.: 1 ex. Strömmen, 1 ex. vid Långholmen (sågs vid start och slut av inventeringen av aktuellt delområde - och jag tror inte att den däremmellan flög till Tur o Retur till Strömmen), 1 ex. Baggensstäket och 1 ex. Skanssundet.
Så även om matningar bidrar till att änder stannar så uppvisar en del arter ett ändrat beteende som inte är avhängigt matningar.

Ett förtydligande om anledningen till den nya regelskrivning som införs i Upp-X 2006.

Vissa observationer kommer inte till allmän kännedom utan sprids inom en trängre krets, t.ex nära vänner eller personer som man känt sedan länge och 'litar' på. Anledningen till detta kan i sin tur vara att arten eller dess omgivning är känslig, markägare eller liknande sätter stopp, etc. Vi kan konstatera att skälen kan vara många och fullt legitima.

Eftersom Upp-X är en 'tävling' så föreligger en orättvisa i ovanstående. Att endast ge vissa deltagare möjlighet att se någonting är knappast 'good sportsmansship'. Upptäckarna skall inte heller bestraffas för att de hittat något som inte kan/bör spridas.

Tävlingsledningen har därför infört den nya regel som innebär att en upptäckare av en fågel alltid får tillgodoräkna sig arten i fråga. Om observationen inte kan spridas vidare får ingen annan (som inte själv upptäcker samma fågel) räkna arten (på den platsen) i Upp-X. Tävlingsledningen tror sig om att ha tillräckligt god inblick för att avgöra eventuella tveksamheter runt detta.

Men vi hamnar trots detta i ett dilemma, framför allt gäller detta vitryggig hackspett. Inom en liten grupp är det känt var den från Baltikum utplanterade hannen fanns under 2005. Om han fortfarande är vid liv, vilket tävlingsledningen inte känner till idag, så är sannolikheten stor att han finns i samma område. Denna fågel kan således inte upptäckas på nytt och skall därför ej räknas i Upp-X 2006.

Jag utgår från att tävlingsledningen med detta menar att vi inte ska ge oss upp för att leta vitryggig hackspett i det område den sågs ifjol eftersom den ändå inte kommer att räknas i UppX? Bra! Men är det inte lika bra att säga rakt ut att vitryggig hackspett inte räknas oavsett om den ses under häckningstid eller under annan tid av året?
Finns det någon mer art som är känslig och inte bör räknas i UppX? Jag utgår från att det i så fall rör sig om häckfåglar, och jag gissar att berguven på känd lokal nära Uppsala fär räknas även den knappast "upptäcks" av någon.

Ang. svarta rödstjärten.
Även om denna fågel har oddsen emot sig att överleva hela vintern, så skall vi SJÄLVFALLET INTE påskynda förloppet genom att stå för nära "dynghögen" så att fågeln inte törs komma dit! Klagomål ang. dumt uppträdande har tyvärr alltså inkommit. Alla skådare som besöker lokalen bör omedelbart ingripa (säga till) om missgrepp begås. Obetänksamhet är mänskligt och stävjas bäst med information.

Vitryggig hackspett undantas från Upp-X och är inte "kryssbar". Detta oavsett var och/eller när den ses under året.

Berguvarna utanför Uppsala finns i Svalan med angiven plats och är därmed "allmän egendom".

För tävlingsledningen, Tommy Eriksson och Joakim Djerf

Jag håller med "ladlas" till 110%. Hela landskapet och alla fåglarna är påverkad av människor. Eftersom en stor del av Uppland bara kom över havsnivå för några tusend år sedan har alla djur och växter spred över landskapet i samband vid manniskör: det har aldrig funnits "Uppland" utan människor. Många av fåglarna finns här bara för att människör tog bort skogen så att det fanns plats för grödor. Jag skulle gissa att vi skulle inte ha Lövstaslätten mm (och därmed t ex kornknarr, vaktel mm) utan männsliga påverkan, osv. Den som tror att vitkindade i Svandammen är "ospontan" och den i Hargsviken är "spontan" lurar bara sig själv.

OK, jag ger mig. Fler och fler räknar den vitkindade i Svandammen så jag får väl göra det också.

Såg att artlistan för 2005 slutade på 273 men det har ju inte hittats nån ny art sen tretåig mås, och den var ju art 272. Nu har jag inte varit i uppsala på ett tag och denna info kanske har funnits på hemsidan, men vilken art är det som har kommit till? Är det den nämnda vitryggen nedan?

Ja, en deltagare väntade till 31/12 med att uppdatera vitryggen.

Art nummer 273 var en sent rapporterad vitryggig hackspett

Vi var vid Lövstaholm i går för att se på finkarna på ogräsfältet och träffade då på ägaren till Lövstaholm. Hon ville inte att man skulle parkera längs vägen ner till gården - inte ens i korsningen i kurvan, eftersom de måste komma fram med lastbil. Hon bad - mycket vänligt - att man i stället skulle parkera uppe vid skolan och gå ned.

Finkarna på ogräsfältet vid Lövstaholm??????? Kan någon utveckla det, vilket Lövstaholm, vilka finkar??

Ogräsfältet vid Lövstaholm ligger i norra kanten av Gamla Uppsala. Det är alltså där stenfalken håller till. Kör väg 290 mot Österbybruk. Precis i slutet av Gamla Uppsala ligger Gamla Uppsala skola på höger sida (några hundra meter före järnvägskorsningen). Vid skolan kan man parkera för att sedan gå längs vägen några hundra meter tills man kan se ner på motorvägen och ogräsfälten. Bra just nu med ca 50 bofinkar, kanske 30 vinterhämplingar, några bergfinkar, gråsiskor samt varfågel.

Nu är jag och Curre tillbaka efter en fin vecka i UAE (tillhör f.ö. VP). Några av godbitarna vi fick se var örongam, smutsgam (äntligen!), hägerpipare (så snygga!), ökenlöpare, blek dvärguv, härfågellärka, svartkronad finklärka, hypocolius (8 ex), orienstenskvätta, taigaflugsnappare och dvärgsångare. Det känns konstigt att vara tillbaka i snö och minusgrader men nu får man väl försöka komma ikapp er i Upp-X. Jag kommer vara lite handikappad i år då sökaren somnat för evigt och jag inte har investerat i lyxtelefon med BMS. Det får bli desto mer primärskådning. Har i alla fall hängt in svarta rödstjärten, den hade jag flyt med imorse.

Glömde visst kolymasnäpporna (ca 20 ex). Värt att nämna är också stäppvipa, sibirisk beckasin och rishäger. Vi hade över 170 arter på resan och för min del blev det 67 nya lifers/VP-kryss.

Kul att du varit i UAE. Kan dock inte låta bli att lägga mig i vad som är VP. Det klassiska och som en mycket stor majoritet av alla intresserade räknar efter är det VP som bokverket Birds of Western Palearctic specificerar. Där ingår inte Arabiska halvön utan gränsen skär genom norra Saudiarabien och med Kuwait och Irak. AviFauna har dock infört ett eget "stor-VP" och det får de själva förklara.

Tja, för min del kvittar det var VP-gränsen går, fåglarna är lika fina ändå! ;-) Men om det är som du (Bosse) säger, så håller jag med om att det är märkligt att AviFauna infört en egen definition av VP. Men hur är det, är det bara AF som anser att Arabiska halvön tillhör VP??

The Yahoo grupp "WestPalBirds" (http://groups.yahoo.com/group/WestPalBirds/) också använder ett "stor-VP" med hela Arabiska halvön. Annars, som Bosse skriver, använder nästan alla samma definitionen som Cramp et al (Birds of the Western Palaearctic).

Jag träffade ägaren av Lövstaholm idag, och hon vill än en gång påminna om att vi ska respektera P-förbudet längs vägen från G:a Uppsala skola ner till gården. Senast idag hade hon haft en mindre kontrovers med någon som parkerade bilen längs vägen. Om alla följer Ragnars råd om att parkera vid skolan så är vi mer än gärna välkomna i omgivningarna. Det ska väl inte vara så svårt, eller hur? Min promenad längs vägen idag på em. gav tre fjällvråk, inget annat.

Angående "AviFaunas Stor-VP": Magnus Ullman har i Vår Fågelvärld 1/2003 s. 30-31 under rubriken "Vad är VP?" försökt förklara varför Stor-VP är bättre än Lill-VP. // Något om bakgrunden: Eurasien och Afrika delas in i tre olika zoogeografiska/ekoregionala områden, de Palearktiska, Orientaliska och Afrotropiska. Man har försökt sätta gränserna där faunan påtagligt och snabbt skiftar karaktär och lyckats ganska väl med detta. Dock inte på Arabiska halvön, där Magnus förordar att även södra delen av halvön, utom ön Socotra, ska inlemmas i Palearktis istället för Afrotropikerna. Denna uppfattning gjorde förresten SOF till sin redan i samband med utgivningen av Holarktis Fåglar 1995, efter att Beaman kommit ut med Palearctic Birds 1994. // Så kommer vi till den delikata uppgift BWP-redaktionen stod inför när de skulle påbörja sitt bokarbete på 70-talet: att avgränsa ett område som de kallade Västpalearktis. Dess gräns åt öster - mot övriga Palearktis - sägs i BWP mycket riktigt vara godtycklig. De hade till en början inte ens tänkt ta med den europeiska delen av Sovjet/Ryssland i VP, men ryska ornitologer fick dem på andra tankar. Det rullade på, en del hänsyn togs till tidigare utgivna fågel- och växtböcker, och snart hade man en gräns att arbeta efter. Dock fastnade man alltså i mitt och andras tycke för en högst tveksam avgränsning mot söder på Arabiska halvön genom att dra en linje från Kuwaits södra gräns till Aqabavikens mynning. Det är denna Palearktis-avgränsning (inte i första hand VP-avgränsning) jag tycker förespråkarna för Lill-VP har att ta ställning till. Argument finns säkert och jag lyssnar intresserat.

Det här är väl fel forum att debattera VP-gränser egentligen, men det främsta skälet att köra Lill-VP är väl att alla andra gör det. Jag menar inte att man ska foga sig tyst i ledet, men så länge ingen annan räknar dessa arter på sin VP-lista så blir det ju lite fånigt att vi gör det. Då får man se till att opinionen svänger först. Och det känns ju lite märkligt att ingen annan räknar på vårt sätt om nu gränsen är så godtycklig.

Jaktfalk O Gräsö!
Martin I hälsar att skridskoåkande L-G Bråvander idag, vid pass 14:30, observerat en jaktfalk. Den hade flugit omring, jagat sjöfågel och setts under såpass goda omständigheter att artbestämningen inte vållat några problem. Observationen gjordes alltså "off-shore"" med bästa riktmärke skäret "Ådkubben" som ligger drygt 2 km O Mattingsviken som i sin tur ligger på östra sidan av Gräsö, mittemellan Söderboda och Norrboda.

Haha, kommer vi få se 50 glada Upp-X-are komma utsusande på långfärdsskridskor imorgon med tubarna vingligt balanserande på axlarna? ;-)

Jag har lagt in några rader i obsboken om hur man hittar till hökugglan i Vittinge. Mattis och jag mötte några skådare som hade letat i Skattmansö naturreservat efter att ha fått felaktig information.

Vill gärna se Snösiska i år!! Björkdungen, Håga kan någon beskriva var det är. Tack på förhand.

Du hittar matningen där snösiskan brukar finnas om du kör genom hela Håga b. Alldeles i slutet av byn stannar du i en lietn korsning, då ser du en röd villa i en liten bjurkdunge rakt fram i din färdriktning. Snösiskan brukar hålla till mellan husen när den är på marken, den syns då bäst från staketet. Annars får man spana i björkarna.

Tack Anders J!

Var i Björkdungen och letade efter Snösiskan igår men hittade den inte. Det har ju även funnits en Snösiska vid reningsverket en tid. Då jag sett den har den hållit till "längst in" på reningsverket, Vid de stora jordhögarna brevid grusupplaget. Jag har då sett den tillsammans med tre gråsiskor. Det var ju ett tag sen, men är den kvar så var den rätt lättskådad.

Jag ska till Norrtälje i helgen. Var är bästa stället att hitta alfågel?

Om det inte har frusit där, så brukar man kunna se alfåglar vid/runt Kapellskär. Sedan ligger det ju tusentals runt Rönnskärs udde, men det är väl synd att kalla det Norrtälje...

Tack för tipset. Rönnskärs udde får det bli (om det inte blir snöstorm).

Johan W. Jag ser att du var vid Rönnskärs udde idag och hade bl.a. skrattmås. Men du har inte rapporterat alfågel så vitt jag kan se. Innebär det att det inte fanns några alfåglar och att det var is långt ut? Det är ju som Anders säger att det brukar finnas massor av alfåglar vid Rönnskärs udde och Sennebyhaken.

Ragnar. Jag har aldrig varit därute förut men jag tror jag hittade rätt, även om jag aldrig såg till någon bunker som nämns i "Fågellokaler i Uppland och Sthlm" och vädret stundtals var rätt svårt . Det var isfritt ända in till Sandvikens badplats och även inne i G:a Grisslehamn men det blåste fruktansvärt hårt och var hög sjö. Jag såg bara storkrakar, knipa och gärsand vid Rönnskärs udde, tyvärr inte en enda alfågel. Jag har ingen tubkikare, vilket möjligen skulle underlättat ,även om sjön var hög.

Det är ungefär som Johan beskriver även längre norr vid Väddö och Singö kusterna. I stort sätt isfritt vid yttre kuster (tveklös pga av hård blåst från SO de närmaste dagarna), gott om is inom innre vikarna (t ex Fygd-strömmen, Singsundet) men en del oppet vatten här också. 10-tals rastande trutar, mest gråtrutar, vid Grisslehamn, Singsundet och Fygd-strömmen.

Det finns mer en bara ugglor längs Kolamoravägen. UNT rapporterar idag att färska björnspar sågs i skogarna SO om Gimo i onsdags, som verkar vara Upplands första konstaterade övervintrande björn.

Det verkar ha varit tufft vid kusten idag. Kraftig blåst vid så här låga temperaturer är inget som lockar precis. Det får väl bli skådning på hemmaplan även i morgon. Om det inte är sol, absolut lugnt och perfekta vägar förstås.

Gärsand, är den släkt med snorkråkan tro? ;-)

Förra helgen var jag, Curre, Yngve och Lotta ute på Väddö. Vid Sennebyhaken var det helt isfritt och jag räknade till minst 835 alfåglar, de flesta låg dock långt ut så tub är att rekommendera ja. Hade jag räknat även de obestämbara prickarna, som troligen också var alfåglar, längre ut hade det blivit kanske 1500 alfåglar. Vid Gamla Grisslehamn var det också isfritt, förutom inne i själva hamnen, och även där fanns gott om alfåglar. Sennebyhaken vann dock denna dag i och med att där även fanns ett 20-tal storskrakar, 5 smålommar, 3 skäggdoppingar samt någon tobisgrissla. Gamla Grisslehamn bjöd inte på så mycket mer än just alfåglar.

Gärsand är en ny art som företrädesvis dyker upp efter lördagsvinet, vilket även storkraken tydligen kan göra. Ej att förväxlas med småkraken som det bara är lite synd om...:-)

Om Hökuggla. Jag blir lite konfunderad när jag tittar på observationer av hökuggla på Svalan igår.
Tomas Kjelsson anger: Trevägskorset, Knypplanvägen, 3km O Åkra, Vendel (vilket är Tierps kommun och Vendels församling). Det är väl denna lokalangivelse som man sett tidigare på Svalan.
Annika, Johan W och Tomas Berlin anger Knypplanvägen norr om Skyttorp, Tensta sn (vilket är Uppsala kommun, Tensta församling).
Är det samma uggla det handlar om eller rör det om två olika ugglor? Om det är samma uggla är det inte speciellt bra om lokalerna hamnar i olika kommuner och församlingar. Någon (några) bör i så fall ändra på Svalan.

Vår uggla var den som sitter 2-3 km N om Åkrakorsningen och det har jag också angett i kommentarsfältet. Knypplanvägen är lång och tydligen passerar man en sockengräns någonstans längs vägen. "Trevägskorset" är måhända en bättre lokalangivelse men den verkar lite hemsnickrad. Är det ett nyinalgt namn? Jag har "Knypplanvägen" inlagd bland "mina lokaler" sedan något år tillbaka och då blir det att man av gammal vana använder det namn som finns i rullistan över "mina lokaler". Jag har helt enkelt inte uppmärksammat att det finns en mer närbelägen lokal i Svalan. Vad säger rrk om saken, vilket lokalnamn bör vi använda?

Ragnar: den _troligen_ satt i Tierp/Vendel, men det är bara några hundra meter till gränsen vid Östhammars kommun, och det är klart i år att hökugglorna föredra Östhammars kommun. Så, "Dannemora k:a" är också möjligt som en lokal i Svalan och kanske bättre om man tänker att fågeln satt i Östhammar? Även om det blir kanske tuff att åka direkt därifrån?

Sådär rent personligen är ju exakta angivelser av lokaler alltid att föredra. "Trevägskorsningen 3 km O Åkra" är ju minst sagt hemsnickrad, men å andra sidan, vad ska man kalla platsen? Den ligger ju mitt i ingenstans. Denna angivelse är enligt mitt tycke definitivt att föredra framför "Knypplanvägen" som ju är mycket lång.

I Svalan kan man när man vill rapportera gå in under fliken "Ny fyndplats" och zooma in på en Sverigekarta. Där kan man se vilken lokal som är den lämpligaste att använda. Det blir lite mer jobb på det sättet jämfört med att bara använda de lokaler man förut sparat eller bara söka på en lokal. Å andra sidan blir det mer korrekt. De hemsnickrade lokaler som man skapar själv kan man också bara använda själv. Därav kan man inte rapportera ex järnsparven i Vättegränd, Sollentuna som något annat än Rotsunda eftersom den lokalen har någon som sin tomtlokal. Lokalen jag använde i hökugglefallet är alltså inte hemsnickrad utan godkänd som lokal av svalanansvariga. Det låter lite rörigt men jag hoppas ni förstår.

Från det ena till det andra. Jag hoppas att ni alla har sett att Södermanland hade tre alförrädare, tre kungsfiskare och en berglärka i går. Några mer eller mindre på gränsen till Uppland. Vi kanske skulle leta lite längre söderut i Landskapet?

Den svårplacerade hökugglan i alla ära men Berguven var roligast igår. Vi både hörde och såg den utmärkt. Kanonkul.

Angående hökugglan. När det gäller lokalangivelsen är det framför allt att ugglan hamnar i olika kommuner och församlingar beroende på vilken lokal man anger som inte är bra. Jag hoppas att Rrk löser det hela.
Har någon varit och letat änder vid Kapellskär eller Räfsnäs i år? Jag har inte sett några uppgifter om stora viggflockar i Uppland. Stora viggflockar brukar ju kunna bjuda på en och annan mer spännande and.

Man skall i Svalan alltid ange en obsplats som ligger så nära stället där FÅGELN var som möjligt (inte var man själv befann sig).

Finns en befintlig Svalan-lokal i närheten, så använder man såklart den och skriver t.ex. "200 m SV angiven lokal" i kommentaren (vad som är "närheten" är dock tämligen subjektivt och man kan bara vädja till det personliga omdömet beroende på omständigheter och fågelart).

Saknas lämplig lokal "i närheten" kan man skapa en "egen fyndplats" i Svalan. Rrk kan senare göra den lokalen allmän/publik om man bedömer att så är lämpligt. Du kan alltid kontakta någon i Rrk om du vill påskynda förloppet.

Att bara hugga en av de lokaler man redan råkar ha i "mina lokaler" som ligger hyggligt i närheten, är ej rekommenderad metod!Angivelserna blir då ofta alldeles för oprecisa vilket medför osäkerhet och risk för feltolkning (självklart beroende på omständighet och art, även här).

Man kan dock inte kräva av varje rapportör att de känner till alla socken- och kommungränser i rapportområdet. Problemet är bara det att många utdrag som görs i Svalan baseras på dessa geografigränser (t.ex. Tierps kommun) och då är det ju lite tråkigt om inte rapporter kommer med p.g.a. lite tokigt lokalval. Jag känner dock inte någon bra lösning på denna problematik. Gör ditt bästa och ange hellre lokalen lite för exakt än motsatsen och var frikostig med lägesangivelser i kommentarsfältet!

Betänkt följande: "3 trastsångare i Tämnaren" eller "4 spelande slagugglor i Östervåla socken". Något man kan berätta för skådarkompisen kanske, men totalt värdelösa rapporter ur sammanställningssynpunkt. Ingen som helst möjlighet finns att använda dessa uppgifter till någonting.

Jag vet inte riktigt vad som anses vara en stor viggflock, men vid biotestsjön i lördags fanns i alla fall en flock på minst 2-300 vigg. Innehöll bl a en hona bergand och flera salskrakar.

Tubkikare: Jag har tänkt köpa en tubkikare och försöker orientera mig i ämnet på olika sätt. Är det någon som kan rekommendera vad man ska köpa och var?

Hmm.. den 25 och Johan funderar på att köpa tubkikare! Kan det vara ett samband? Skämt åsido. Johan: Gå in på www.gofoto.se så får du lite mer information om utbud och priser.

Johan, som gammal varbergare föreslår jag såklart att du kollar upp naturcentret på Getterön, www.getteron.com.
Naturbokhandeln på Öland finns ju också, hittas på sofnet.org.
Båda ligger lite billigare än gofoto.

Med förvåning läser jag Kristoffers uttalande om var dom billigaste kikarna finns, det är helt enkelt inte sant. Priset varierar, "det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellen". För att vara säker på det bästa priset behöver du jämföra priset på just den modell du vill ha hos de olika försäljarna. Gofoto, och kanske dom andra också, har f ö en bra broschyr för den som skall köpa ny kikare, vad man skall tänka på etc

Jag håller med Tommy, olika säljare är billigast på olika modeller. Förutom Gofoto, Getterön och naturbokhandeln kan det vara värt att kolla upp www.skovdenatur.nu. De var tidigare klart billigast, men ligger nu på ungefär samma nivå som de övriga.

Jag har efter ett par års velande nyligen byt ut min gamla Kowa och har därför kollat upp marknaden ganska noga. För de modeller jag var intresserad av var det inga dramatiska skillnader i pris och jag valde därför att köpa av den mest lokala handlaren.

Vad det gäller val av kikare handlar det till stor del om personliga preferenser och plånbok. Den enda bra metoden är att välja är att prova, prova och åter prova tills man är säker på vad som passar en själv bäst. Gofoto t.ex. låter dig prova kikarna ute på gatan. Är man på öland har naturbokhandeln ett bra 'provrum' där man i lugn och ro kan jämföra.

Apropå det där med lokaler så har vi det ganska bra i Uppland jämfört med hur det är i norra Lappland (Öland ska vi inte tala om - där är ju varenda buske en egen lokal!). I Abiskotrakterna har jag fått skapa flera egna lokaler, eftersom "Kiruna kommun" är gaaanska stort och det finns fåglar även utanför "Abisko nationalpark". I Fågelåret 2004 såg jag dock något som blivit lite tokigt. Jag har rapporterat 3 vinterhämplingar från "Njulla, Kiruna" (den lokalen har inte jag skapat) och någon annan har rapporterat 4 vinterhämplingar från "Abisko NP, Kiruna". Halva Njulla ligger i Abisko nationalpark men eftersom nationalparken är rätt stor tyckte jag det var bättre att använda Njulla som lokal och sedan skriva var på berget jag hade fåglarna. Han som rapporterade vinterhämplingarna från "Abisko NP" kan ju ha haft dem på samma ställe som jag (Tyvärr har rapportören inte skrivit någon kommentar om exakt var han hade fåglarna.) men i Fågelåret behandlas de som olika fynd. Jag tycker att Njulla borde ligga som underlokal till Abisko NP, men så är inte fallet. Någon gång när jag får tid ska jag höra med Rrk Norrbotten om de kan fixa till lokalerna där uppe. Såvida inte Johan&Johan känner för att ordna det under en kafferast..? ;-)

En annan tokig grej - år 2000 hade jag en fjälluggla som flög över Njulla. I Fågelåret 2001 kom den med som "Lu lpm: 1 hona Njulla 1.7 2000". För det första är det helt fel lappmark, Njulla/Abisko ligger i Torne lappmark. För det andra hade jag rapporterat ugglan från "Abisko, T lpm" och skrivit i kommentarsfältet att den "flög över Njulla och Slåttatjåkka". Hur detta kunde bli Njulla i Lule lappmark förstår jag inte.

Tja... en liten parentes i lokaldebatten. Jag ska ta och ändra min hökugglerapport nu i alla fall.

Några länkar med till sidor med mer info om kikare:
http://www.alula.fi/gb/optics.htm
http://www.kikkertspesialisten.no/teleskoptest.htm
http://hem.fyristorg.com/morgano/kikare.htm
http://www.birdforum.net/forumdisplay.php?f=286

Tack för alla goda tips om tub. Jag börjar med ett besök på Gofoto. Sven, jag såg att Du hört en kattuggla i Sunnersta. Eftersom jag också bor där är jag lite nyfiken på var.

Jag hörde den från södraste delen av Askvägen. Den bör ha suttit en bit norr om tjädervägen. Den hördes inte i går kväll eller i morse.

Jag kollade bara lite snabbt på Zeiss och Kamakura (eftersom det är två olika prisklasser) och där var gofoto dyrare. Det är ju inga stora summor, getterön låg konsekvent 10 kr under naturbokhandeln =)
Personligen kan jag tycka att, eftersom marknaden på tubkikare är så liten, det är bättre att stödja de som har det som sin huvudsakliga försäljning och inte så mycket annat att luta sig mot. Men det är min högst personliga åsikt.

En stor viggflock med fem-tiotusen individer uppehöll sig idag först vid Östernäs brygga men förflyttade sig till Östernäs båtvarv efter påtryckningar från havsörn. I flocken fanns ett tjugotal bergänder och en trolig hybrid bergand/vigg, men inga kanelårtor.

Den där viggflocken vid Östernäs brygga låter intressant! Det kan mycket väl ligga en alförrädare i flocken. Det kan ju vara riktigt svårt att hitta en hona eller ung hane i en stor flock så det är nog värt att spana igenom flocken flera gånger. Rapporten klockan sex i kväll spådde dock 7-11 m västlig vind för lördagen, så det blir kanske inte så lätt (och behagligt) just imorgon.

Lokalvädret på teve strax före halv åtta hade ändrat till 3-7 m/s i skärgården, vilket väl innebär lite mindre just vid kusten, så det blir nog OK att leta alförrädare (och ringand) för den som är hågad.

Äntligen fick jag glädje av en bomfällning i Gamlis!
Efter att ha stannat miljoner gånger under åren och för andra gången i dag så gav det utbyte i form av Stenfalken som kom insvepande från norr och landade i träd intill övergången. Det gäller att hitta glädjeämnen här i livet.

Lite lustigt är att Curre hade en sommarobs av stenfalk just där järnvägen korsar Österbybruksvägen i Gamla Uppsala. Jag minns inte om det var nu i somras eller året dessförinnan. Häftigt i vilket fall.

Med risk för att låta lite stirrig, är det ngn som har någon koll på den rapporterade Gråspetten från Krusenberg idag???

Ett litet tips till de mer stockholmsbaserade Upp-Xarna; de senaste dagarna har det kommit in stora mängder trut för övernattning till Värtahamnen. Som brukligt står de vid iskanten som för närvarande går strax norr om Siljaterminalen. Jag räknade in ca 800 gråtrut och 40 havstrut idag vid 16-tiden. Häromdagen var det närmare 1000 gråtrutar. Oftast kommer de stora mängderna in så sent att det nästan är mörkt, varför det brukar vara lättare att hitta något på mornarna. Trutarna brukar dra iväg strax efter soluppgången. Det är klart att så stora mängder trut borde kunna dra till sig någon vittrut eller bättre, vilket vi ju har sett förut... Hursomhelst, jag hinner inte spana på mornarna men hugade bör göra sig det besväret.

På uppdrag av vår nytillkomna UppX-are Wiggen vill jag meddela att han inte verkar kunna skilja på svart stork och havsörn. Samtidigt ser jag med spänning fram mot de kvarstående uppdateringarna.

Jag träffade Håkan Dehlin idag vid Marsveden, Skogs-Tibble vid 17:30-tiden (jag åkte därifrån ca 18:10). Vi hörde då en pärlugglehane som hävdade revir med sitt tydliga po-pÅ-på-på, den satt som närmast på 10-20 m och vi såg den flyga över vägen vid ett par tillfällen.
Efter ca 30 min. lyssnande och försök att hitta den mot den ljusa himlen ropade Håkan som en slaguggla i en förhoppning om att en sådan skulle svara. (Inget svar när jag var där.) Det som då istället hördes var först ett tydligt, snärtigt "tjiack" som när ett träd spricker i kraftig kyla, sedan ett svagt vässande lite åt en kattugglas klä-vitt som Håkan hävdade var en hona som varnade för slagugglan (som just hade härmats). Är det någon av er där ute som har någon erfarenhet av varnande pärlugglor eller honornas läten?

Allt detta skedde ca 100 m från Marsvadens laden mot Åloppe hållet. Lycka till med lyssnandet!

Gällande pärlugglor så är båda beskrivna lätena inte ovanliga. Tjiack-lätet (eller "ekorrlätet" som man brukar kalla det) är såvitt jag vet ett kontaktläte hos pärlugglan som ofta hörs i samband med att man härmar pärluggla, särskilt på hösten. Jag har aldrig hört förut att detta läte skulle vara specifikt för något kön hos pärluggla.

Det jamande lätet brukar också höras i samband med härmning och har väl troligen någon sorts varningsfunktion? Kanske är det detta läte som Håkan menar är specifikt för honor?

Om man inte själv med säkerhet kan avgöra vad det är man har hört verkar det ju lite självsäkert att rapportera både hona och hane i Svalan, eller? ;-)

Pärlugglenytt: Entusiasmerad av gårdagens pärlugglerapport har jag varit i Marsveden både 6:50 till 7:40 och 17:40 till 18:00 idag. Tyvärr hade pärlugglorna fått tunghäfta eller försvunnit helt enkelt.

Även jag var vid Marsveden 31/1 kl 06:50- 07:30. Inte ett ljud varken från Pärl-eller Sparvuggla. Pärlugglan hördes enl. rapport på kvällen igen. Den är väl inte så spelsugen så tidigt på året? Har ni som hört den spelat upp lätet?? Jag hörde inte heller Järpen inne på skjutfältet vid samma tid och plats som dagen före. Blev den framlockad tro? Dippade även Gråspetten men såg en massa annat så jag ska inte klaga över en härlig, men superhal, morgon!

Pärlugglan i Marsveden 28.1 på morgonen började med ekorrlätet bara någon minut efter att jag öppnat bildörren och ropade sedan en gång med darrig röst. Jag härmade två gånger vilket fick ugglan att köra igång för fullt i fem minuter. Sedan tystanade den och jag härmade inte igen.
Vad gäller järparna inne på skjutfältet visslade jag med järppipa några gånger vid Centrala backen. Sedan väntade jag. Plötsligt kom en järpe flygande nerifrån svackan och satte sig dolt i en gran på andra sidan vägen. Forfarande inte ett ljud. Efter några minuters tystnad började den vissla och nästan omgående svarade en annan järpe bara några tiotal meter bort. De höll på och vissla mot varandra en stund och jag hörde den närmsta järpen flyga några meter vid ett par tillfällen. Självklart visslade jag inte mer för att störa så lite som möjligt.
Jag fick bekräftat det som jag hört nyligen att man kan få vänta ett tag innan något händer även om man är utrustad med järppipa. Det kan dröja fem minuter eller mer innan man får svar. Det bästa är naturligtvis att inte vissla alls och få höra järparna spontant. Om man visslar tycker jag man ska göra det så lite som möjligt och gärna inte alltför bra. Några klena och dåliga visslingar gör förhoppningsvis att tuppen som har reviret tror att den lyckats bli av med en ung uppstickare. Ihärdigt visslande kan göra att tuppen tror att en stark rival har intagit reviret.
I övrigt lyckade du ju bra på skjutfältet Bobo. Tjäder, orre, sparvuggla, nötkråka och mindre korsnäbb är mycket bra.

Kan någon avslöja var den centrala backen ligger?

Centralabacken fick jag reda på via Svalan tror jag. Om man kommer från norr till bommen vid ingången går man Ringvägen mot söder(samma väg som mot Maskedal), rel. snart till hö på Diagonalvägen. Fortsätter ganska långt ( förbi Tvärvägen) och en bit till. Vid en större mötesplats är det! Det står en skylt " Centalabacken" på hö sida. Från andra hållet ska det vara 800 m från Huggebo!
Jo nog hade jag tur med arterna även om jag missade alla "målarter" järpe, pärluggla och gråspett. Nog är det roligare när det dyker upp oväntade saker än om man bara ser det förväntade! Bäst är väl ändå både och , med det händer inte så ofta.

Även jag hade en trevlig morgon i Skogstibble, dock ingen gråspett. Sparvugglorna tog idag emot redan vid norra bommen, och fanns med en bra bit på Ringvägen mot Maskedal. Minst två, troligen tre individer, även "höstlätet". Ca. 300 meter innan Maskedal, höger sida, hördes ett kort spel av järpe strax intill vägen, strax därefter ett lätt uppflog.

Centralbacken finns nu inlagd som lokal i Svalan. Av någon anledning råkade jag först skriva Centrala backen och det har hängt med sedan dess, men namnet är alltså Centralbacken. Man kan nu söka på denna lokal i Svalan och få upp en liten karta som visar ungefär var den ligger.
Visst är det härligt att få vandra på vägarna i Skogstibble skjutfält! Ingen trafik, utom möjligen någon enstaka militär eller jägare, och helt tyst och lugnt så att man hör fåglar, rådjur och rävar bra. Det finns dessutom minst en familj lodjur i området. Jag såg färska spår både 2004 och 2005 när det var nysnö.

Att det tidigare gått lodjur genom Skogs-Tibble skjutfält råder det inget tvivel om, det har jag själv sett, men har det funnits en familj där, jag vet inte?
Däremot vet jag säkert av egen erfarenhet att en hona med ett par ungar funnits i området runt Långmossen förrförra året. Har någon sett lospår i området Skogs-Tibble Långmossen i år ?

Ja, det var kanske lite dumt att skriva "minst en familj lodjur". Jag var väl bara på gott humör efter att ha träffat en naturintresserad militär och jägare på skjufältet. Han kände till rätt mycket om fåglar och däggdjur och visste bl.a. var man har bäst chans att hitta tjäder, gråspett och slaguggla. Vad gäller lodjur sade han att det finns två familjer på skjutfältet, en familj nära Huggebo och en familj längst uppe i NO. Dessutom finns det en kringströvande hane. Han kände också till att det finns en hane som strövar runt borta vid Fjärdhundra.
Om man nu utgår från att det är en klar överdrift med två lodjursfamiljer kan man med en optimistisk syn på tillvaron kanske tro på att det finns en familj.
Själv såg jag inga spår som gick att tolka som lodjursspår. På söndagen gick jag in till Långmossen. Det fanns mycket spår av hare, räv och älg och lite av rådjur men inga lodjursspår. Kanske hittar någon spår nu när snön kommit tillbaka.

Tommy Lindell såg idag färska lospår i Skogs-Tibble, han hittade "inspår" i ringen men inga utspår. Lon fanns alltså i området innanför ringen idag, söndag

Nej, inte lappmes... Borttages snarast.

Kanoon att fågeltornet vid Varggropen i Vendelsjön har gjorts större! Bra gjort av de som tagit initiativet och de som fixat till tornet. Trappan upp är densamma men utrymmet där uppe är mer än fördubblat. Åtminstone så här vintertid känns tornet stabilt och bra. Utmärkt!

Grattis Johan W till placering i historieböckerna för att som första person i Upp-X 2006 har noterat 100 arter i landskapet! Vilken blev din 100:e art?

Tack! Större korsnäbb blev den 100:e arten. Den liksom många andra på listan har jag PJ Ulfendahl att tacka för som förevisat lokaler och grävt fram fåglar.

Många fåglar blev det.../Falken alias Johan W

Vad hände med Johans Ws 100 arter? Just nu är de reducerade till 99.
Lönar det sig att i rasande fart köra till Fysingen, Rotsunda, Stockholms ström, Östernäs brygga, Sennebyhanen och Skatudden för att gå om till 100 på upploppet?

OBS! Glöm inte denna inneträff!
Informationskväll om Svalan - rapportsystemet för fåglar

Onsdag 15 februari kl. 18.30

Är du intresserad av att lära dig mer om Svalan och dess olika funktioner så är detta ett perfekt tillfälle. Här kan du få svar på dina frågor och hjälp med att komma igång.

Johan Södercrantz, en av de ansvariga för Svalan, går igenom och visar på dator.

Observera att vi ikväll är på en annan lokal än i vanliga fall!

Plats: Studiefrämjandet, Portalg. 2 (A1)

Välkomna

OK, nu ser jag att Johan W har 100 arter igen. Grattis!
Nästa delmål är 200. Det kommer i år att uppnås 10 maj tror jag.

Börjar man klanta till det så fortsätter det ofta som bekant. Jag hade rapporterat Tordmulen på fel lokal och bad tävlingsledningen korrigera, vilket man gjorde genom att ta bort rapporten. När jag la in tordmulen igen på rätt lokal så blev det fel datum. Jag har bett dem korrigera även det...

I slutet på januari var det här en grupp engelsmän och skådade. Jag gav dem lite lokaltips och bad dem höra av sig när de kommit hem med sina obsar. Kontentan är att vi helt enkelt är för dåliga. Skämt åsido så finns det en hel del fågel därute som aldrig hittas. Utöver spridda turkduvor och rapphöns så hade de en vattenrall i diket vid Bro IP. Hur många mantimmar har det spenderats där i vinter? Och hur många vattenrallar har det setts?

Anders. Jag gissar på minst 100 resp. 0. (För egen del 1 + 2 resp. 0.)
Instämmer, det är för dåligt!

Jag instämmer inte alls. Vi har ingen aning hur länge rallen var i diket: den kan har varit där för ett tillfälligt besök precis som engelsmännen. Det är bara att konstatera att bra skådare hittar fåglar som andra missar av olika anledningar (ink. ren tur). Vid Bro kan det ha varit de engelsmännen. I helgen hittade bra (svenska) skådare kungsfiskare och skärsnäppa vid välbesökta lokaler som andra har missat. "vi" har hittat 121 arter i Uppland i år: hur många fick de engelsmännen? Bara för att några ikke-svenskorna hittade en rall i ett dike säger absolut ingenting om vem är bra resp. daligt.

Jag håller med Keith - att upptäcka det som finns att upptäcka när man väl är på plats är ett kriterium för en god skådare, att leta upp intressanta biotoper ett annat. Det finns fler. Och tur har vi nog alla haft ibland.

Men för att anknyta till Anders E: hur många arter kan det finnas i landskapet under ett år? Hur många missar vi alltså? Under Upp-X era har skådarkollektivet gemensamt hamnat på runt 270/år och vi är ännu inte uppe i totalt 300 arter trots att detta är fjärde året. Jag tror inte vi når 300 förrän 2007!

De gånger vi inte gör så bra ifrån oss är väl när alla åker till samma ställe. Marsveden är tämligen välbesökt, inte bara i år. Men hökuggla lyckades vi se på sju ställen i lördags - det kanske är rekord?

Miitt inlägg om att det är för dåligt var lite på skämt, precis som Anders Es. Det är fullt möjligt att rallen just hade kommit dit när engelsmännen var på besök.

Det skulle vara intressant att veta hur många arter vi har kvar till 300. Kanske klarar vi det trots allt i år.

2003 - 270 arter, 2004 - 267 och 2005 - 273. Totalt 288. 2004 sågs 9 nya arter jmf med 2003, och 2005 sågs åter 9 nya arter jmf med 2004. Vi behöver 12 nya arter....... vilka ska vi hoppas på?

Vattenrallen i Brobäcken har naturligtvis funnits där hela vintern. Varför skulle den inte ha varit det? Hur många av oss flera (?) hundra som varit där har tittat ner i diket?

De flesta av oss åker runt i Bilbingo-gänget med skygglappar utan att se oss om, vi kryssar av andras upptäckter och är glada för det. Vi är alldeles för dåliga att hitta egna saker. Varför åker "alla" till Bro IP, Skogs-Tibble och Ryda för att ta några exempel. Där finns inget som inte finns på många andra platser i vårt landskap!

Är man ny i en trakt (som t.ex engelsmännen) åker man runt med mer öppna ögon utan förutfattad mening. Dom gjorde det och jag tycker att jag själv gör det när jag besöker för mig nya områden.

Jag är fullt och fast övertygad om att om vi skulle upptäcka åtskilligt av intresse om vi alla la ner lite tid vid sidan om allfarvägen. Skall vi börja med ett par timmar varje helg där ingen annan skådar, därefter kan vi åka runt och fylla Bingobrickan. Det blir tid över för det.

Sju hökugglor är ju kul, var det någon ny?

Det blev lite äpplen och päron av detta. Vattenrallen i diket, hur länge den varit där, hur många som missat den, samt huruvida det är meningsfullt (om än skämtsamt) att dra slutsatsen att vi var för dåliga, är en sak. Jag tror nog att tillfälligheter avgjorde att det var just engelsmännen som hittade rallen, oavsett hur länge den har funnits där.

Bilbingofenomenet (eller varför inte Meståget!) är en annan femma, där håller jag med Tommy till fullo. Själv traskar jag gärna i marker lokalt där jag bor, och där jag är tämligen ensam. Det blir inte samma utdelning som på mer 'säkra' lokaler, men det är roligare med ädelkryss - skådandet får en annan mening då, åtminstone för mig.

Jag vet inte om någon av hökugglorna var ny, den i Skattmansö är nog den minst dokumenterade och hade inte rapporterats på några veckor.

Upp-X kanske skulle göras om så att skådarkollektivet istället gör gemensamma ansträngningar för att inventera olika arter under bestämda tider (á la havsörnsräkning). Hur många hökugglor finns det t.ex. i Uppland i vinter? Tävlingsledningens funktion skulle då vara att bestämma vilka arter som ska kryssas och när. Det går att göra individuell tävling av detta också.

Engelsmännen fick instruktioner att åka till BroIP. Gör det inte dem delaktiga i 'bilbingogänget' även om de råkade hitta en vattenrall?

Skyll inte på Upp-X. Även om vi inte körde Upp-X så skulle det ändå åka många skådare till BroIP. Dessutom är jag övertygad om att alla skådare rotar på hemmaplan så gott de kan.

För övrigt håller jag helt med Kieth.

Jag har glott i hur många (isfria) diken som helst både denna vinter och föregående vintrar. Och inte hittar jag några rallar eller beckasiner :-( Diken är inte det enda jag spanar in. Passerar jag ett hygge söker jag intensivt med blicken efter hökugglor, men tyvärr har det varit samma dåliga framgång där som med dikena. Och när jag har riktig skådarabstinens åker jag hellre till en lokal med garanterat gott om fågel, än skrotar runt i en helt tyst skog. Nåväl, jag har i alla fall rotat fram en egen, säker nötkråkelokal :-)

Det var väldigt vad många och ömma tår jag trampade på. Precis som Ragnar skrev var jag mycket skämtsam när jag påstod att vi alla är kass. Men det är fakta att det finns väldigt mycket mer fågel än vad som hittas. Och om vi alla ägnade lite tid varje skådardag åt ett otippat område så kommer det till slut alla till glädje genom en fet upptäckt. Se bara på videsångaren i Båtfors. Ut o slit!

Jag vågar mig nog på att instämma i det Anders skriver.

För er som har centrala Sthlm som hemma lokal kan ni ju kolla in vad jag såg utanför Stadshuset

På UOF:s inneträff ikväll berättade en av deltagarna att hon nyligen sett en vattenrall springa över cykelbanan vid Ekebydammen! Ytterliggare en oupptäckt rall med andra ord... :-) Ut och slit!

Är det verkligen sant att det finns mycket mer fågel än vad som hittas? Och jag som trodde det var ett skämt! De ömma tårnas hemvist känner nog alla till.....

Om det är mig du åsyftar så har jag verkligen inte påstått att det inte finns mer fågel än vad som upptäcks. Det jag vände mig mot var att det skylls på UppX bara för att skådarkollektivet vill se lite fågel. De ömma tårna värker nog lite varstans

Tomas: nej det var inte dig skämtade med, och jag har verkligen inte lagt någon särskild skuld på Upp-X för bilbingo-fenomenet. Jag tror som du att det existerar alldeles oavsett Upp-X. Mitt förslag var menat som en vidareutveckling av tävlingen, med ett ädlare syfte och en bibehållen individuell tävling. Man kanske kan tänka sig en högre poäng för en ädelkryssad dvärgbeck eller hökuggla än bilbingo-diton i Hjälsta och Marsveden? Tävlingsledningen skulle få det svettigt, men det är ju populärt med bedömningssporter i dessa OS-tider!

Till er som missade ett bra UOF-möte igår. Johan Södercrantz berättade och visade hur "Svalan" kan användas, allt från hur man rapporterer och korrigerar till hur man ta ut rapporter och diverse listor.

Det jag vill förmedla är ett utmäkt verktyg för att titta på kartor som Johan visade. Gå till länken www.gis.lst.se/lanskartor/ och välj sedan län och kommun, klicka slutligen på "öppna tittskåp". Nu kan man zooma in och ut, hitta alla kända och okända lokaler, dessutom kan man få alla olika lokaler med korrekta namn och koordinater som behövs. Jätte bra site.

Tack för ett bra UOF-möte. Bra presenterat Johan!

Silltrut i Uppland i februari är ovanligt. Den borde rapporteras på Svalan. Om det nu verkligen var en silltrut...

Annika: Jag var i Kallmyra idag (som gjorde skäl för namnet) utan att hitta nötkråkan. Är det rätt ställe?

Nog var det en silltrut alltid, eller finns det andra trutar med svart rygg, gula ben, klent huvud och små vita fläckar på ihopslagna handpennorna. Fågeln är nu rapporterad på Svalan.

I Stockholm finns ett mycket aktivt gäng "betongskådare". Om det övervintrar en silltrut vid Stockholms ström så är det märkligt att ingen sett den tidigare. Gamla silltrutar (fuscus, dvs den med den beskrivna svarta ryggen) finns så här års normalt på sin övervintringsplats i Indiska Oceanen.

Den 30/1 sågs det en 3k+ silltrut i Södertälje (svalan) som dessutom är godkänd. Idag var det rapport om två ad i Nynäshamn (svalan). Antingen får man såga allt eller kanske acceptera att det inte är helt omöjligt med silltrut i sthlm denna tid på året.
Fräscha ögon kanske kan se mer ibland. Tänk bara på vattenrallen vid Bro IP.
Lite samma fenomen kan skönjas på Getterön. Det är inte helt ovanligt att det är icke/nyvarbergare som hittar rariteter.

Kan bara upplysa om att Södertäljefågeln inte är godkänd. Symbolen i Svalan betyder att rapporten är "kontrollerad av Rrk" - inget annat.

Visst ser fräscha ögon säkert mer ibland o.s.v., men man lyfter onekligen på ögonbrynen när en skådare rapporterar in en obs som i sällsynthetsgrad kan jämföras med vitvingad trut etc. på våra breddgrader vid denna tiden på året.

Fram med digitalkameran! Dokumentera alla extremförekomster av "vanliga arter" lika noga som om det varit rariteter. Då kan fynden säkerställas och alla misstankar om felbestämningar uteblir.

Vet man inte att det är frågan om extremförekomster är det ju inte självklart att artbestämningen görs tillräckligt noga. Som när jag själv såg en svart stork i Förenade Arabemiraten, när jag var där första gången. "Jaha, en svart stork, tänkte jag" och kollade inte mer på den. Sedan fick jag reda på att detta var typ andra fyndet i landet. Lokala skådare blev tokiga: "I would kill for a black stork...". Kan det ha varit en Abdimstork jag såg? Varför tog jag ingen bild? Varför kollade jag inte mer noggrannt på den? En lärdom rikare blev jag dock.

Det slinker in enstaka rapporter om silltrutar vintertid i Svalan varje år från våra trakter men få av dem är dokumenterade och är man inte välrenommerad trutskådare eller har bra dokumentation så är risken stor att observationen inte blir godkänd. När det gäller rariteter eller udda fynd kan man inte jämföra sig med observationer i Svalan som inte har blivit godkända eller behandlade av Rrk. Inom en månad så finns det säkert flera silltrutar på Strömmen men före 5-10 mars är varje obs anmärkningsvärd!

Tack Djerf, alltid lär man sig nåt nytt. Antog att obsen var godkänd om det står att den är kontrollerad.
Vad innebär det att den är kontrollerad? Är det att obsen är behandlad men att man inte går ut med resultatet eller betyder det att rrk har noterat att obsen finns där och är under behandling?

Kontrollerad av Rrk är en status som kan användas av Rrk för markera att en rapport är noterad/kontrollerad, rrk har sett rapporten. Det blir inga "konsekvenser" i Svalan-systemet när denna status används, den är s.a.s. fri. Det är, mig veterligen, inte exakt uppstyrt exakt hur denna status skall användas. Ett syfte kan t.ex. vara att artansvarig vill hålla reda på vilka rapporter han har tittat igenom för att kunna urskilja nyinkomna/obehandlade. Kan också användas för att markera att inkommen rapport uppfyller de kvalitetskrav som man ställer på fågelrapporter, t.ex. att lokalen är tillräckligt tydligt angiven, antal, ålder, kön etc är angivna (naturligtvis beroende på vilken art det gäller) o.s.v. Riktigt hur Rrk Södermanland använder denna status vet jag alltså inte, men den bör (jag backar lite) inte betyda godkänd för silltrut mitt i vintern - det finns minst tre andra statusar för detta ändamålet.

På spåret: Efter att ha gått runt Skogstibble skjutfält i närmare två timmar utan att se mer än en gröngöling och några kungsfåglar började vi titta på spåren längs vägen. Vi hittade strax flera älgar, rådjur och harar som korsat vägen och en räv som följde vägen. Efter en stund såg vi att två rävar slagit följe och av den suddiga cirkeln som båda spåren ledde in i antog vi att tycke uppstått mellan hane och hona. Kort därefter, vid Björnkällan, såg vi ett lodjursspår som passerat utifrån och in, d v s kom från öster och gick över vägen och in på skjutfältet. Sannolikt mindre än sex timmar gamlt med hänsyn till snöfall. En liten stund senare flög en tjädertupp över vägen och spåren glömdes snabbt.

Johan S: om jag förstår rätt menar du att om man är en "välrenommerad trutskådare", man kan få obsar godkänd utan bra dokumentation. Hur funkar detta i praktik? Vem bestämmer vem är välrenommerad? Gäller detta bara med trutar eller också med andra fåglar?

Keith, vad är konstigt med att välrenommerade och erfarna personer i olika sammanhang (i detta fall fågelbestämning) kommer lindigare undan när det gäller verifikation av sina uppgifter eller i högre grad blir betrodda utan att ifrågasättas? Så fungerar det i hela samhället i övrigt, varför inte i vårt lilla akvarie?

Jo, jag menar precis vad jag skriver och som Anders också förtydligade. Det gäller ju all fältbestämning oavsett om man skådar fågel eller studerar lavar. Visst är det odemokratiskt men jag tycker inte att det är så konstigt!?

Trots all diskussion om hur trutobsar dokumenteras eller godkänns och huruvida man är en välrenommerad trutskådare har ju faktiskt Fredrik beskrivit en silltrut:

"svart rygg, gula ben, klent huvud och små vita fläckar på ihopslagna handpennorna."

Eller är det någon som kan komma med ett alternativ.

Tack till Anders och Johan för intressanta svar. Jag sagd inte att det var konstigt (men även detta kan blir en diskussion: bland annat, känner jag inte igen Anders beskrivning av samhället i övrigt). Jag fragade om praktiken: "Vem bestämmer vem är välrenommerad"? Det kan bli viktigt att veta om man därmed kan slippa att komma med bra dokumentation.

Så länge det gäller extrema fynd så är ju bilddokumentation önskvärt oavsett vem som rapporterar! Textbeskrivningar är en sak, dokumentation i bilder säger dock mer än tusen ord. Om någon givit en bra beskrivning i text av en grå flugsnappare vid samma tidpunkt, hade du då köpt det rakt av Ragnar?

Nix, vad gäller grå flugsnappare skulle jag absolut inte köpa den rakt av så här års. Inte ens med fotobevis faktiskt! Jag skulle då bestämt hävda att någon har haft fågeln i bur eller hämtat den direkt från Afrika och släppt ut den för att driva med oss skådare.
Även om det är mycket anmärkningvärt med en gammal silltrut så här års så känns det ändå inte lika osannolikt. Den skulle nog kunna hitta föda tillsammans med havs- och gråkompisarna på Strömmen.
(Inom parentes sagt - som synes - skulle jag ha svårt att tro på grå flugsnapparobs före maj månad.)

Som amatör har jag inga problem med att andras (mer ansedda skådares) observationer i praktiken behandlas enligt en annan måttstock än mina egna. Tvärtom är detta helt naturligt (minns mitt debacle med jordugglan vid Övre Föret i fjol). Man kan inte få sig en bättre läxa. Varför skulle jag vilja bli bedömd enligt samma måttstock som Zlatan bara för att jag spelar fotboll, eller med Clapton för att jag spelar gitarr?

Problemet är tydligheten - varför inte ha en skådaradel som slipper vissa dokumentationskrav, ett mellanstadium med majoriteten av skådare, och en nybörjarskola där ALLA ovanligheter ska åtföljas av bildbevis för att godkännas. Visa sedan denna klassning av skådaren i Svalan vid alla rapporter så minskar osäkerheten om hur informationen i Svalan ska tolkas. Vi är så hysteriskt rädda för skillnader i Sverige.

Hej uppXare! Ingenting är omöjligt i fågelvärlden, är min korta kommentar till pågående debatt. Även om inrapporterade vandringstrastar i regel visar sig vara björktrastar. Nu till "something completely different" för att tala med M.Python. Jag pratade med en av Uppsala kommuns viltvårdare för ett tag sen och lärde mig då att kommunen satt ut rapphöns (och även fasaner, måhända) på flera ställen inom sina gränser. Är detta bekant för upplandsskådarna? Hur påverkar detta kryssbarhet och dylikt? Har UOF varit med och tyckt till om det hela? (I grunden är det väl trevligt om man försöker hålla upp stammen av rapphöns, tycker jag). Är nyfiken på om någon diskussion kring detta förts tidigare. Skåda på / Anders A

Anders J, en klassning av skådare! Tror du verkligen det är en bra idé? Dessutom slipper ingen från dokumentationskravet på ovanligare arter, jag kan inte heller se VARFÖR man skulle ha en skådar del som slipper detta.

Nej, någon klassning av skådare finns inte och nej, ingen slipper undan dokumentationskravet! Men, om man gång på gång missar mål under träning eller spelar sin första match på säsongen så kanske man inte får förtoendet bland medspelarna att lägga den avgörande straffen... Man måste ju någon gång visa att man klarar av det...

Jo men den vetskapen finns ju inom skådar-"samhället" och jag ser inte nyttan av att inom laget sätta upp en lista på vem som inte ska få lägga straffen. Sliter man hårt så finns ju chansen att man hamnar i ett läge där man inte KAN missa mål!!

Nej, det verkar bra sjukt att ha en sån lista ;-) Jag undrar hur länge man måste träna innan man alltid "sätter den i mål", en utopi...?

Alla analogier har brister om man driver dem för långt.
Jan W: klassning av skådare förekommer redan, se tidigare inlägg av Anders E och Johan S. Och jag tycker det är helt naturligt. Det jag var ute efter var tydligheten om detta. Att dokumentation av ovanligare arter ska gälla alla är en självklarhet - där kommer ingen undan. Men i gråzonen behandlas vi olika.

Jag ber er att titta på startsidan och komma med kommentarer till "Förslag till översiktsplan för Uppsala Kommun". Eftersom översiktsplanen skall gälla till 2030 är det viktigt att vi inkommer med synpunkter till kommunen. Framförallt gäller detta nya gröna kärnområden eller grönt utredningsområde som det kallas i planen.

Styrelsen håller på att sammanställa ett svar men behöver er hjälp. Svaret måste var kommunen tillhanda senast den 31 mars.

Fina bilder på lospår i galleriet.

Om det finns någon som undrar varför det är lo så ser man att det är ett kattspår pga den assymmetriska fotstämpeln. Hos en hund är de två mittre tårna lika långa, liksom yttertårna är sinsemellan, dvs spårstämpeln är symmetrisk. Kattdjurens spårstämpel kan liknas vid vår hand, den är assymmetrisk, inget finger är lika långt som något annat. Den ensamma spårstämpeln är alltså en högerfot.

De släpspår som syns i löpan är också något man ofta ser hos lo, sällan eller aldrig hos varg. Men i lössnö kan det krävas lång spårning av erfarna spårare för att skilja varg från lo

Jag har ett förslag till förbättring av Upp-X som jag har skickat till tävlingsledningen. För att få veta om det är en förändring som fler än jag önskar så kommer här en kort beskrivning:

När man idag rapporterar ett nytt årskryss så gör man det i menyn Rapportera genom att välja från listan under Art. När årskrysset är bokfört under skådarens namn så stryks arten från Art-listan, som då bara innehåller de arter man ännu inte årskryssat. Detta verkar också vettigt för en nybörjare i Upp-X. Mitt förslag är dock att arten ska finnas kvar i Art-listan även efter inrapportering, och att man kan UPPDATERA sitt årskryss av just den arten. Senast inlagda obs bör då skriva över tidigare obs av samma art.

Det finns två motiv till denna förbättring:
Om man vill ha en lista med en så lokal anknytning som möjligt så är det ju inte troligt att den första obsen är den mest lokala under året. Med föreslagen förändring skulle man kunna få en lista med lokal aknytning, som jag tror skulle gynna det ädla motivet att skådare sprider sig mer i landskapet.
Om man vill ha en lista över den kvalitativt bästa obsen av varje art under året så är det ju inte säkert att just den första är den bästa. Med föreslagen förändring skulle man kunna få en sådan kvalitetslista.

För de som använder Upp-X som det var tänkt från början blir det ingen större förändring, dvs. att tävla om att bli först till 100 i landskapet eller att se flest i Uppland under ett kalenderår följer samma rutiner som tidigare och påverkas inte av förändringen. Det man får stå ut med är att redan kryssade arter finns kvar i Art-listan.

Jag har lite svårt att se på vilket sätt det kommer vara en förbättring. Är tanken att man ska uppdatera varje gång man ser arten eller ska man välja själv vilken obs som ska synas på listan.
Jag tycker att tanken med en sån här tävling och med en årslista är att det är lite kul att se en art första gången på året. Sen måste jag inte se en rödhake i januari bara för att det finns en.

Angående lokal lista, borde det inte vara så svårt att ta fram på svalan. Kanske lite svårare med kvalitativ.

En fördel med att arterna försvinner ur listan är att det är lättare att upptäcka om man missat att rapportera en art. Det hände mig förra året när jag helt plötsligt en bra bit in på året upptäckte att jag fortfarande hade kvar gråhäger på rullistan.

Dessutom är jag lite lat och tycker det är skönt att slippa scrolla förbi knölsvan varje gång jag ska rapportera nåt :)

Nån som vet nåt om alförrädaren som är rapporterad på svalan idag?

Jag tycker liksom Kristoffer att nuvarande system är det bästa. Jag har också råkat ut för att typ bofink fanns kvar i november... Det är svårt att upptäcka sådana missar om alla arter ligger kvar i listan. Dessutom är det ett fasligt scrollande för att hitta rätt pippi när rullistan är fylld. Att "tvätta" sin årslista, alltså få den att se lite snyggare(?) ut, tycker jag tar bort hela idén med årskryssandet. Jag vill inte kryssa vitkindade gåsen i Svandammen, därför låter jag bli att gå dit så jag slipper se den. Att t.ex. kryssa Svandammengåsen i januari, och sen "kryssa över" den med en Hjälstaviksgås i maj, tycker jag är fånigt. Vill man inte ha med en halvdann fågel (icke-spontan eller sedd som en prick i fjärran) kan man låta bli att kryssa den.

Om jag kommer i håg rätt finns (fanns?) det ett förslag från tavlingsledingen från ganska länge sedan att tillåta skadare att adminstrera egna obsar. Syftet var framst att göra det lättare för skådare att rätta misstag (typ svart stork i stället för havsörn). Om detta möjlighet skulle finnas troligen har man också möjlighet att göra precis vad Anders J förslög (om man vill).

Jag uppskattar pipet från dig Keith igår om ditt försök att hitta sjöfåglar vid Väddö kusten. Det var bra att få reda på att det var helt istäckt.

Jag har en fråga till er alla. Är det någon som vet om det finns något website med aktuella satellit bilder där man kan se isläget i detalj?

Någon satelitbaserad istjänst känner jag tyvärr inte till. Det kanske är allmänt känt, men det tål nog att repetera att SMHI har en bra istjänst http://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/is_prod.php Jag brukar kolla den innan jag åker ut till kusten vintertid.

SMHI (www.smhi.se) har en rätt bra tjänst under "Prognoser & Observationer" klicka på "Istjänster". Kartor över issituationen dagligen.

PJ. En kort kommentar bara. Din gråspett är på Svalan angiven från Rönningen, Horsskog. På UppX har du angivit Rönningen, Djupa. Det är ju två olika lokaler. Det är viktigast att lokalen blir rätt på Svalan.

För att inte tala om lokallistorna..... ;-)

Tack till hustomten på Svalan som uppenbarligen har ändra Rönningen, Horskog till Rönningarna, O Djupa, som lokalen heter där gråspetthonan sågs. Det sågs också en gråspetts hane där. Den satt och åt på maten mellan 9.45-10.15 enligt de två skådare som var på platsen när vi kom.

Den här gången var det hustomten Ulrik som varit framme, förutom på loftet så huserar han som synes både i Svalan och i Östervålaskogarna. Det finns ett helt gäng med Nissar som jobbar i Svalans verkstad och genomför "automagiska" ändringar. Det är bra att det finns vakna ögon bland dem som läser Svalan, de mest uppenbara felen brukar ju avslöja sig själva men det finns en hel del luriga fel som smyger sig in och där behöver vi er hjälp. Vi lyfter på hatten och säger som en annan hårt arbetande Svalan-tomte brukar säga med eftertryck: 'Kanooon'! ;-)

.... snön ligger vit på taken, endast tomten är vaken.

Är det ingen som ska protestera? Kan ni inte er Viktor Rydberg? Det heter ju snön lyser vit på taken.

Så här lyder dikten "Tomten"

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Snart är snön borta och våren kommer med slask och besvärliga skogsvägar. Kanske även positiva larm om sjöfåglar.

Finns det verkligen nåt som heter ban, eller är det bara ett extremt dåligt nödrim?

Kan bidra till denna kulturfrossa med en dikt(?) som sitter hemma på min vägg. Det är en icke-skådande kompis som har skrivit den. Dessutom tillhör en teckning.

Som en sällsynt fågel, nästan fridlyst, syns hon inte när jag letar.
Men precis när jag har gett upp, lagt ner kikaren, öppnat matsäcken,
och lutad mot en stubbe räknar träden,
då smyger hon förbi bakom mig, och allt jag ser av henne är en reflektion i en daggdroppe.
Eller var det bara en tanke -att hon kanske var där?
Jag är en tapper fågelskådare.

Lysande dikt, Kristoffer!

Viktor Rydberg är gammal och bra. Ändå känns den mossig jämfört din dikt.

Information: Uggle-exkursionen som Mattis leder i morgon (se programmet) kommer av naturliga skäl att börja i markerna norr om Skyttorp. Vi hoppas på lika bra utdelning som Curre och Annika hade i kväll, även om vädret i morgon inte ser ut att bli lika bra.

Jag är imponerade över hur mycket Svalans Nissar göra, och tacksam. Men jag har funderat över PJs gråspett och undrar om det är alltid bra att ändringar utförs utan att observatören är medveten. Nissarna är säkert kunniga men inte perfekta så det måste hända tillfälligt att deras ändringar är inte korrecta. Om observatören är inte medveten om ändringen kommer att det att stå fel i evighet. Det är omöjligt i praktik för Nissarna att ta kontakt med observatören varje gång och likadant omöjligt för observatör att kolla alla deras obsar för ev felaktiga ändringar. Vore det möjligt att en meddelande till observatören kommer automagiskt vid inloggningen (precis som "skuldlistan" gjord) om/när ändringar äger rum? Slutmålet är att databasen blir så korrekt som möjligt med delmål att jobbet blir så lite som möjligt. Om observatör (och Nissarna) är medveten om ev felaktigheter, så skulle de minska.

Jag håller med Keith. Det är absolut bäst om observatören själv ändrar om det blivit fel. Men om Svalans administratörer ändrar bör ett meddelande (gärna "automagiskt") skickas till observatören.

Det är ytterst sällan man gör några ändringar i observationer i Svalan på detta sätt. Det skall vara helt uppenbara fel men och normalt så meddelar man alltid observatören om att man gjort någon ändring. Rapportören äger ju sin observation och man behöver inte vara orolig för att någon skall fingra på ens observationer. I detta fall med gråspetten så var det ju alldels uppenbart vilken lokal som egentligen avsågs eftersom lokalen var känd och i kommentaren kunde man läsa att gråspetten besökte "talgplatsen", någon talgplats finns inte vid den andra lokalen.

Andra exempel då Nissarna kan göra ändringar är när någon rapporterat en känd raritet från fel lokal. T.ex. när man rapporterat något från Berga vid Tämnaren när det egentligen skulle vara Berga vid Danmark. Vi ska införa ett sätt för Rrk att skriva kommentarer till rapportörerna när man t.ex. sätter statusen "Ofullständig rapportering", vilket man i praktiken kan sätta på alla obsar man tror är fel eller som är uppenbart felaktiga eller ofullständiga.

Skulle man kunna få en liten blänkare i Obsboken med artlista (med det intressantaste) från UOFs exkursioner? Det kan ju alltid vara trevligt att veta vad man missade...

Tanken är att UOF:s exkursioner ska redovisas i FiU men det brukar vara lite si och så med rapporterandet från dem... Ni som hänger med på exkursioner får gärna trycka på ledaren att han/hon skriver en rapport till FiU, alternativt att han/hon utser någon som kan göra det.

Som jag sa tidigare... det är bra att arter man har rapporterat försvinner i rullistan. Idag upptäckte jag att jag hade glömt årskryssa tamduva...

Jag årskryssade tamduva tillsammans med den spontana vitkindade gåsen.

Om ni inte fått in tamduvans släkting med ring om halsen ännu så är den ganska säker i Bäcklösa. Den hoar och besöker matningen.

Tack för tipset om ringduvorna, Ragnar. Den har gäckat mig i två veckor sedan PJ obsade den 300 m från mitt hem.

Kan i övrigt nämna att jag passade på att titta på en av flera lappugglor på Alnön i helgen. Fantastiskt fin fågel. Tyvärr svälter de p g a dåligt med sork, sa den lokala skådare som jag talade med. Han sa vidare att han inte hört en enda uggla ropa i Sundsvallsområdet i år. Märkligt att det varierar så.

Nämen Johan, tittade du inte ut genom fönstret igår? Jag gick ut en timme vid lunchtid i Vattholma och där kom både ringduvor och skogsduvor. De börjar bli stressade verkar det som. Nyss kom en ensam grågås flygande - härligt!

Visst är det härligt med de första vårprimörerna! De väller in över Sverige och Upplands första trana rapporterades vid Fysingen idag trots det vintriga landskapet. Det har även rapporterats en sjungande(!) taltrast i Uppland idag vilket måste anses som mycket anmärkningsvärt då det i Svalan bara finns sex rapporterade fynd av arten i Sverige hittills i mars månad 2006. I skrivandets stund ännu ingen tofsvipa, vågar man gissa på att den första ses imorgon?

Jag hann ju knappt skicka iväg meddelandet förrän en obs av tofsvipa i Enköping registrerats på Svalan ;-) Läckert även om men den får en tuff natt i kylan!

Lasse Lundstedt meddelar att även han såg en tofsvipa i dag, denna vid Öregrund färjeläget sträckande mot nv. En tuff natt i kylan kommer, och flera till, och det blir svårt att hitta mat under dagarna? Jag såg min första ringduva i dag, nära Alunda men flygande mot S, som kanske är ingen dålig idé just nu.

Det framgår av Svalan att folk håller på och försöka få igång hökugglorna vid Knypplanvägen till att spela genom att härma. Jag tycker att det är ett mycket ansvarslöst beteende. Även om hökuggla inte är exceptionellt störningskänslig så är det faktiskt ett par som kan tänkas göra häckningsförsök, vilket är mycket ovanligt i Uppland. Att folk är där och skådar dagligen kan man hoppas att de tolererar, men att medvetet stressa ugglorna till spel är långt över gränsen. Det är en viss skillnad att härma en sparvuggla som man förmodligen är ensam om att höra, jämfört med dessa fåglar som förmodligen har setts av flera hundra personer.

Ulrik Lötberg som sliter sitt hår över att försöka få ihop delar av förra årets rapporter hälsar att vi kan hjälpa honom och alla andra i rrk om vi tänker på följande vid inlägg i Svalan:
- Rapportera antal hanar, honor, ungfåglar och par som häckar var för sig. Skriv inte antalet hanar, honor och ungfåglar i kommentarfältet.
- Rapportera lokalen där fågeln är så långt som möjligt. Inte var du befinner dig. Ex fågeltornet Hjälstaviken. Inte många fåglar i det tornet!

Det vore bra om vi alla kunde hjälpas åt med detta eftersom rrk har mycket rapporter att gå igenom.

En fråga till Keith. Du har rapporterat hornuggla ropande från Norrbybacken söder om Lilla bron på Lövstaslätten idag klockan 12:45. Ska det möjligen vara 00:45? Ropande hornuggla mitt på dagen är nog mycket ovanligt, även om det är dimma och häckningstider.

Ragnar: det var 12:45. Visserligen ovanligt och jag hade svårt att tro mina öron. Den fortsatt för några minuter, så jag hade gott om tid att lyssna nöggran. Jag undrade om den vaknade när planet kom och började att ropa i halv mörkret. Merkligt, men så var det. Jag ser nu i Svalan att en kattuggla också ropade hos dig?

Dagens partiella solförmörkelse var i sitt esse vid just den beskrivna tidpunkten, även om det inte betydde något för mitt högst mänskliga öga.

Ja, det var ju mycket oväntat och roligt Keith. Det stämmer också att någon hörde en kattuggla hos oss, men det är ju inte lika märkligt. Det kanske är som du säger att hornugglan vaknade av flygplanet. Fåglar påverkas visserligen av solförmörkelser, men jag undrar om det räcker med en partiell solförmörkelse som vi människor knappt märker.

Ragnar och Keith: jag håller inte för otroligt att det var just den mycket begränsade solförmörkelsen som låg bakom hornugglans spel mitt på dagen. Vem vet hur ugglor uppfattar sådant? Flygplan passerar både dag och natt, och jag har inte upplevt att det påverkar ropaktivitet. Eller så är det en ren slump.

Jag håller med Micke - ge f-n i att använda bandspelare/härma för att få igång ugglor! I synnerhet välbesökta individer. Jag har börjat skriva "spontanropande" när jag rapporterar ugglor, just för att markera att jag skådar på ugglornas villkor. En sådan observation ger dessutom mer information om när/var/hur det är lämpligt att ge sig ut och lyssna efter just den arten.

Det värsta jag sett i skådarvärlden på det här temat var tre gubbar med bandspelare i Fiby en vårförmiddag. Hade de bara masat sig dit några timmat tidigare hade de fått ta del av en härlig hackspettskonsert, men nej, gubbarna valde istället att komma dit senare och försöka få igång tretån med bandare.

En klassiker utspelade sig vid ett namnlöst kärr på Öland för idag många år sedan. Den lilla sumphönan hade hörts en tid och dragit till sig en stor samling människor. I halvdunklet är det svårt att se de närvarande, man snarare anade dom. Man väntade otåligt, men så rätt vad det var, "var det inte den?". Jovisst, klart och tydligt någonstans från andra sidan. Segerjublet tystas snabbt ner, man ville höra mer av den rara fågeln. Så blir det med ens tyst, över nejden i riktning från den lilla sumphönan hörs en myndig engelsk speakerröst "Number twentytwo - Porzana parva"!

Sensmoralen av detta är att det gäller att veta var man försöker locka igång en fågel. Rent principiellt tycker jag inte att det är fel om det inte upprepas alltför ofta inför samma fågel. Vad kan vara naturligare än att höra en artfrände i närheten.

Haha, den där historian var ju helt otrolig Tommy! Hur gick det sen då, fick ni höra den riktiga sumphönan också?

Jag har ett annat exempel från i höstas då jag och Curre blev aningen lurade. Vi var på Björn, liksom närmare 20 skådare till, och plötsligt hörde vi en taigasångare locka en bit bort. Den lät lite konstigt tyckte vi, så vi smög närmare för att försöka se fågeln. Jag rundade en buske och vem stod där om inte en välkänd Upplandsskådare med bandspelare...

Även om man skulle vara själv på en lokal tycker jag att man bör låta bli att använda bandspelare. Hur reagerar en fågel om den får höra en artfrände med fem gånger starkare (=högre volym) röst än den själv? Finns det inte risk att man skrämmer bort den riktiga fågeln?

Använd bandspelare med förnuft, är min uppfattning. Vid inventeringar eller på lokaler där man är ensam kan det vara motiverat, men tänk efter före. Ju mer jag tänker på det så är det ju fullkomligt idiotiskt att stå och spela upp läten på en häcklokal bara för nöjes skull. Hökugglorna har ju valt sitt revir utifrån ett antal kriterier, och ett sådant är att det inte finns några andra hökugglor just där. Kommer det plötsligt dit en ny hanne så är det ju helt klart en stressfaktor att behöva försvara hona och revir. Att det skulle dyka upp en hanne är ju inte helt otroligt, men om det står folk där var och varannan natt och provocerar ugglorna kan det mycket väl bli droppen. Jag vill uppmana alla att inte låta sådant beteende passera obemärkt.

Jag håller helt med Mikael om det förkastliga i att medvetet provocera häckande fåglar med bandare. Det verkar vara läge för föreningens styrelse att lägga ribban för vad som är ok att göra på häckplats. Herr Malmaeus är visserligen suppleant i densamma men jag förutsätter att dennes yttrande skall betraktas som en personlig åsikt.

Uppsalaskådare:
Finnes det något intresse för en pubkväll där vi träffas och snackar lite skit? Vore kul och se vilka man tävlar mot ;-)
Kanske till och med ha en regelbundet?
Keep up the birding! /E

Jag tycker förslaget med en pubkväll är bra, förslagsvis har man det någongång mitt i veckan så att inte värdefull skådartid på helgerna påverkas i för stor utsträckning. Tisdagar? Låt oss prova tisdag den 11 april och då snacka om fortsättningen.

Kul förslag med en pubkväll. Plats?

Mycket trevligt initiativ med pubkvällar! Jag och Curre är på! Tisdagar fungerar fint.

Jaha då har vi konstaterat att tisdagar är en bra kväll för några iallafall. Men det vore ju bra om vi bestämde en pub också kanske ...
Senast det begav sig med skådarpub brukade vi gå på Fredmans men det kanske finns andra ideer? Nitton kanske? Eller? Sen vore en cirkatid rätt bra också ... vid nitton på Nitton kan det funka?

Jag gjorde min första insats som inventerare i fjol när Mälarens fågelskär inventerades. En synnerligen värdefull och lärorik erfarenhet där jag hade förmånen att få ta del av Pekka Westins metodkunskaper i fält. På www.ab.lst.se/templates/InformationPage____7130.asp kan den som är intresserad hitta rapporten med resultaten från 2005 års inventering.

Den månatliga skådarpuben i Stockholm är något man inte får missa. Man brukar köra första torsdagen varje månad på taverna EFES vid Brunkebergstorg från kl. 18:00. Det brukar vara bra uppslutning där!

Vore trevligt med skådarpub i Uppsala men personligen har jag dålig koll på ställen utöver nationerna. Det bör ju vara möjlighet att slå ihop flera bord och gärna lugnt utan hög musik. Kan man käka där är det också ett plus. Tis. 11/4 kl. 19:00 på "Nitton" verkar ligga bra till just nu?

Nitton har jag ingen koll på, var ligger det? Katalin funkar ju alltid annars. Där är gott om plats och ont om supaskallenavsigartonåringar. Fast på tisdagar lär det ju vara lugnt vart man än går...

Mycket trevligt initiativ med skådarpuben! Men snälla, lägg den inte på Tisdagar, det måste, ur min synvilkel vara den sämsta dagen på hela veckan! Men jag hoppas att ni får trevligt!

Nitton ligger på Svartbäcksgatan, inte alls långt från stadsbiblioteket. Mycket trevligt ställe. Jag dyker gärna upp på en skådarpub, självklart.

Japp, vore kul med skådarpub! Tisdagar är inget vidare för mig heller, dock.

Nitton ligger närmare bestämt på Svartbäcksgatan 19 (och var tidigare lokalen för just Katalin som också nämnts). Vet inte huruvida man kan äta där numera.

Vi kan ju alltid växla dag från gång till gång så att så många som möjligt kan besöka skådarpuben någon gång i alla fall. Ska bli spännande att se hur många som dyker upp nästa tisdag och hur många man känner sedan tidigare. Utan kikare och fältkläder kanske det blir vissa identifikationsproblem...? ;-)

Kul att det fanns intresse för pub! =)
Tyvärr kan jag dock inte närvara den 11/4, men hoppas ni får det trevligt - så det blir fler gånger!
Jag ska hem till småland över påsken, kanske drar en repa till öland eller västkusten.
/E

Som säkert många av er sett så håller kommunen på att bygga om stora tornet vid Övre föret, Kungsängen i Uppsala. Tornet är nu färdigbyggt och jag ser fram emot att skåda från det. Tornet, som förut såg felbyggt ut har nu fått en mycket praktisk vinkel närmast ån så man får plats flera skådare samtidigt. Så nu är det bara ut och slita hitta nåt häftigt (rallbeckasin) vid Föret!

Vad har kommunen för policy när det gäller råkor i Uppsala?
När jag kom tillbaka efter en vecka utomlands upptäckte jag att råkkolonin vid fyrisån (odensgatan) var borta. Det verkar som att alla bon är nedrivna och inga råkor syns till i området.

Kan konstatera att det åtminstone förekommer att kommunen rensar bort råkbon eftersom jag såg ett inslag på nyheterna i TV4 Uppland för någon vecka sedan då man tog bort en råkkoloni i Eriksberg.

För er som inte kryssat vigg än kan jag förtälja att det ligger en hanne och guppar vid St Olofsbron. Berätta dock inte det för folk, de kanske tror att fågelinfluensan kommer slå ut alla människor som uppehåller sig i centrum...

Annars är väl Svandammen med alla närgångna gräsänder något som folk gärna undviker såhär i influensatider... Undrar vad som skulle hända om man verkligen hittade en sjuk anka i Uppsala. Många skulle säkert reagera som Ola gissar och inte våga sig utomhus. Fånigt.

Oops! Skall vara enkelbeckasin! Ingen dubbelbeck ännu. Ni är välkommna till Kärven i början av maj! Då kanske!

Ledsen, nu var det min tur att göra fel... Snatterand skall det vara!

Till salu: Tubkikare Kamakura SP80ED med 20x60 okular och allvädersväska exkl stativ. Någon intresserad? Ring 0702-20 41 31

Komihåg UppX puben på Nittion, Svartbäcksgatan 19, kl. 19.00 i morgon.

Ett par rapportörer har redan rapporterat drillsnäppa i UPP-X och i Svalan. Detta är extremt ti-digt. Drillsnäppan brukar normala år anlända till våra trakter först i slutet av april. Det ligger nära till hands att misstänka att skogssnäppor har lurat observatörerna.

Dessa och liknande rapporter skapar problem i och med att de långtidslagras i Svalan. Söker nå-gon på tidigaste obsen av drillsnäppa 2006 så syns givetvis dessa rapporter. Rrk har i uppdrag att kvalitetssäkra ALLA rapporter i Svalan. Rapporter som kraftigt avviker från det normala blir naturligtvis betraktade med viss skepsis, särskilt om rapportören inte har skrivet ett ord om det sensationella med fyndet i kommentarstexten (eller på annat sätt). Rrk kan tolka det senare som att rapportören inte är medveten om fyndets status och kan därför förmoda att artbestämningen inte gjorts lika noggrant som om det hade gällt en erkänt sällsynt fågel.

Liknande rapporter tenderar att öka rätt kraftigt. Rrk har tyvärr varken tid eller resurs att kommu-nicera alla mer eller mindre tveksamma rapporter med rapportörerna. I många fall handlar det ju också om rena stansfel, t.ex. när man rapporterat i efterhand och glömt justera datumet.

Det är därför på förslag att högre krav måste ställas på rapportören. För att extrema fynd skall bli godkända/publicerade måste rapportören SJÄLVMANT rapportera såpass bra att Rrk s.a.s. köper obsen. Några fasta regler för detta går inte att framställa utan det måste bli bedömning från fall till fall. Det kan räcka med en notering i kommentarsfältet men det kan ibland krävas en regelrätt skriftlig raritetsrapport.

Självfallet är inte alla extremfynd felaktiga! Det säger sig självt att undantag ibland inträffar i fågelvärlden (blåhake HAR setts mitt i vintern). Men dokumentera alla extremfynd av vanligare arter lika noggrant som om de vore svartpannade törnskator! Ett foto på den extremtidiga drill-snäppan undanröjer ju alla tvivel.

Vill med ovanstående delge lite av den problematik Rrk har att brottas med. Det känns förvisso olustigt att underkänna obsar som man inte 100% säkert vet är fel, men det känns minst lika olus-tigt att sätta godkänd på odokumenterade orimligheter. Det finns ju liksom inget mellanläge.

Kommentarer välkomnas!

Här en liten kommentar från en f.d. UppX:are!
Är det inte så att RRK generellt kan markera vissa arter med "krav på rapport" (typ)? Det samma gäller väl, eller borde gälla, arter utanför normalt datum eller lokal (inland t.ex.). Fördelen med det är ju att RRK inte behöver kräva in rapport manuellt utan rapportören kan själv kolla sin skuldlista.
Om en rapport inte blir markerad med "RRK rapport" är det ju risk att rapportören helt enkelt inte har klart för sig att det ändå krävs. Något "mellanting" med noteringar i kommentarsfältet skapar nog bara förvirring: när, var, hur ska jag skriva vad? Hellre då enkla regler där alla sällsyntheter oavsett om det är arten, lokalen eller tidpunkten som är sällsynt måste ha rapport. En hel rapport kanske kan kännas tung att behöva fylla i, men det går ju att göra det kanska kortfattat men ändå få med allt som behövs.

Problemet är att om vi skulle kräva in blanketter på alla orimligheter/tveksamheter skulle vi förmodligen översvämmas av blanketter, det är mycket arbete att granska alla inkomna blanketter som gäller riktiga rariteter redan idag och detta skulle medföra en massa extra arbete. En blankett som inkommit måste granskas av alla inom Rrk men en kommentar i en obs läses av den som är artansvarig.

Ansvaret för rapportens riktighet ligger ju alltid hos rapportören. När man rapporterar en dvärgbeckasin mitt i sommaren eller en tropikflyttare i mars utan att kosta på sig en kommentar där man skriver hur man såg fågeln och att man är medveten om hur unikt/anmärkningsvärt fyndet är så kan vi inte jaga rapportören för att be om en redogörelse.

Innan Svalans tid kunde man ringa runt och intervjua eller be om att få in blanketter men då var det en bråkdel som rapporterade jämfört med idag och man kände oftast de som rapporterade. Med Svalan underlättas rapporteringen avsevärt och plötsligt inkommer tio gånger fler rapportörer med sina obsar och Rrk står inför ett gigantiskt arbete med att kvalitétsgranska materialet.

Skall arbetet fungera praktiskt för Rrk måste rapportören ta sitt ansvar. Ofta behövs det inte en raritetsblankett för att undanröja tvivel kring udda observationer.

Att kvalitétsgranska stäpphökar och dammsnäppor etc. är en vädligt liten del av arbetet. Det är bland våra mest rapporterade vanliga fåglar som den största delen av orimligheterna finns. Det är ju ingen som kan kontrollera att en blåmes inte rapporterats fel som en talgoxe eller att det var 32 sjöorrar i en flock och inte 35 ex. Däremot måste vi göra något åt fenologiobsar, höga antal, udda lokaler eller annat som sticker ut från det normala.

CC: Jo det är helt rätt att "rapportplikt" kan ansättas vilken rapport som helst av Rrk, detta används också rätt flitigt. Men att märka upp allt som sticker ut, följa upp, ev. granska rapport, godkänna/underkänna, meddela rapportör o.s.v. tar väldigt mycket tid eftersom rapportantalet nu är så stort (och stadigt ökar). Tid som borde användas till vettigare saker.
Är man medveten om att man gjort ett extremfynd så kan man ju enkelt meddela detta i t.ex. kommentarsfältet. "Jag är medveten om att fyndet är extremt tidigt men jag såg fågeln väldigt väl i 15 minuter, såg de vita vingbanden och hörde också lätet när den drog iväg". Då är åtminstone jag mer benägen att acceptera rapporten. Rapportören har på detta sätt påtalat att han kollat noga och också uteslutit ev. förväxlingsrisker. Det känns onödigt med en formell raritetsrapport (som måste läsas, granskas och dömas av 10 personer) för just detta. Jämför detta med "bivråk 1 ex. 1/4" (utan kommentar). Den rapporten vill jag inte lägga någon tid alls på.

Hoppsan! Johan hade visst hunnit skriva medan jag författade. Tur att vi skrev ungefär samma sak!

"Liknande rapporter tenderar att öka rätt kraftigt", skriver Djerf. Innan man föreslår lösningar på problemet kanske man ska ta reda på varför dessa rapporter ökar i antal. Vet vi det säkert? Beror det på att det är många fler skådare som rapporterar idag än tidigare? (1). Eller är det enkelheten att rapportera via nätet (Svalan) som förklarar ökningen? (2). Det borde inte vara så svårt att ta reda på detta om man nu vet att det ökar. Hur är det t.ex. i andra landskap? Har man samma problem där? Om det är (1) som gäller så kanske det i första hand handlar om utbildning och information. Det är långtifrån säkert att den kultur av självkritik som finns hos mer erfarna skådare är självklar hos nya grupper av skådare. Om det istället är (2) så kanske det handlar om att ställa krav på i vilket tekniskt format rapporterna ska tas emot (ungefär CC:s förslag). Jmf. med utvecklingen av IT-tjänster inom den offentliga sektorn (24-timmars myndigheten). Där försöker man nu att ställa sådana krav på användaren av blanketter och formulär att den manuella handläggningen ska bli så liten som möjligt.

Oavsett hur det förhåller sig Anders så kommer det att kräva manuellt arbete av RRK. Det går ju aldrig att lösa med någon typ av automatik eller krav på bättre ifyllda rapporter. Jag har full förståelse för Jockes Johans och argument. Tänkte bara inte på det ...
Så kanske något mellanting ändå vore att fundera på. Jag vill också trycka på det vore bra med någon typ av blänkare till rapportören ungefär så här: rapporten taggas automatisk med något (kanske intressant notering). I och med detta tvingas man fylla i något i kommentarsfältet. RRK blir inte överösta med rapporter men rapportören tillför ändå rapporten viktiga data. (Det här förslaget är väl egentligen något för Svalans diskussionsforum, men i och med att det togs upp här så ...)

Just hemkommen från den första UppX puben kan jag meddela följande:

Vi hade mycket trevligt, vi var 13 personer som kom och det var kul att höra allt snack.

Vi diskuterade saker som artbestämning av drillsnäppor kontra den svåra skogssnäppan som gärna går och vippar på stjärten ...

Vi pratade gamla drag ... och om alla fåglar som just nu finns i markerna.

Vi som var där var alla eniga om att en träff en gång i månaden och snacka fågel är riktigt trevligt, så vi bestämde att vi ska ha ett nästa pubtillfälle tisdagen den 9 maj kl. 19 på pub Nitton, Svartbäcksgatan 19.

Skådarpub i Uppsala 11/4. Följande skådare förutom undertecknad dök upp under kvällen: PJ Ulfendahl, Tor Jonzon, Anders Jansson, Annnika Rastén, Curt Johnsson, Ola Sundell, Fredrik Litsgård, Kristoffer Lager, Richard Stensman, Kenneth Pless och Anders Lindström. Hoppas ingen blivit glömd och jag ber om ursäkt för ev. felstavningar.

PJ är utsedd till sammankallande för kommande skådarpubar. Vi ses väl den 9:e maj?

Clas: jag kanske uttryckte mig lite väl omständligt. Det manuella momentet blir självklart kvar. Jag avsåg precis det du föreslår - att tvinga fram en kommentar för de obsar som RRK anser behöver en sådan. Om man inte fyller i detta fält bör inte obsen tas emot av Svalan. Man höjer ribban något för vad som rapporteras. Jag tror att detta t.o.m kan vara lärorikt för den som försöker rapportera en alltför tidig drillsnäppa, men inte förstått att den är tämligen osannolik.

Det är lättare sagt än gjort att få ett system att förstå med automatik vilka observationer som är anmärkningsvärda eller orimliga, det är näst intill omöjligt i praktiken och till vilken nytta?! Svalan är inte till för att utbilda skådare i artbestämning med hjälp av en massa automatiska meddelande a la Microsofts animerade gem som dyker upp t.ex. Excel.

Man bör nog läsa på lite mer innan man börjar rapportera i Svalan, är man osäker skall man använda "artbestämnings osäker" i vissa fall men i många fall utelämnar man helt enkelt observationen. Det är livsfarligt att bestämma arter enbart utifrån när/var/hur de uppträder.

Det blir ju hur fel som helst om man börjar lita på att systemet ska tala om för rapportören när han rapporterar orimligheter, hemska tanke!!! Svalan är till för såväl nybörjare som experter men förutsätter att man själv tar ansvar för sina bestämningar. Ska man rapportera fåglar man inte är kapabel att bestämma eller...

Det har t.ex. föreslagits att man inte skall kunna rapportera åldrarna 1K/pulli/ägg efter nyår men då sitter man med skägget i brevlådan den dag man skall rapportera en kull extremtidiga kattugglor eller tamduvor i januari. Visst är det lätt att göra fel men man kan ju som sagt inte låta Svalan ta ansvaret för att rapportören rapporterar vettiga observationer.

Det går inte att klaga på Gubbanäsan, Varberg som en bra lokal. Idag har det setts en tofslunne där =)
http://www.microbirding.se/varberg/arslista.asp

Inte lika kul längre. Nu har de ändrat det.

Fler rapporter och rapportörer = Fler fel

Fler rapportörer och skådare i markerna = Fler tidiga observationer

Det här är väl en följd som man har svårt att göra något åt tror jag.

Svalan är ju tänkt för att alla skall kunna rapportera. Från noviser till hårdskådare. Idag är det väldigt lätt att få en kod och börja rapportera. Sedan blir det upp till Rrk att göra något åt det.

Kanske man måste fundera på att lägga ribban högre för vilka som kan komma in och rapportera. Jag vet att detta är en känslig fråga men om kvaliteten på observationerna skall öka är detta förmodligen ett av sätten. Ett förslag är att kräva att rapportören är med i en fågelförening som tex UOF. Genom föreningen får man sedan sin "legitimation" och kan börja rapportera. Detta "filter"kan säkert göras på andra sätt men kommer självklart inte åt alla fel. Kanske kan man minska dem lite i alla fall.

I vilket fall som helst är detta en nyttig diskussion som tyvärr bara de som läser UOFs chatt får ta del av. En annan ide vore kanske att ha en chatt på Svalan där man direkt kan ifrågasätta observationer osv. Eller vad säger du Johan S?

Det är absolut så att fler skådare hittar mer, inte minst extremtidigt anlända tropikflyttare m.m. Många arter har ju förflyttat sin ankomsttid rejält på bara något decennium och sånt förändras ständigt men alla typer av förändringar i fågelfaunan bör ju dokumenteras på något sätt och Rrk sköter detta bl.a. genom att skriva den årliga fågelrapporten.

Det finns både för och nackdelar med att kräva att rapportören är med i t.ex. en fågelförening för att kunna rapportera i Svalan men Artportalen är öppen för allmänheten idag och kommer förmodligen att förbli så även om det tål att tänkas på hur man skall lösa kvalitétssäkringen på ett sätt som inte belastar Rrk för hårt.

Vi har länge tänkt lägga till ett forum till Artportalen med en massa finesser. Tyvärr finns det inte tid till det just nu och en förutsättning är att man via Artportalen skall ha ett inloggningskonto som man kan rapportera med i alla system. I detta forum skulle man kunna diskutera obsar, bilder, ladda upp bilder på arter man inte är säker på och få hjälp med artbestämningar m.m. Det finns många idéer men tyvärr dåligt med tid just nu :-)

En styrka med Svalan är den s.k. "publika valideringen" där många ögon skärskådar alla observationer varje dag. Via ett forum kunde man underlätta kommunikationen både mellan rapportörer och mellan administratör och rapportör. Detta skulle säkert kunna lösa många felaktigheter m.m. Vi får väl se vad som kommer i framtiden...

Hej. Har av misstag kryssat Trädpiplärka istället för Ängspiplärka. Har bett tävlingsledeningen ta bort krysset på Trädpiplärka.

Se obsboken ang. amerikanska krickan

Härfågel vid Alunda: Såg den idag, strax utanför Alunda. Jag bor i Klev c:a 1 km utanför samhället och såg den ett par kilometer härifrån, strax intill kraftledningen. Såg den först sittande på ett par meters håll, och sedan flygande. Är inte speciellt bra på fåglar, så först var jag väldigt undrande till var det var för någon fågel innan jag cyklade hem och slog upp i fågelboken. Gick sedan in på internet och fick klart för mig att den nog var ganska ovanlig och bvestämde då att rapportera den.

Jörgen

Jag vore mycket tacksam om de som såg Am.krickan i dag kan beskriva ungefär var den fanns: jag hittar ingenting i Svalan eller här som säger om det var den större översvämning synlig från v288 eller den mindre mellan Foghammar och Sund. Jag letade efter den förgäves sent i em / kväll, som mest mellan Foghammar och Sund. Det fanns då en stor flock krickor i den större översvämning, bara enstaka i den mindre.

Den låg med alla andra Krickor (jag räknade till ca 130 st kl 15. Wijk kom upp till ca 190 st kl 14:30). Krickorna rörde sig fram och tillbaka utmed svart åkerkant ungeför mitt emellan Foghammar och Nyvalla. Den var svår i ljuset, men syntes bra när den flög.

Tack Kenth, men jag är inte mycket klokare. "svart åkerkanten" måste vara vid östra sidan av större översvämingen, sett från v288 riktningen? Hursomhelst, i morse fanns 100-tal krickor där, men jag såg inte amerikanskan. Jag gick över till den mindre översvämning mellan Foghammar och Sund, och hittade 40-tal krickor. Innan jag hade hunnit kolla dem flög en jagande duvhök förbi och alla krickor lyftade och flög över till större översevamningen.... Summan: tyvärr har jag inte hittat am. krickan, tyvärr kan jag inte säga att jag har kollat allting, och tyvärr måste jag konstatera att krickorna är rörliga och använder flera rastplatser inom området. Om man jobbar en litegrann kan man se de flesta platser i medljus. Det kan löna sig att gå runt.

Amerikansk kricka observerades redan 13/4 vid Stamsjön (Mats Edholm). Med största sannolikhet samma fågel som Keith upptäckte. En liten krickfråga: Var det fler än jag som tyckte att den amerikanska hade en tydlig antydan till nacktofs? Syns bra på PJs bild på nätet. Diskuterade detta med Martin T igår som vid bildstudier av andra individer av arten även funnit det samma. Sålunda kanske en ny artkaraktär som hittills inte varit beskriven?

Björn: håller med om nacktofsen: jag tyckte också att den var tydlig. Fågeln var också stor i jämförelse med andra krickhanar, men jag vet inte om detta handlar om en stor individ eller också är en skillnad meller arterna. Dessutom var den ofta aggressiv mot andra krickor, och alltid simmade ensam (som mest simmade andra krickor i par).

Jag checkade alla mina amerikanska fältguider och hittade något av ev. intresse. Roger Tory Peterson var en mycket erfaren fältornitolog och hade vad jag kan se avbildat denna karaktär. I hans klassiska bok "A field guide to the birds of Eastern and Central North America" (4th ed, 1990) har båda krickarterna avbildats med svagt resta nackfjädrar eller antydan till nacktofsar. Tydligast hos Anas crecca men även hos Amerikansk kricka (Anas carolinensis). Han ger dock ingen kommentar till denna karaktär. Jag har också kollat i flera andra amerikanska fältguider utan att hitta någon kommentar om nacktofs hos am. kricka. Tyvärr lyckades jag inte se den amerikanska krickan vid ett besök i förrgår (18/4) em. Alla krickorna låg på stort avstånd med en del soldaller från min utkiksplats vid reningsverket... Hade däremot en ad. Havsörn, Ormvråk och 2-3 brunhökar

Är det samma am.kricka i Kärven som vid Alunda/Stamsjön? Alltså, har Kärvenfågeln också "tofs" och är märkbart större? Någon som vet alt. vågar sig på en gissning? Det är ju ca 15 km mln Alunda - Kärven, så det är ju inte helt självklart.

Djerf: Kärvenfågeln har tofsen, är stor (också ensam, om det betyder någonting). Ingenting som säger att det handlar om två fåglar. Jag har också kollat Alunda krickorna så nära som möjligt de senaste dagarna utan att hitta amerikanan.

När man väl hittar något halvsällsynt så är det en mandarinand. Suck. Den kanske rymde ur samma bur som den amerikanska krickan? ;-)

Se obsboken angående den amerikanska krickan

Angående amerikanska "park"-fåglar så verkar det ses lite blåvingade årtor runt om i Europa och det finns en kamskrake på shetlandsöarna. Kanske spontan, endast den själv och Gud vet.
Så håll utkik i varenda vattensamling ni får syn på. Vore kul med en ny stänkare i Uppland.

Hamnade av ren slump ute på Berthåga begravningsplats idag. Tyckte det såg riktigt spännande ut där. Stora fina gräsytor och ett riktigt giftigt dike. En morgon med lite duggregn borde kunna ge bra utdelning både under höst och vår. Är det nån som har vart där och skådat och vet om där finns någon potential? Annars borde vi börja.

Kristoffer, hör med Bokeforsarna, dom bor där. Jag vet att dom har en Stenfalk där.

Enorma översvämningar runt Viksta! Har nog aldrig sett sådan utbredning på svämmen runt Viksta. En del simänder och gott om skogssnäppor kunde ses vid en snabbkoll. Värt att bevaka. Annars första ladusvalan och mängder med Spetsbergare vid Vendelsjön

Se obsboken om vittruten.

I helgen är det exkursion till Örskär. Några platser finns kvar så först till kvarn etc. Avfärd lördag morgon, hemfärd söndag ca. 14. Hör av sig till 070-765 44 57

Kenth har rätt! vi bor i Berthåga och har varit en del på kyrkogården. Det finns en hel del där men något hot-spot är det väl inte. Gott om småfågel på vintern vid en matning norr om krematoriet. En stenfalk har vi också sett där regelbundet sista tiden. Av vadare kan jag bara minnas att vi sett större strandpipare men det kan nog löna sig att skåda lite mer där.

För Er info har jag nu lagt in Berthåga kyrkogård som allmän lokal på Svalan. Rrk Upl gm Owe R

Jag ser i Upp-X 2005 att tretåig mås räknades som "Höjdare" det året. Gör arten inte det i år? Jag (=upptäckare) och Curre hade ju en tretåmås vid Sennebyhaken 21/2 i år. En höjdare enligt oss i alla fall :-)

Visst platsar tretåig mås i Höjdare, den vara bara bortglömd. Tveka inte att höra av er om ni saknar något i t.ex. höjdare eller om det som står är galet (fel upptäckare, fel datum etc.). Undvik helst att hitta rariteter på lokaler med väldigt låga namn. Det är också ett plus om du själv har ett kort för- eller efternamn.

Nu drar jag till Egypten för lite hårdskådning! Officiellt ska jag på bröllop, men jag antar att ni ändå hade räknat ut att det bara var en ursäkt... Ska frossa i Svart-/Röd-vingade vadarsvalor, Stäppvråkar, Ökentrumpetere, Eleonorafalkar, mysko ärlor, Strimflyghönor och en och annan Tofsbivråk... Ha det gott och hitta inget kul nu i Valborg! Jag kommer så långt efter då!

Hej o hå!
Regn i natt, läge för nedfall.
Nåväl, visst var det en pubkväll till planerad? När var det?
Lika bra att skriva i almanackan så man inte missar den nu.
Slit! /E

Erik, räknas det som slit att köra ned till Lilla Ulltuna i totalt mörker och duggregn kl 21:30 för att leta efter pilgrimsfalken som landat (naturligtvis utan framgång)?

Puben har jag noterat till 9 maj.

Var ute och slet på Berthåga kyrkogård idag. Inga speciella arter men en riktigt snygg leucistisk skata höll till runt kapellen.

Johan W: Haha, ja det var grymt ambitiöst och optimistiskt gjort!
Jaha, det var nedfall idag, men jag missade ALLT =(

Jag såg en död svan (trol. knöl-) nedanför Kvarnberget, Hjälstaviken idag. Det verkade som att svanen gjort ett startförsök på vattenytan men råkat köra rakt in i taggtråd, fastnat och dött. Kroppen var på ena sidan av tråden och halsen på den andra. Vingarna var något höjda och satt fast i taggtråden. En mycket ruggig syn, den stackars svanen måste verkligen ha haft en plågsam död. Frågan är hur smart det är att låta stängsel gå ut i vatten...

Lite info om härfågel upptäkten som jag vet. Igår fredag var det två individer tillsammans på gräsmattorna i Bredänge. det är en liten by som ligger ca 3 km från Tierps kyrka. Kör till Shell macken i vid Tierps kyrka, sväng sedan höger mot Pilsbo, kör ca 3 km till skylt Bredänge parkera där.
Idag lördag fick jag info om att en av dessa härfåglar sågs vid 06-tiden därefter larmades den ut. Härfågeln sågs bra fram till 9-tiden, därefter endast sporadiskt till 12-tiden. Senast den sågs var den i närheten av de fyra stora grön oljetank-vagnarna i bortre delen av byn.

Vilket vattenstånd ska man rätta stängslet efter? Och hur ska man stänga in djuren?

Idag noterades ett rekordtidigt fynd av Tornseglare vid Hjälstaviken av flera skådare. Möjligen är detta det tidigaste fyndet av Tornseglare i Upplands rapportområde någonsin. Sitter du inne uppgifter om mycket tidiga fynd av Tornseglare så hör av dig till Rrk Upl på adress rrkuppland@gmail.com
Rrk Upl gm Owe R

tidiga tornsvalor: 2 ex. Nåntuna 24/4 1993 (FiU 21:159). Därnäst 3/5 1993 i Uppsala och 3/5 1995 Säbysjön. Detta var fram tom 1994 när boken Upplands fåglar trycktes.

Pratade precis med en kompis till mig som runt tio-tiden igår hade en svartkråka nere på stationen, här i Uppsala, när han kom med tåget. Kan vara värt att kolla upp. Inte inlagt på svalan än eftersom han kom upp för att fira valborg med några andra kompisar.

29.4 2002 såg jag en tornsvala vid Laggarudden, Broängarna. Visserligen inte inom rrk Uppland men ändå i Uppland och ganska tidigt var det väl ändå

Eftersom några har ringt och frågat var på Östra Lagnö praktejderhonan låg den 1/5, kommer här ett förtydligande.
Den låg tillsammans med en guding ca 200 - 300 meter från klipporna vid naturreservatet allra längst ut på Östra Lagnö. Man åker längst ut till naturreservatsparkeringen och går sedan en markerad stig ut till klipporna. Där befann den sig alldeles till vänster om den trädbevuxna ö som ligger ganska nära och rakt utanför fastlandet.

Såg ett larm om en dvärgbeckasin som blivit uppstött av en brun kärrhök på Kungsängen, Årike Fyris idag. Det känns ju lite märkligt att en dvärgbeckasin skulle lyfta för en brunhök?! Någon annan som iakttagit dvärgbeck som sötts av rovfågel, vore intressant att höra? Deras taktik är ju annars att trycka stenhårt (uppflog "under stöveln" är klassiskt). Har dock vid ett tillfälle sett en dvärgbeck lyfta framför fötterna på en närgången häger, den ville visst inte bli offer för en hägernäbb...

Hur som helst är det väl läge att lyssna efter spelande dvärgbeck (och snart även dubbel?!) på Kungsängen de närmaste kvällarna!

Upp-X pub idag från kl 19:00, på Nitton Svartbäcksgatan 19 i Uppsala

Det ska inte vara idag, det är Upp-X pub den 9:e, sorry. ;-)

Det där med stängsel. En första åtgärd kan ju vara att byta ut taggtråden mot något annat. Hade det inte varit för taggarna hade svanen förvisso kanske blivit lite yr av kollissionen men inte fastnat i varje fall. Som det var nu var svanen "upphängd" på taggarna.

Min syster hjälpte en gång en kattuggla som fastnat med ögonlocket (!!) i taggtråd och på så vis blivit fast i stängslet. Ugglan hade tur att min syster kom förbi medan den fortfarande levde. Det här var inte ute i vatten men taggtråd gör uppenbarligen skada även på andra håll.

Vid Hjälstaviken har vid ett flertal tillfällen setts fåglar hängande i taggtråd, mest har det rört sig om sothöns. Håller med om att taggtråd är ett otyg. Ett alternativ vore förstås eltråd, men det kräver ständig tillsyn och dessutom kanske inte så lämpligt ute på våta ängar. Hur som helst måste något slags stängsel till om det ska betas på ängarna. Kan i sammanhanget upplysa om att bonden på västra sidan av Hjälstaviken sagt att han i år inte kommer att ha några betande djur i området kring fågeltornet. I stället kommer han att slåttra. Slåtter anser jag vara ett sämre alternativ än bete. Det kommer att förändra områdets karaktär och fågelliv ganska ordentligt. Hur som helst kommer han att ta bort all taggtråd i hagarna från "väster om Hårbykullarna" till söder om fågeltornet - det blir alltså en jättefålla utan stängsel (och det är ju bra).

Nä eltråd i vatten låter inte så bra. Och träplank lär ruttna. Men hur skulle det gå med metalltråd UTAN taggar? Skulle korna gå rakt igenom?

Att en del av taggtråden kommer försvinna är bra, även om det nu är av den mindre roliga anledningen att korna ska väck. Har bonden sagt varför han inte kommer ha några djur vid tornet i år?

Jag är ledsen om jag förstört för någon som hade tänkt sig att titta på tjädern vid Arlanda idag. Den hade dock knappast fått vara kvar någon längre stund i vart fall.

Efter att försökt prata med säkerhetspersonal och andra i upp emot en timme stod det helt klart att man inte tyckte att fågeln kunde vara kvar av säkerhetsskäl. Bl.a annat hade den tidigare på morgonen varit inne bland flygplanen. Som tur var för tjädern var skyddsjägaren ledig idag. Jag erbjöd mig därför att hjälpa till och fånga in fågeln. Den släpptes i skogen några km norr om flygplatsen.

Sven, det var ett bra initiativ, de som vill se just den tjädern kan väl åka ut i skogen där du släppte ut den ; )

På IKEA:s parkering i Barkarby fanns det för ett antal år sedan en tjäderhöna som gick omkring på parkeringen bland bilarna. På eftermiddagen flög hon ut på Järvafältet för att nästa dag åter vara på plats på parkeringen. Det kan nog finnas anledning att hålla ögonen öppna på Arlanda, chansen att hon flyger tillbaka är inte obefintlig. En annan fråga är väl om skyddsjakt på Arlanda saknar restriktioner, det kan väl knappast vara tillåtet att skjuta vad som helst bara för att det finns inom flygplatsområdet.

Man märkte ganska snart när jag kom till Arlanda att stämmningen var ganska spänd bland vakter och annat säkerhetsfolk. Eftersom jag hade tid stannade jag kvar för att se hur det hela förlöpte. Efter ett tag kom en person från airport security som hade ansvar för situationen. Han hade försökt kontakta olika naturorganisationer som naturskyddsföreningen, någon ornitologisk förening och några till utan att få någon hjälp. Eftersom tjädern var på en mycket olämplig plats hade han då istället kallat på skyddsjägaren, men han var inte i tjänst. När jag fick kontakt med säkerhetskillen upplevde jag det som han var i färd med att leta efter någon annan som kunde avliva fågeln. Efter att ha pratat med honom en stund lyckades jag övertyga honom om att vi istället skulle göra ett försök att fånga in tjädern. Det visade sig vara ganska enkelt och den kunde odramatiskt släppas på 2-3 km från flygplatsen.

Personligen ifrågasätter jag inte det principiellt riktiga i skyddsjakt på flygplatser. Tjädrar och jetmotorer är igen bra kombination. Personalen på Arlanda hade också försökt få hjälp i flera timmar utan att lyckas. Till deras försvar måste man säga att skyddsjakt definitivt inte var vad de helst ville göra.

Jag väcktes imorse av att en man ringde från Arlanda och ville ha min hjälp med en "spelgalen" tjäder... Han lät rätt så besvärad och hade ringt runt en hel del innan han hamnat hos mig och jag hade ju tyvärr ingen möjlighet att hjälpa dem och hade heller ingen idé om hur man skulle lösa den något oväntade situationen! Jag ringde till Owe Rosengren som jobbar på Arlanda. Därefter larmades fågeln ut och Owe och Anders Eriksson passade också på att föreviga tjädern när den stod på en parkbänk utanför huvudentrén.

Sån tur var hade den ansvarige jägaren på Arlanda semester, det blev nog tjäderns räddning. Det var skönt att höra att historien slutade(?) lyckligt!

Så var det åter dags för en Upp-X pub, där vi kan diskutera de senaste om att flytta tjäderhönor, var man kan höra dubbelbeckasiner spela och andra trevligheter. Vi ses i morgon tisdag den 9:e, kl 19:00, på Nitton, Svartbäcksgatan 19 i Uppsala.

Verkar som att vår älskade parkgås har fått en kompis. Två VKG rapporterade från Svandammen idag. Snart kanske vi kan få halvspontana gässlingar.
Ses imorrn på puben.

Igår var jag och halva Uppland och kollade Dubbelbeckasin vid Hjälstaviken. Efter ett fint spel gick de flesta hem och resten studerade Saturnus och Jupiter. Jag var c:a 50 m norr ut och där hördes ung. 10 spel igen efter 10-15min tystnad. Var det samma fågel som flyttat sig eller en till? Hur brukar spelet gå till? Återupptas efter ett tag på annan plats? Kanske trött på folksamlingar? Eller ny fågel??

Jag och Ragnar Hall såg två dubbelbeckasiner som smög bland tuvorna intill staketet c:a 21:20, det fanns alltså två ex i området. Mellan 21:37-21:50 hördes minst 13 spel precis intill staketet av en individ som även sågs då och då. Det verkar ju inte osannolikt att det var individ nr två som körde igång längre norrut lite senare på kvällen.

Blir det någe folk på puben ikväll eller?

Johan S: kan du skriva någonting mer om vad ni såg av de två dubbelbeckasiner? Jag också såg beckasiner medan de gick i gräset där vid samma tidpunkten (ca 21:20), men för mig gick de inte att bestämma närmare än enkel/dubbelbeck. Jag såg huvudet och en del av halsan, men inte hela näbben och inte undersidan eller vingarna.

Jag såg 1 ex Dubbelbeckasin igår kväll i Hjälsta när den flög (hoppade) över staketet ca kl 22 (siluett likt en Morkulla) och gick ner på andra sidan staketet. Några minuter senare flög den iväg ca 15-20 m. Innan den försvann bland tuvorna såg jag de mycket vita stjärthörnen blänka till när den gick ner! Tyvärr inget spel.

Jag såg både hona och hane av ängshök på det välkända stället norr om stan i morse. Hanen gjorde dykningar och stigningar, möjligen för att imponera på honan. De gick ned på samma ställe i vassen. Fantastiskt fin obs. Jag la in den dolt på Svalan men undrar samtidigt om det finns några regler för hur man ska redovisa ovanliga/känsliga fynd på?

Keith: Jag och Ragnar såg två jämnstora beckasiner som gav ett stort intryck. Vi reagerade direkt på jizzen som var annorlunda än enkelbeckasin, framförallt skallen och näbben som var mer morkullelik med annan skallform och en annan näbbproportion. När beckasinerna möttes bredde den ena ut stjärten så att de stora vita stjärthörnen blänkte till vilket för mig var den avgörande karaktären att det var två dubbelbeckasiner vi såg.

Johan W: Även om ängshökslokalen du syftar på är välkänd bland de flesta Upplandsskådare så bör man aldrig publicera uppgifter om skyddade arter öppet på Internet. Man vet aldrig vilka det är som läser informationen. Det är ju väldigt lätt för en äggsamlare från Tyskland att få koordinater m.m. via Svalan. Var därför alltid försiktig och sprid aldrig information om skyddade arter till andra än du känner och ge då alltid råd om hur man bäst besöker lokalen för att minska störningsrisken.

Svalan har ett automatiskt skydd som slår till om man anger ett häckningskriterie när man rapporterar, t.ex. "lämpl biotop" eller liknande. Om du är osäker på om din observation blivit skyddad kan du alltid klicka på kommentarsikonen när du är inloggad (blå/grå med ett "i" på), då visas obsinformation och en röd ikon indikerar om observationen blivit skyddad. När det gäller vissa skyddade arter bör man också dölja övriga observationer från samma lokal för att inte de observationerna avslöjar var man varit under dagen.

Om du lägger in en skyddad art i Upp-X kan du alltid ange "Uppsala k:n" eller liknande som lokalangivelse.

Igår hade jag en kul obs av sävsångare - en sjungande fågel i ett buskage mitt i Uppsala! Rörsångare har jag haft på konstiga ställen förut, t.ex. i slånbuske lååångt från vatten och i buske i Höganäsparken i Uppsala (sjungande fåglar det också, annars hade jag aldrig upptäckt dem). Men sävsångare har jag inte stött på i så udda biotop förut. Vad har ni andra för erfarenheter av fåglar på "fel plats under flytt"? Vore kul att höra!

För övrigt hoppas jag att det kom mycket folk till puben igår och att ni hade trevligt. Curre och jag kunde dessvärre inte komma men vi hoppas på att kunna vara med nästa gång istället. Bestämde ni något nytt datum?

Det är åtminstone på våren ett vanligt beteende hos enkelbeckasiner att fälla ut och vrida stjärten när beckasiner möts. Stjärten visar sig då vara påfallande vit. Jag har själv sett detta många gånger. Jag vill med detta inte sänka en obs av dubbelbeckasin men jag vill uppmana till försiktighet. Ofta ser man vingbanden bra på en dubbelbeckasin, såg ni dom?

Tommy E: Vi såg inte vingbanden på beckasinerna, det syntes inte speciellt bra när de spelade heller (syns dock bra i dagsljus). Visst är det en förväxlingrisk med enkelbeckasin som ju också har en hel del vitt på stjärthörnen och ofta hälsar de på varandra med utbredda stjärtar. Det var så pass mycket vitt på den beckasin vi såg att det kändes bra för dubbelbeckasin. Efter vår obs sågs då och då en beckasinskalle bland tuvorna och när spelet kom igång 20 min senare var det bara någon meter från platsen där vi såg beckasinerna.

Lite kuriosa angående beckasiner. Jag filmade två enkelbeckasiner på Kungsängen (översvämningen vid ladan) i april när de utförde "markspel" i 20 minuter med luftsprång, bröstningar mot varandra och nigningar med sänkta huvuden och utspärrade stjärtar! Kändes oväntat att se enkelbeckasiner markspela på detta sätt, om någon är intresserad kan jag publicera en filmsnutt av spelet (där ser man också utbredningen av vitt på enkelbeckstjärt).

Det råder tydligen delade meningar om vad som är Kungsängen och vad som är Företängarna (se bl.a. obs av dubbelbeckasin igår). Jag för min del har fått för mig att åtminstone allt söder om Stora diket är Företängarna. Egentligen har jag nog trott att den egentliga Kungsängen bara är området norr om bilvägen. Igår fick jag höra att Företängarna börjar först söder om Sävjaån. Det skulle vara bra om någon som kan lokalernas avgränsning upplyser oss om vad som gäller. Kanske man kan skapa fler dellokaler för att göra det enklare.

Ragnar: kartan i Svalan visar "Kungsängen" som hela området mellan Fyrisån (till v), Sävjaån (till S), v 255 (till O) och Kungsängsleden (till N), med undantag för relativ mindre lokaler som Lilla Ultuna, Vindbron, mm. "Företängarna" verkar vara området O om Övre Föret, S om Sävjaån, V om Djurgårdsskogen. Alla de lokalerna ingår i superlokalen "Årike Fyris". Jag har ingen aning om Svalan har det rätt eller inte, men man skulle säkert använda Svalans användning när man rapporterar till Svalan?

OK, Keith. Om ingen annan har invändningar kommer jag framöver att använda Kungsängen om hela området norr om Sävjaån med undantag för Lilla Ultuna, Vindbron mm. De som rapporterat dubbelbeckasinen från Företängarna bör alltså ändra till Kungsängen (annars gör väl rrk det så småningom).

Andrahandsuppgift på blåkråka inlagd på svalan igår. Bör absolut kollas upp. Hur i hela fridens namn kan blåkråka ha mindre storlekstext än vassångare?!?!

Kristoffer: Blåkråkan häckade i Uppland till ca 1900. Speciellt runt Uppsala var den inte speciellt ovanlig. Fanns bl.a vid Ultuna, Nåntuna lund, Vårdsätra mfl platser. 21 "moderna" fynd av Blåkråka har gjorts efter 1950.
När det gäller Vassångare gjordes det första fyndet i Uppland först 1967 och är en sentida invandrare.
I Stockholms rapportområde har bara 9 fynd av Vassångare påträffats och hamnar därför i en sällsyntare fyndstatus i Svalan än Blåkråka i Upplands rapportområde.
Mer info om fynden i Uppland hittar du under Rrk på denna hemsida. Klicka på "Fynddata för sällsynta fåglar i Uppland"

Med andra ord är man för ung =) Perspektiven blir ju inte längre än fem sex år bakåt i tiden. Får väl helt enkelt jobba på att hitta massa vassångare så att det subjektivt ser lite bättre ut på svalan.

Jag har invändningar/ synpunkter på begreppet "Kungsängen"!
Återkommer strax!

Begreppet Kungsängen är utrett i boken R. Sernander,
"Uppsala kungsäng" - Kap 2 Nomenklatur (för namnet
Kungsängen!!) (Vill någon låna, (mest botanik) - Hör
av dig!) Kungsängen är enl. Sernander lämpligt namn
på Ängsmarkerna bildade av Fyris och Sävjaåns nedre
lopp i modern tid! Gräns: Fyris från Islandet till Flottsund
och för Sävjaån början vid Falebro! Namnet definierades
av Wahlenberg på 1820-talet och stöddes av Rutger
Sernander 1946!
I dag är ju mycket av ängsmarken borta, men jag
har en idé för indelningnamngivning! Se annat inlägg!

Idé/ förslag til namn på Kungsängen (Islandet/Falebro-Flottsund)
(- namn "historiskt förankrade" enl tidigare inlägg!)
Fr. Islandet (= de äldre översvämn. vid Uppsala, ibl. frusna!)
Efter Reningsverket, Uppsala nedströms:
Kungsängen, reservatet!! (Kan ej missförstås!)
(= Första ängs- i Sv!)
Vindbrovägen/ Vindbron
K. Ängarna vid Lilla Ultuna (Sernanders namn!) = inhängnade -
del kan förtydligas via vindbrov./ Stora diket/ Sävja el Övr. F. etc
Övre Föret (Plattform och Fågeltorn bra punkter)
K. Ängarna vid Plattformen, Övre Föret
Sävjaån
K. Svämängarna el Ängarna vid Övre Föret - (Sålunda E/S Sävja!!)
(- med Deljes koja f.ö.!)
Kungsängen (K.) - Ängarna S Övre Föret
sedan bl. a K. - Ängarna vid Nåntuna (- "Styltlöparens" plats!)
Nedre Föret med svämängar!
K. Ängarna S Kallkällan
K. Ängarna N Liljekonvaljeholmen
K. Ängarna E Sunnerstaviken
? K. Ängarna W Pustnäs el ?
sedan bl.a
? K. Ängarna N Sunnerstabacken el ?
? K: Ängarna vid XX (E/S Fyris) i år flera fågelfynd!!
Namnet "Årike Fyris" finns - jag vet ej S-gräns och
nog ej heller hela gränsen. Det anges övergripande!?

Raoul: Nu har du krånglat till det rejält enligt mitt sätt att se det. Jag förstår inte riktigt vad du menar eller vill. Keiths beskrivning av Kungsängen och Företängarna är betydligt bättre. Svalans indelning är bra, det var bara jag som var lite osäker på gränsen mellan Kungsängen och Företängarna. Keiths beskrivning är utmärkt!

Jag är ej bekant med Keiths eller Svalans indelningar tyvärr.
"Mina" är de historiska indelningarna med namn sedan tidig
medeltid och senare! Det är ej mitt "krångel" och om detta
ej vill följas av oss "skådare" (eller förstås) - so what?
Jag tycker Kungsängen, reservatet är lämpligt val - jag har
kallat denna del för Kungsängen tidigare!
Kungsängen, Lilla Ultuna-ängarna E stora diket, i S delen
av kreatursgången (vid skylt 16 el 17) skulle jag vilja
ange som läplig plats för d.beck.-avlyssning.
(Någon hörde d.b. spela vid K., reservatet - nära ladan.
- Visst vet vi nu var resp. d.b. spelar!)
Jag hinner nu ej längre lägga ned tid i detta utforskande
av begreppet "kungsängen" och avslutar härmed.

Grattis PJ Ulfendahl som idag blev först till 200 arter! 200:de arten blev f.ö. en gök.

Jag trodde att fågelskådning var en fridsam sysselsättning men jag får snart ompröva det efter att ha träffat på ytterligare en Hillbilly som ska hävda sin rätt till sin jordplätt på ett hotfullt sätt. Den första träffade vi på i Tjocksta. Tips: Kör i gåfart. Den andra träffade jag på igår söder om Åholmens badplats vid Fysingen i jakten på vassångaren. Tips: Syns inte eller gå inte dit. Då är det roligare med folk som gubben som kom ut när vi hade parkerat nära hans hus för att spana brun glada i söndags som snabbt såg en möjlighet att sälja korv till den väntade invasionen av skådare (som naturligtvis uteblev men ändå).

En helt annan sak. Det finns ingen bra befintlig lokal på Svalan för området väster om Fyrisån vid Lundellska skolans gymnastiksal och söderut där det hittas en hel del fågel. Någon som vet om området har något namn eller någon som har något förslag?

Johan: Namnet är Kungsängen, ängarna N Ulleråker (t ex) -
(dvs det historiska enl tidiigare inlägg - men "Svalan" skulle ju
ha bra namn på allt e.u.!!!!)

Johan W: Förslag, använd lokalen "Ulleråker" och beskriv i kommentaren var fåglarna sitter. Alternativet är att använda "Vindbron" för de som sitter söderut längs ån.

Raoul: Vi som använder Svalan och undehåller den tycker inte att det är praktiskt med lokalnamn för varje äng och dike. Vad är nyttan av en lokalindelning enligt förslaget och hur praktiskt är det för de som använder och rapporterar i systemet?!

Vill man ha exakt position på t.ex. dubbelbeckasinernas spelplatser kan man alltid ange koordinater i kommentaren.

Koordinatrapportering av häckningar m.m. kommer på sikt att bli möjlig i Svalan men innan dess bör man tänka på vad som är praktiskt hanterbart.

Johan S : Ibland är det praktiskt att veta exakt var en fågel finns
(t. ex d.b.-spel) och det är ju nyttan av lokalindelning av
denna "heta hemmalokal" - för oss icke bil-burna!!
(Jag minns styltlöparen vid "Nåntuna ängar", jag 18.30 cyklade till!)
Men om ni som underhåller Svalan (Tack för det!) ej finner
det "historiska förslaget" lämpligt, så får det ju vila!
Koordinater kan jag ännu ej utnyttja tyvärr.

Gällande koordinater så kan jag starkt rekommendera "Länskartor", en helt fantastisk karttjänst som är öppen för allmänheten! Man kan studera Sverige i fullskärmsläge ned till fastighetskartan/flygfoto och dessutom ta ut koordinater, söka koordinater och skriva ut kartor i A3-format! Nästan för bra för att vara sant... Adressen är: http://www.gis.lst.se/lanskartor/ Jag har just studerat några lokaler på Gotland som jag kommer att besöka imorgon och den närmaste veckan framåt...

Håller med dig JS, det är verkligen en jättebra tjänst att använda när man har varit ute och skådat på "konstiga" och "okända" ställen (typ stannat kort längs en grusväg i nordupplandsskogarna) Väldigt praktiskt att man kan använda kordinaterna därifrån även i Svalan!

Ska ut och vara guide åt lite folk från SLU till Hjälstaviken i morgon så jag kollade Svalan efter vilka arter jag ska hålla koll efter. Det slog mig att det inte rapporterats några vadararter därifrån (med undantag för alla dessa d.b. och vattenrallar) Är vattennivån för hög eller struntar folk helt att gå ut till tornet???
Med tanke på att det är en del fågel både vid Svartsjödämme och Ledskärsviken borde det ju också vara fågel där!?

En annan mycket bra tjänst är "MapMate" från Lantmateriet (http://www.lm.se). Kartor, som kan vara alla Sveriges kartor (ink. gröna kartor)hämtas automatiskt till mobiltelefonen eller handdatorn via mobila internetuppkopplingen. Funkar vid Pocket PC och Symbian mobiler. Tjänsten kostar men det funkar mycket bra. Man kan ladda ner kartorna ute i fältet t ex.

Något som finns inte på kartorna är de nya hastighetskameror längs v288 från Leista till Östhammar (sedan i går). Jag vet att ingen i UppX kör fortare än gränsen men det kan vara bra att veta.

Angående vadare vid Hjälstaviken ger en tur till fågeltornet inte speciellt stora mängder f.n. beroende på högt vatten ute i sjön (inga lerbankar). Förvisso finns en hel del vadare på strandängarna, men dessa är svåra att få syn på pga hög och skymmande starrvegetation. För ungefär en vecka sedan kunde man vid en vandring till tornet kanke se ett hundratal grönbenor, men på kvällen lämnade ett tusental sjön mot norr enligt Pekka. De finns där men man ser dem inte!

Keith: Jag ser på Dagens Fågel att du har rapporterat 500 sjungande gräshoppsångare från Övre Föret idag... Hehe, några nollor för mycket va! ;-) Hade iofs varit fräckt med så många gräshoppsångare, tänk vilket ljud de skulle åstadkomma.

Annika: visst var det spännande, men mycket svårt att räkna dem. 500?, kanske närmare ... 1, faktisk. Ingen aning hur 500 dök upp (säkert min fel), men tack för din uppmärksamhet!

Blåhake på arbetsplatsen idag, liksom göktytor, näktergalar och gräshoppsångare. Ortolansparv och rapphöna för någon vecka sedan. Mm, sämre kunde man ha det...

Vägbeskrivning till dammsnäpporna i Almunge under obsboken. Snälla ni, parkera nu så att det inte blir en massa surt från närboende.

Hur många Ängshökar brukar det vara uppe vid häckningen norr om U-a? Jag var där idag och hade två hanar och en hona. Båda hanarna spelflög runt honan.

Svartpannad Törnskata???
Nu på kvällen observerade jag en törnskata vid Nygård, n om Örbyhus. Det var en ganska dålig obs, långt avstånd (~500 m) i knepigt sidoljus. Dock kunde jag notera att den hade mörkgrå rygg. Helsvart stjärt och ljust bröst och hals, uppfattade även flera gånger att den hade helsvart panna!!! Försökte ta mig närmare men då försvann den såklart. Bedömmer dock att den är kvar i omr.
Enklast är om du åker till Örbyhus, parkerar vid tågstationen och och går under tunneln till gamla banvallen och vidare norrut mot nygård, ca 1,5 km prommenad. Jag kommer eftersöka den imorgon bitti. Nås enklast på mobil: 073 715 07 80
Kom ihåg obsen är INTE 100% säker!

Om du går gamla banvallen, kom ihåg att ta höger när du kommer fram till en korsning, vägen fortsätter rakt fram men du ska ta höger...

Hej upp-X! Första gången på chatten för mig. Jag har två frågor, en inbjudan och ett påstående.
Fråga 1. Vad är nu Jönsbolssjön för ett ställe? Jag såg det på svalans karta, verkar ju ligga mitt i skogen! Antalet svarthakedoppingar tyder på viltvatten. För en oinvigd och måhända extremt lokal skådare känns det som det alltid dyker upp nya sjöar i Uppland...och därtill med fågeltorn och allt! :-)
Fråga 2. Jag såg för ett tag sen nått om upp-X-pub! Som socialfreak vill jag genast veta: hur ofta är det sådan pub, samt var och när?
Inbjudan: ta med kikare, familj och vänner och kom på Vendeldagen 6 juni! Öppet hus på allt mellan ringmärkning och kyrkans vind. Mycket för barnfamiljer! Tid: ringmärkning kl 07-09, allt annat kl 10-17. Hemsidan www.vendeldagen.com öppnar inom kort.
Påstående: verkar varit relativt måttligt med rastande vadare hittills överhuvudtaget. Det fina vädret under maj månads första del gjorde nog att de drog vidare rätt snabbt! Vi hade upp till 300 grönbenor här i Vendel och kanske hundratalet brushanar som mest. Nu väntar vi på riktigt bakslag i form av nordvind och snöfall som drar ner de verkliga mängderna.

Skåda på!
/A

Anders. Jag kan svara till viss del på fråga två. Skådarpuben är på puben nitton som ligger på Svartbäcksgatan 19. Självklart är tiden 19:00. Det är pub en gång i månaden. Jag har för mig att vi sa andra tisdagen varje månad. Vilket alltså ger nästa pub 13 juni. Pj vet mer, han blev typ utsedd till frivillig samordnare.

Jag har nu lärt mig mer om Jönsbolssjöns "tillkomst" av Berndt Godin, en av männen bakom fågeltornet där. Intressant - och kul att Holmen Skog är med och satsar lite. Intressant oxå att följa hur svarthakedopping-populationen utvecklas där över åren - brukar ju vara allra bäst i början efter restaureringen.
God Skådarhelg! I morgon torsdag går sjunde upplagan av Vendelsjöns lokala fågelrally! Vi har haft upp till 115 arter tillsammans, får se om det slås i år. Knappast troligt i den här vinden...

Jag skulle vara tacksam om ni inte larmade ut kungsfiskare vid Fyrisån mer samt om ni kunde vara vänliga och lägga in dessa obsar som skyddade i Svalan när ni rapporterar.

Upptäckte att vår älskade parkgås var tillbaka i svandammen. Dessutom med en kompis, förmodligen samma som innan. Det roligaste var att knölsvanen verkade svartsjuk. Höll på att fräsa och ha sig mot gässen.

Någon som är sugen på att samåka till Lövstabruk och gulhämplingen vid 17-tiden idag? Ring mig isåfall på 0708-321652.

Vägbeskrivning till Löstabruk och herrgården där gulhämplingen håller till:

Från Uppsala, väg 290 mot Vattholma, Österbybruk -> Forsmark, sväng vänster mot Lövstabruk när man passerat Österbybruk. Vid väg 76 sväng vänster, sedan höger från 76:an in på bruksgatan i Lövsta. Vid liten skylt åt höger Herrgården P, svänger man och kör fram till P-platsen och parkera.

Gulhämplingen hördes och sågs på gångstigarna och högt i träden mellan P-platsen och herrgården Ö om dammar och kannal.

Lycka till!

Nils-Erik Ewers glömde sin digitalkamera i Vendeltornet i går (4/6)! Är det någon som hittat kameran kan ni kontakta Anders Arnell eller underteckan (0705662574).

Staren ska naturligtvis vara en fink!
Jag får skylla på att tröttheten smög på mig efter att ha varit ute på Vendeldagen med ringmärkningen som höjdpunkt.
(Man får ju gå upp riktigt tidigt för att få med sig tre barn till Vendel vid sjutiden...)
Anders & Co gjorde det mödan värt, tack!

Upp-X pub: Vårens sista Upp-X pub blir som tidigare sagts tisdagen den 13 juni, kl. 19:00, på Nitton, Svartbäcksgatan 19, i Uppsala.

Vi ses då!

Vägbeskrivning till Gräsö turturduvan i Obsboken.

UppX - puben: God uppslutning även denna gång. Vi var 10 personer under kvällen som snackade fågel. Trevligt!

Nästa gång blir den 15 augusti, kl 19.00 på Nitton, Svartbäcksgatan 19.

Ang. "Höjdare". Jag har detta år inte full koll på vad som hittas i markerna och av vem o.s.v. Vill ni höjdarlistan skall uppdateras, maila erforderliga uppgifter till hemsidan så skriver jag in.

Sommargyllingen i Wik är kvar nu på morgonen. Mellersta delen av slottsparken, mellan sjön och huset med tegelskorstenen. Hörs bra med flöjtningar och jamanden. Rörlig. Jag och Mattis kunde dock bara höra en individ.

Läs på UOF:s hemsida om kungsfiskarna!

Har precis insett att det bara är 25 mil från Uppsala till den mindre skrikörnen i Träfors. Problemet är att jag varken har sällskap, körkort eller bil. Därför söker jag det här. För min del är lördagen den 8 juli ett ypperligt datum att åka dit på (går att diskutera). Om du också är sugen på att åka och kolla in örnen så kontakta mig på krla6223@student.uu.se. Vore bra om vi blir minst tre som åker (om det blir nåt), fattig student som man är.

Lite citronärleinfo för hugade spekulanter. Fågeln håller till runt ett plåtskjul med omgivande kanaler och betade hagar vid Aspviiks hage längst in i Östra viken vid Broängarna. För att ta sig dit kör man lämpligen från Bro mot Kungsängen. Efter att man passerat vägen in mot KF:s stora lager passerar man ett stall på vänster sida. Efter ett fält kommer man in i en skog. Ganska snart finns en busshållplats på vänster sida. Vid hållplatsen går det in en väg till vänster. Kör in och följ den till järnvägen. Parkera med gott omdöme, gå försiktigt över den rätt vältrafikerade järnvägen, och följ grusvägen på andra sidan över ett fält, genom en dunge o s v till den tar slut. Du har då nått pumphuset. Det är INTE tillåtet att köra ner på vägen, även om det faktiskt saknas förbudsskyltar! Vi bedriver ringmärkning på den här platsen och är helt beroende av att vid märktillfällena kunna köra ner och vill alltså inte ha en arg bonde. Vänligen respektera detta. Tänk även på att hagarna och strandängarna hyser många häckande fåglar, trana, sydlig gulärla o s v. Lycka till!

Förmodligen kommer det att gå en bil till träfors och mindre skrik på lördag, men vi skulle gärna vilja ha med någon till på resan. Om du är intresserad så hör av dig till mig på krla6223@student.uu.se

Info:
Hittills har ALLA rapportörer via Svalan fått anmodan ("skuld") om att skriva raritetsrapport på allt rart de sett. Detta har funnits inbyggt i
Svalans konstruktion/tankesätt, att alla skall bli "skyldiga" tills dess att
det inkommer en rapport som blir godkänd.
Vi har nu kommit överens inom rrk Uppland att helt slå av denna automatikfunktion för att istället manuellt skuldsätta typ upptäckarna eller de som var tidigt på plats etc.
Naturligtvis ingen vits (tvärtom, innebär en väldans massa jobb) att avkräva 150 personer rapport på samma stäpphök.
Betrakta alltså fr.o.m. nu en "skuld" i Svalan som en explicit anmodan till just dig att skriva rapport på arten i fråga!
Vi skall försöka rensa bort gamla/inaktuella skulder, men det är förenat med stort jobb att plocka bort alla dessa manuellt.
/gm. Joakim Djerf

Den planerade resan till skrikörnen för två veckor sen blev inte av. Men nu på fredag kommer det att gå en bil dit. Det finns en plats kvar, så vill du åka med hör av dig till mig så fort som möjligt. krla6223@student.uu.se
Vi har planerat att åka vi 07 och räknar med att inte vara hemma alltför sent på eftermiddagen/kvällen.

Det är väldigt bra att så många rapporterar till Svalan inom Uppland. De många rapporterna medför dock en del problem för rrk som måste sammanställa dessa. Vi kan hjälpa till genom att rapportera lokalen så noggrant som möjligt. Rapportera fåglarna från där DE är och inte där DU är. Det finns troligtvis inte många vadare som springer omkring på fågeltornen och bryggorna som ett exempel. Om det är svårt att hitta rätt lokal så skriv gärna mer information om vart fågeln var eller annan info som kan hjälpa rrk. Detta gäller fram för allt häckande och spelande arter. Det skulle vara till stor hjälp för oss alla.

Här kommer en liten sen rapport från nord Uppland. Ledskär är som vanligt bra, med de klassiska vadararterna för årstiden; kärr-, spov-, kust-, små- och mosnäppor finns liksom flertalet Tringa arter.

Skutskärsverken har hittills givit det samma.

De yttre öarna i Lövstabukten är dock intressanta, här har jag hittills sett samma arter, men kan addera sandlöpare igår och idag.

Det riktigt stor överraskningen kom dock den 20 juli, då vi var ute och fiskade. En bredstjärtad labb kom då tillsammans med 4 kustlabbar rakt över oss där vi satt i båten. Mer info på Svala.

Obsa merA snart kommer fläckdrillsnäppan här också ;-).

Hrm... Curre och jag var i Ledskär iförrgår, 26 juli, och hade hela TVÅ kärrsnäppor.... I övrigt var det tomt på småttingar. Några svartsnäppor, gluttsnäppor, rödbenor och grönbenor fanns där också, men i dåliga antal. Segt.

Jag för står ditt Hrm... Annika. Det är inte många vadare i farten. De arter som syns är bara i låga antal. Även idag när det har regnat under natten och hela förmiddagen har antalet varit lågt, några enstaka flockar med kustsnäppor och en stor flock med myrspov är höjdpunkter. Labbarna är ordenligt i rörelse i den måttliga NO vinden.

Idag har det även blåst NO i nord Uppland, men ingen rörelse. De är mulet men inget regn. De få fåglar som finns verkar gå över på hög höjd eller så finns det inga fåglar....

Jag har funderat mycket på bredstjärtens mellersta stjärtpennor. Hur gammal är den när detta uppstår? Hur går det till när pennorna vrids?

Förmedlar en inbjudan:
På fredag 4.8 kl. 11.15-12.00 skall jag (Per Alström) hålla föredrag om min forskning på asiatiska sångare i Ekmansalen (en av de två stora föreläsningssalarna) på EBC. Om du har tid, så är du välkommen. Om du känner andra som skulle kunna vara intresserade, så är även de välkomna. Kul om det inte bara blir icke-skådare i publiken.

Ha det bra
Per

En vecka kvar till nästa UOF-pub. Kom och berätta vad du har sett och snappat upp under sommaren, eller plannera höstens grymma skådning och drag eller bara skvallra och snacka fågel, tisdagen 15 augusti.

Vi ses som tidigare kl. 19 på Pub 19, Svartbäcksgatan 19

Hej, önskar en treflig skådarpub ikväll! Siktar på nästa gång. Glöm inte årets viktigaste dag, tomtskådnings-SM den 2 september! /Arnie

Godkväll!
Kunde inte närvara på puben ikväll =(
Hade massa annat att stå i här hemma men hoppas att ni var många och hade trevligt!

Hej! Någon som kan säga några ord om Hjälstaviken? Uteblivet bete 2006. Även utebliven slåtter? Är det grässångaren som regerar? Hur är utsikterna för 2007?

Hej! Någon som kan säga några ord om Hjälstaviken? Uteblivet bete 2006. Även utebliven slåtter? Är det grässångaren som regerar? Hur är utsikterna för 2007?

Det jag har hört angående Hjälsta och markerna runt/ned mot tornet är att tanken i år var att det skulle slås/slåttas. Ansvaret som det verkar ligger på brukaren att göra detta och det är också han som sagt att så ska ske. Man får väl hoppas att detta också blir gjort i år för än är det inte försent.

Vad gäller utsikterna för 2007 vet jag inte men området ingår i Natura 2000 nätverket och jag förutsätter att det står i bevarendeplanen att vissa marker ska hävdas och om det inte sker ligger ansvaret på Länsstyrelsen att se till att den upprättade planen följs.

Något helt annat. För de som är intresserade av att försöka se stor dagsvärmare i Uppsalatrakten kan jag rekomendera Ultuna kunskapsträdgård där jag såg ett ex nu på morgonen samt botaniskaträdgården där jag såg ett ex. tisdags. De är grymt läckra!

En liten kort rapport från UOF-puben i tisdags. Vi var fem personer som träffades och pratade om sommarens obsar m.m. Det roliga var bl.a. att Olle Mauritz från Stockholm hälsade på, han hade dessutom med sig lite kvarlevor av en upp äten fågel som vi snackade kring.


Nästa UOF-pub blir tisdagen den 12 september kl. 19.

Efter att ha slitit i Varberg i fyra dagar (roligaste obs: Ad medelhavstrut och ringmärkt göktyta) har vi nu kommit fram till Umeå för att imorgon ta oss vidare till Stora fjäderägg. Vi räknar kallt med att drunkna i videsparvar och lundsångare. Varma fågliga hälsningar från oss!

Misskötseln av Hjälstaviken igen: Nu är plötsligt gångvägen ner till Kokullen och ett litet område runt densamma slåttrad, men inget annat. Snälla nån, det var inte mig själv jag tänkte på när jag ondgjorde mig över igenväxningen - det var fåglarna. De (o)betade strandängarna ser ut som om någon ställt dem på höjden i väntan på att Nisse ska komma och lägga dem med gröna sidan upp. Bra för större pip förmodar jag, men det är väl ändå att skjuta lite över målet? Fanns där någon fågeltanke bakom att låta ängarna stå obetade häckningssäsongen 2006?// Tack för ditt svar på förra inlägget, Janne!

Ang. Hjälstaviken och misskötseln: Jag tror inte att det har funnits någon tanke alls med slåttern. Jag tror att det istället handlar om missnöje med ersättning bönder emellan. Markägaren och ägaren till djuren är inte samma bonde om jag är rätt underrättad. Slåttern var nog tänkt som en dålig ersättning för att betet uteblev. Länsstyrelsen borde agera för att ta tag i saken.

Läste om den avvikande småsnäppan som Thomas Pless hade vid Vendelsjön idag. Det vore skoj om någon som fotograferar och bor i området kunde dokumentera denna fågel, man vill ju inte missa sveriges första 1K rödhalsade om det skulle kunna vara en sådan!!

Tyvärr finns inga bilder av fågeln. Jag ringde dock ett par skådare och bad dom åka och ta några bilder på fågeln men förmodligen drog den iväg ganska snart efter att jag lämnat lokalen vid 11-tiden. Varken jag själv eller någon annan har sett fågeln därefter. I brist på bilder kan det vara på sin plats att jag beskriver fågeln lite bättre. Vid 10-tiden upptäckte jag en liten calidris som jämfört med småsnäppa hade ett klart avvikande utseende. Flera dräktkaraktärer tydde på rödhalsad snäppa. Avståndet var dessvärre relativ långt så alla detaljer gick inte att se. Efter ca en timmes studier av fågeln bestämde jag mig dock för att det ändå måste röra sig om en avvikande småsnäppa. Helt avgörande för bestämningen var att fågelns kroppsform, näbblängd och benlängd som var identisk med småsnäpporna. Jag har tidigare sett hundratals rödhalsade snäppor på mina tre resor till Japan och därmed blivit bekant med fågelns utseende. Rödhalsad är normalt kortbent, kortnäbbad och har en långsträckt kroppsform. Fågeln blev senare utan min vetskap utlarmad vilket medförde att flera personer, kanske med förhoppning om att se en mer sällsynt fågel åkte i onödan. De fick om inte annat se effekten av den senaste fräsningen av sjön vilken medfört att betydligt mer vadare har rastat i sjön detta år.
Beskrivning av dräkten (jämfört med övriga småsnäppor): Hela fågeln betydligt mer kontrastlös än normalt. Huvudet blekt grå, inga synliga örontäckare, mörk endast vid ögat samt på ett smalt hjässband. Bröstsidor blekt grå. Ingen rostton förutom på hjässan. Undersida vit. Otydligt vitt V på ryggen. Scapularer med mörka centra och vita bräm. Inget synligt vitt band på scapularerna som är typiskt hos småsnäppa. Tydlig kontrast mellan scapularer och bleka täckare. Ingen synlig rostton på täckarna. Det senare syntes tydligt på övriga småsnäppor. Enligt min bedömning är detta en beskrivning som mycket bra skulle stämma in på dräkten hos en rödhalsad snäppa, vilket det tyvärr inte var.
För att se skillnaderna mellan arterna kan de jämföras på bilden 'Little stint, juv, sept 2005'. Bilden som hittas på http://homepage2.nifty.com/stints/calidris/calidris-1.html visar arterna sida vid sida.

Hej hopp! Jag har på SVALAN lagt ut tre bilder på en annan relativt grå småsnäppa som fanns i Vendelsjön 27/8 - i detta fall på sena eftermiddagen. Den var, efter vad jag förstår, nästan lika ljus och grå som den Thomas hade, men även denna visade småsnäppejizz, samt hade t.ex. allt för klen näbb och för svarta centra på nedre skapularer för att kunna transformeras till något hetare än småsnäppa. / Curre Skåning

Tack Curt för de fina bilderna. Det är samma fågel som jag såg. Dessvärre hade jag, som jag tidigare skrivit, inte möjlighet att se alla detaljer på fågeln eftersom den då var på ganska långt håll. Nu har både jag och alla andra möjlighet till det.

Om en vecka är det UOF-pub. Välkommen att diskutera de senaste obsarna i Uppland och framtida planer.

Vi ses på Pub Nitton, Svartbäcksgatan 19, Uppsala, kl. 19:00

På tisdag 12 sep. blir det en skådar-pub på Pub-19, Svartbäcksgatan 19 kl. 19.00.

Vi ses!

OBSERVERA! ALLA SOM ÄR UTE I BUSKARNA I HELGEN, KONCENTRERA ER PÅ ATT RÄKNA RASTANDE TRANOR OCH GÄSS. RAPPORTERA PÅ SVALAN!!! I helgen är det gemensam raökning av dessa arter över hela Europa! Tack på förhand. Artin

Läcker bild på den unga stäpphöken på Örskär i lördags finns att beskåda på följande länk: http://tinyurl.com/fyrhr Bilden är tagen av Peder Waern. Lövsta eller Fjärdhundra nästa?

I lördags morse tog jag en promenad i motionsspåret strax utanför Järlåsa. På ett ställe öppnar sig tallskogen och man kommer fram till en stor och öppen yta med en av inlandsisen skapad svagt sluttande berghäll. Runt den öppna platsen, som ligger högt, växer korta tallar. Jag hörde en fyra-fem torrsmattrande dubbeltrastar och ett flertal tickande taltrastar. Plötsligt ser jag en mindre fågel på berghällen, den gör små uppflog cirka en meter ovanför marken, och dimper ned på berget igen. Den har ett tickande läte, ganska likt taltrastens lockläte. Fågeln flyger en bit bort, men återvänder ganska snart och sätter sig då cirka tio meter från mig, öppet på en gren. Nu får jag in den i handkikaren, men ser den bara framifrån. Följande karaktärer framträder tydligt: huvudet toppigt med antydan till tofs, ansiktet och övre delen av halsen är tydligt vit- och brunrandigt som hos vide- och sävsparv, nästan helt vit buk som jag uppfattar som ostreckad, åtminstone rakt framifrån. Locklätet är som taltrastens, möjligen något mer distinkt. Storleken är mindre än gulsparv, det syntes särskilt väl när den satt på berghällen. Vid det här laget hade jag nog trott på videsparv om jag hade varit vid kusten, men här i tallskogen utanför Järlåsa? Jag söker förgäves efter en vinkel som kan avslöja eventuella vingband för att utesluta gulsparv, men fågeln vill inte visa sig från sidan. Miljön är osannolik för sävsparv, och jag har aldrig sett gulsparv här tidigare. Någon som har någon idé?

Ganska knapp beskrivning, men nog verkar väl videsparv ganska sannolikt.

Tack, men den får nog ändå gå som obestämd.

SkådarPUB på tisdag den 10 oktober, från kl. 19:00 på Pub 19, Svartbäcksgatan 19 i Uppsala.

Nu får vi höra hur det är med alla rarisar i Uppland coh det senaste skvallret.

Vi ses!

Fullt ös på skådarpuben igår! Vi blev totalt 14 personer och andelen kvinnor var ovanligt hög - hela 21%. För första gången(?) var det inte enbart skådare vid bordet men de två "medsläpade" kompisarna såg ut att trivas riktigt bra bland oss fågeltokar.

Nästa tillfälle blir tisdagen 14 november. Vi syns då!

Kort sagt vi hade det riktigt trevligt på skådarpuben, missa inte nästa tillfälle!

Nu har äntligen nya FiU gått ut och bör vara i era brevlådor under nästa vecka. Tyvärr har en exkursion till Kärven och Hosjön som är nu på lördag den 28 bara kommit med på vår hemsida eftersom tidningen inte hinner ut förrän efter exkursionen. Är ni intresserade av denna så hör av er till mig. 0702- 20 41 31. Titta på hemsidan för detaljer.

Tack för en superb tidning. Fascinerande att UOF lyckas göra fyra rejäla tidningar per år. Jättebra jobbat redaktionen och alla skribenter mm.

SkådarPUB plannering:

Nästa skådarpub blir kl 19, på Pub Nittion, Svartbäcksgatan 19, Uppsala tisdagen den 14 november.

Skådarpuben i december blir den 12 december som vanligt kl 19, på Pub Nitton. Med stor final och grattis till årets UppX vinnare.

Tack för berömmet Kristoffer!

Otroligt! Tänk att det gick att se så mycket bra i Norduppland igår. Bredstjärtade labbar, tretåig mås, vittrut, alkekung, berglärka, sillgrissla - det låter nästan för bra för att vara sant. Bra slitet i busvädret och tur att ni var flera observatörer!

Visst, jag är mycket överraskad själv. Våra tankar under idiotresan i snöyran norröver bland dikeskörda bilar, en långtradare tvärs över E4:an strax N om Tierps k:a, och några omkullblåsta träd på vägen från 76:an till Rullsand, gick på sin hjöd till en bredstjärtad labb (om sikten var god) och möjligen en berglärka inne på Skutskärsverken.

Väl fram, hittade vi en bra plats i lä (bortre ändan av naturistbadet), sikten var inte så dålig som vi trodde, vi såg både Skutskärsverken och Gästrikekusten, när någon snöby kom minskade dock sikten till 3-4 km. Det var sällan så dålig sikt. Värst var det dock när en vindby vred mot NV och vi fick all vind och hagel på oss, då var det bara att retirera in i skogen.

Vid Skutskärverken blev vi varnade att ta det försiktigt av vakten eftersom det blåste omkring 20 m/s vid 12-tiden. Här var det svårare att hitta bra lä, en berglärka höll dock till på norra stranden av dammen i lä av de stora timmerhögarna. Mycket svår att se. Jordugglan satt bland spånhögarna närmare kusten. En gammal och ung brelle kom även bra här.

Artlistan har ni sett. Det mest fantastiska var att allt kom så nära när vi var vid Rullsand. Att kunna studera en adult bredstjärtade labb som hänger i vinden på 100 m avstånd i några minuter har inte hänt mig förut. Det gick bra att titta på stjärtsprötens vridning. Näbbteckning på den unga vittruten som hängde ovanför våra huvuden var också lätt att se. Allt vara bara läckert, utom vädret, som bara var respekt ingivande.
Jag och Fredrik har redan diskuterat att skriva en kort rapport till Fåglar i Uppland om denna spännande snöresa.
Hemresan gick långsammare, det hade blivit mer snö och det blev bara värre och värre med köer och halka, ju närmare Uppsala vi kom.

Tips till kommande idiotresor i snöstormar: ta med SÅG, förutom all möjlig och omöjlig vinterutrustning att ha i och på bilen. Vi hade tur med vår bilresan, ta det bara lugnt i trafiken, så kommer man fram.

På engelska säger man "Fortune favours the bold" (vad nu blir detta på svenska?), och så är det. Mycket bra jobbat!

Oj, om fler skådare lyckades ha en sån här utdelning i Uppland så skulle ju Västkusten inte locka lika mycket längre... En sula eller en stormfågel så hade det blivit en "royal straight flush" i onsdags! Det är väl bara att invänta nästa storm och se om den blir lika givande eller om man får nöta en livstid längs kusten för att komma i närheten av samma utdelning? Såna dagar är få förunnat!

Lyckades hitta uttrycket i min engelska ordbok. Översättningen där lyder: "Lyckan står den djärve bi". Låter lite medeltida riddarhistoria, tycker jag =) Om man slår upp orden var för sig och kanske inte väljer de mest naturliga orden kan man få ihop: Förmögenhet gynnar den markerade! (Tänk bold-fetstil i word). En annan möjlig översättning (om man inte är så bra på engelsk stavning) Lyckan gynnar den skallige!! Ber om ursäkt, är lite trött och flummig. Och lite avundsjuk, kunde fått åka med, men skola och förkylning satte stopp för det. Grattis gänget!!

Tack Kristoffer: översättningen låter bra, och en "lite medeltida riddarhistoria" är inte helt fel i sammanhanget (för så låter det på engelska)?

På Svalan finns bilder på en videsparv från Bred N Enköping. Riktigt häftigt med ett så sent fynd, gissar att det blir en del folk där imorgon...

Synd att sparven var borta, hade varit grymmt sugen att dra annars...
Hoppas att alla kommer till Puben ikväll!

Puben är den 14:e, INTE ikväll...

Vart ligger Finsta? Och varför är nötkråka så himla tungt där?

En förklaring på mitt tidigare inlägg, kanske kan verka lite kryptiskt. Jag skrev detta när jag upptäckte att det i kolumnen Höjdare fanns med en post om att det setts en nötkråka i Finsta 7/11. Nu är denna post borttagen. Så jag vill bara förtydliga att jag inte var påverkad av droger när jag skrev innan =)

Info om hemsidan:
UOF har intentionen att förstärka användningen av Web/hemsida för att informera och hålla kontakt med medlemmarna. Som ett led i detta skall en 'webredaktion' om ca fem personer bildas som skall arbeta med hemsidan. Alla redaktionsmedlemmar behöver inte vara 'datortekniker', det behövs även sådana som föreslår, skriver, indriver material o.s.v. I dagsläget har Keith Bennett en sammanhållande roll och ett par UOF-medlemmar har redan anmält intresse att deltaga i arbetet.
Men det finns plats för fler! Vill du vara med och hjälpa till så hör av dig till Keith Bennett, Tomas Kjelsson eller direkt till hemsidan.
Jag, Joakim Djerf som skött hemsidan i drygt fem år nu, kommer att lämna över rodret till den blivande redaktionen ungefär vid årsskiftet. Hemsidan behöver både en ansiktslyftning och även tillföras viss ny funktionallitet för att möta framtiden på bästa sätt. Både ork och fritid tryter för undertecknad. Familj, andra åtaganden och krånglande kärnkraftverk har under hösten bidragit till sämre uppdateringsfrekvens än tidigare - ber om ursäkt för detta. Samtidigt kan jag konstatera att det inte precis strömmar in bidrag i form av bilder, info från föreningens olika grupper o.s.v.
Vår hemsidan är, på gott och ont, också utsatt för viss konkurrens från Svalan där nästan alla bilder (och mycket annat som berör vår hobby) numera oftast publiceras först. Som hemsidesskötare tycker jag denna utveckling är lite trist, jag tycker man tappar en hel del lokala ingredienser i ett 'storkök', även om där finns mycket mat...
Jag hoppas att UOF:s hemsida kommer att fortleva och frodas! Fortsätt skicka in bilder och andra bidrag!

Glömde meddela Kristoffer att nötkråkan blev kvar sedan jag och KB haft en genomgång/demo av hur hemsidan är uppbyggd o.s.v. Finsta är f.ö. byn där MT bor.

Tack Joakim för allt arbete du lagt ner på att sköta hemsidan och ge UOF:s medlemmar en kommunikationskanal i tiden, som innehållit mycket bra information och fina bilder. Så jag tar tillfället i akt och tackar alla fotografer och ber er fortsätta att skicka in bilder.

På tisdag den 14 november, kl. 19:00 är de skådarpub, på Pub nitton, Svartbäcksgatan 19, Uppsala. Kom och snacka om den senaste stormen och andra spännande väder och fåglar som då kan ses. Fredrik L. har första hands information. Vi kan ocksp diskutera hur det ska bli nåsta år. Ska det bli ett artrally mot 250?

Om du inte kan komma på tisdag, så boka redan nu in nästa skådarpub, den 12 december. Det blir då stor grattis till den sannolike vinnaren av årets Upp-X (läs Weine).

Vi ses.

Om UOF-hemsidan har svårt att få in bilder har Fåglar i Uppland ännu svårare kan jag säga. Det är ytterst få som spontant skickar bilder till oss i FiU-redaktionen. Ni som är ute och fotar får hemskt gärna skicka bilder som vi kan använda i tidningen, både på rariteter och vanliga fåglar. Bäst är om ni skickar bilderna direkt till Ragnar som har hand om layouten. Adressen är layout@uof.nu

En kort rad från skådarpuben i tisdags. Vi blev ett gäng på ca 10 som träffades och hade trevligt tillsammans. Hoppas att fler trotsar väder och vind nästa månad, under tiden det regnade var vi bara 3 på plats, resten anslöt när regnet avtagit.

Nu är det dags att börja tänka på någon kul skådning inför vintern.

Under helgen beslöt UOF styrelsen och några till att en vinterfågelräkning i hela Uppsala skulle genomföras. Det kommer att ske vid tre tillfällen under vintern, en i december, en i januari och en i februari. Det första inventerringstillfället kommer att vara den 10:e december, de två andra är inte helt spikade ännu.

Så här går det till: Vi har delat in Uppsala i ett antal områden ca 10, där alla fåglar som ses och hörs räknas under en dag. På eftermiddagen/kvällen samma dag räknar vi ihop det vi sett och lägger in detta på Svalan. Efter tre tillfällen skriver vi ihop en sammanställning till FiU. Detta har gjorts i Uppsala för en massa år sedan och det vore intressant att jämföra med de observationerna.

Det behövs många frivilliga skådare den här söndagen och ni som vill vara med hör av er till mig, så berättar jag mer detaljer. 0705 77 21 75.

Tips till helgen:

Vill du se ett stortfiskarfänge med massor av storskrakar? Då ska du åka till Hargshamn och kolla. Jag och Raoul var där på eftermiddagen igår och fick se drygt 600 storskrakar på en lång rad jaga fisk, drygt 30 havstrutar passade också på att fiska den skrämda småfisken, fyra havsörna seglde ovanför för att kanske få något de också. Man ser säkert skrakarna bättre från Harg än från Järnboden där vi stannat.

Storskrakarna hade i princip dragit. Däremot var havsörnarna nu 8 st som kretsade om kring i vinden tillsammans med ett gäng korpar. Läckert!

För er som är sugna på slagugglan rekommenderas att från hållplatsen Gunbyle kolla även ca 4-500 m längre bort (mot Östhammar). På höger sida hittade vi den till slut efter många timmars väntan och rotande (Lasse Lundstedt som kör förbi varje dag har sett den där många gånger säger han). Jättesnygg fågel, väl värd mödan. Är det någon som törs säga något om ålder och kön?

Skådar puben

Boka redan nu tisdagen den 12 december för en skådarpub!

Imorgon kommer Curre att ta med en kasse utrensade fågelböcker till inneträffen för försäljning. Den innehåller allt möjligt, bl.a. skådarguider och fältbestämningsböcker. Priset blir 10-20 kr/st eller vad du själv tycker att boken är värd.

Hej på er i höst mörkret!

Utnyttja möjligheten att skåda och göra något roligt genom att delta i söndagens vinterfågelräkning i Uppsala. Vi har delat in Uppsala i 10 områden (samma som för 26 år sedan) och kommer att räkna allt vi ser och hör.

Det finns en ansvarig för varje område, men det vore roligt om just du också kunde hjälpa till ett par timmar i det fina vädret på söndag förmiddag. Jag sitter som koordinator för allt just nu, så skicka gärna ett mäjl till mig så ska kan du också vara med. perjohan.ulfendahl@telia.con

Det blr säkert roligt att berätta om alla roligheter som setts på SkådarPUBen på tisdagen den 12 också.

Hör av dig om vinterfågelräkningen och kom på puben på tisdag!

UOF:s inneträff 2006-12-05:
Varmt tack till Peter Schmidt för en gemytlig, informativ och spännande afton i nordöstra Indien. Riktiga pionjärtakter, Peter! Fina bilder! Det var härligt att få komma iväg på en så lockande resa - om än bara i tankevärlden, hälsar Annika & Curre.

Lite trutvarning!
Jag blev "överflugen" av en 4k+ "gråtrut" idag vid GC (SLU) Den var (helt) vit om huvudet vad jag kunde se och vingundersidan uppvisade en karaktär som den senaste tiden kommenterats av bla David Erterius på Svalan, den "svarta halvmånen" Obsen räcker inte på långa vägar för en rapport, men om någon har tid kan det mycket väl vara värt att lägga lite tid på trutarna vid Skaris de närmsta dagarna. Hoppas det resulterar i nåt nytt för Uppland! (aka kaspisk/medelhavs-trut)

Ang. Upp-X-tävling 2007:
Efter en hel del stötande och blötande har UOF sanktionerat att Upp-X körs även nästa år. En hel del förändringar kommer att genomföras, den viktigaste är att tävlingen integreras med rapporteringssystemet Svalan. Man måste alltså vara registrerad rapportör i Svalan för att kunna vara med i Upp-X-tävlingen.
Detta betyder att du inte längre behöver dubbelrapportera - det räcker att du anmäler dig till Upp-X-2007 och sedan rapporterar in det du ser i Svalan - varken mer eller mindre.
Alla detaljer är inte färdigpolerade ännu, mer information kommer senare.
Per Johan Ulfendahl (och kanske några till) kommer att agera Tävlingsledning.
Du kommer fortfarande till tävlingssidorna via UOF:s hemsida och funktioner som Chatten kommer att finns kvar i dagens utförande.
Har du frågor eller synpunkter så publicera gärna dessa här på Chatten!

Hold your horses!!! Fredrik, du övervägde i alla fall gråtrut som bestämningsalternativ!? Skämt åsido, du har nog inte riktigt förstått vad trutbestämning innebär, och att det är bland det svåraste man kan ge sig in på. Gråtrutar varierar kopiöst! Så innan du börjar fundera på hur kaspiska trutar ser ut så finns det tiotusentals vanliga gråtrutar att titta på först...

Förtydligande, jag syftar alltså på att det i stort sett är omöjligt att bestämma kaspisk trut i flykten enbart utifrån de karaktärerna ;-)

Under söndagen var vi minst 13 personer som gick/cyklade runt i Uppsala och räknade alla fåglar som vi kunde se och höra i Uppsala.

Resultatet är preliminärt. Totalt sågs 42 arter. Den art som vi räknade ihop mest av var grönfink tätt följt av björktrast, med tydlig dominans i östra delen av Uppsala. Det tråkiga är att det är genomgående låga antalet av alla arter i vissa fall endast 10% av antalet som publiserader i FiU 1985. En grundligare analys kommer när vi har räknat i januari och februari.

Tyngsta obsen var en sparvuggla i en holk på Kyrkogården som Åsa och Leo hittade. Större korsnäbb var också roligt, de sågs och hördes i Stadsskogen och i Norby.

Kom på Skådarpuben i morgon tisdag från kl. 19:00, på Pub Nitton, Svartbäcksgatan 19, Uppsala.

Årets sista chans att snacka fågel före jul. Kom och diskutera Upp-X 2007, vinterfågelrkningen i Uppsala och annat fågelskvaller.

Ett tack till PJ som med kort varsel och på stående fot organiserade den trevliga söndagsaktiviteten. Bra väder hade han också fixat! Om PJ orkar (jag hjälper gärna till) så vore det bra om vi kunde jämföra våra olika insatser och försöka förstå om skillnader i antal av olika arter beror på skådarinsatsen eller på områdets karaktär. Metodutveckling kallas det väl - och den görs bäst över ett glas öl.

Angående örnvråken som just lagt upp på Svalan (vid 12-tiden):

Det är en örnvråk, och den är garanterat förrymd. (ej kryssbar)

Den är troligen av den nord afrikanska rasen, enligt Tommy Eriksson som jag just pratat med.

Att snacka om på puben ikväll!!

Under vintrarna 80/81 tom 84/85 genomförde vi vinterfågelinventeringen i Uppsala. Resultatet publicerades även i FiU 1985. Ska se om jag kan få webredaktören att lägga in en PDF på rapporten här på hemsidan.

Vid en hastig jämförelse av det material PJ sammanställt från i söndags samt tidigare inventeringar är att tamduvan halverats, gråsparv/pilfink ligger på 30% samt att fasanen nästan är försvunnen. Vidare uppvisar de "köldkrävande" arterna domherre och gulsparv extremt låga siffror, vilket helt är enligt förväntan eftersom vädret är så varmt. Flera av de lägre siffrorna kan nog förklaras med det varma vädret. Detta är i min mening tydliga resultat som ej orsakats av byte a inventerare.

Jag inventerade område 4 (Eriksberg mm) precis som jag gjorde under förra inventeringen. Fick ett lågt antal. Men detta område låg alltid lågt även under 80-talet. Gick på samma sätt som förut. Det har hänt en del. Klassiska fågelbord är borta och vid de nya var aktiviteten låg. Inga tamduvor samt nästa inga gråsparvar/pilfinkar alls, inte ens i några av de tidigare klassiska Passerbuskarna inom området!

Vad det gäller skillnader mellan områden så påverkar givetvis områdets biotop art-. och individantal. Men det viktigaste med denna typ av inventering är, i min mening, inte att räkna "rätt" utan att samma person på samma sätt skådar igenom sitt område varje gång. Då lägger vi ju in en stabiliserande faktor i varje område.

Hoppas nu att vi förmår köra 5 år även denna gång. Materialet från 80-talet är unikt ur svenskt perspektiv och nog skulle det vara roligt att få till ytterligare en unik serie.

Det är bara att maila in alstret, Björn!

Ang truten. Jag är väl medveten om hur svårt det är att arta "gråa" trutar. Men efter samtal med PJ bestämde jag mig för att ändå lägga ut en blänkare om den. I bästa fall kanske någon kunde hitta något bland alla trutarna.

Det är alltid en god tanke att förvarna andra om man sett något spännande men det finns ju inget syfte med att lägga ut en blänkare för kaspisk trut eftersom du inte sett några som helst hållbara karaktärer Fredrik! Det är ju bara trams att komma dragandes med att ha sett något som tyder på kaspisk trut oavsett om du har sett alla karaktärer som finns överhuvudtaget finns att se på en överflygande trut, det håller ju ändå inte.

Frågan är vilken nytta man gör om man lägger ut blänkare om arter på detta vis som inte bygger på några fakta? Risken är stor att de som inte har kunskap om trutar men som har ett intresse för ovanliga fåglar i övrigt blir vilseledda av ditt ogrundade påstående om att en ny art för Uppland möjligen kan ha setts. Man bör nog tänka sig för innan man utropar en så tung art.

Den dag då det ses en säker kaspisk trut i Uppland så tror jag det finns ett stort intresse hos många som normalt inte bryr sig om trutar eftersom det trots allt är en ny art för landskapet.

Du ska veta att det finns flera skådare med intresse för trutar som under hela hösten studerat trutar i Uppland, bl.a. vid Skarholmen. Kanske hittas Upplands första kaspiska trut inom kort men den dag då den utropas så kommer det säkert att vara på mycket goda grunder!

Då gjorde jag rätt den 26 september 1999 (jag sa ingenting) när jag ensam såg en konstig trast vid Forsmark mellan andra bommen och båthuset. Klockan var 08:30, solen sken, +8 och sydlig vind. Jag hade ingen aning om vad det var för art. Honfärgad brun trast. Den förvann flygande mot SV efter det jag sett den på 10 m inne i en buske. I efterhand har mina funderingar kretsat kring Sibirisk trast. Jag kommer aldrig få reda på det.

Skulle tro att Johan menar att man kan förvarna andra om man sett något, men att det är onödigt att förvarna andra om man inte sett något.

Värst vad höga växlar som drogs på min lilla kommentar.... Jag erkänner gladeligen att jag hör till den stora skaran skådare som inte har den blekaste koll på alla dessa konstiga trutar och deras karaktärer. Det jag gjorde var att jag noterade en karaktär som jag förstått var relativt bra för arten. Ja, tydligen hade jag väldigt fel, det var ju bra att jag fick reda på det. Som sagt, jag tror fortfarande att det var en Gråtrut jag såg, möjligtvis med en feltecknad vingundersida ;-).

Den dagen det hittas en kaspisk trut vid Skaris lär jag stå och hålla med om karaktärerna som jag i förväg sett på bilder som publicerats av fågeln. Att bädda ner sig i trut-träsket låter jag andra göra.

Mikael M. förstod precis vad jag menade men Fredrik skriver ju fortfarande att han sett en karaktär på vingen fast han inte kan något om trutar, det slår verkligen huvudet på spiken! Om du sett karaktären Fredrik förutsätter det åtminstone att du har mycket bra koll på vingteckning på flygande gråtrutar för att över huvud taget skriva en kommentar från första början annars är det ju onödigt. Bara för att man ser EN enda karaktär så kan man ju inte uttala sig eller hur? Man kan ju slänga ur sig att man ser rariteter överallt om man ska agera på det viset. Jag ska inte dra detta in absurdum för alla har nog förstått vad jag menar ändå ;-)

Håller absolut med dig Johan. Bara för att man ser en karaktärer ska man inte göra en höna av en fjäder.

Skulle vara intressant att göra en ny innekväll om trutarna och trutträsket och lite enklare vilka karaktärer man kan se för att utesluta/börja misstänka de gulfotade arterna. Lite "Trutbestämning för Dummies" eller vad man nu vill kalla det.

Minst 3 uttrar håller till i ån och i åmynningen S Vendelsjön. Hade först en utter S om fallet strax därefter 3 tillsammans ovanför fallet. Samtliga ivrigt lockande på varandra.

Hej! Tänkte bara på föreningens vägnar meddela att nr 4/06 av FiU (=rapporten för 2005) skickades ut ikväll för att förhoppningsvis hinna dimpa ner hos medlemmarna innan julhelgen. Även nr 3/06 kommer i samband med detta till de som ännu inte hunnit få det numret.
Som den som för medlems/utskicksslistor vill jag också passa på att uppmana de som eventuellt missats eller av någon anledning inte fått alla årets nummer att höra av sig. Skicka i så fall ett mejl till medlem@uof.nu så kommer tidningarna i efterhand.
Gojul/Peter

Nu kan du anmäla dig till Upp-X 2007!

Klicka på 2007-länken ovan och klicka på Anmälan, precis som vanligt.

Som meddelats tidigare kommer Upp-X 2007 att innebära en del förändringar, den viktigaste är att tävlingen nu är integrerad med Svalan. Ytterligare skillnader finns beskrivna under Info-länken på 2007-sidan. Innehållet på Info-sidan är f.ö. under bearbetning och kommer sannolikt att justeras (främst Svalan-delarna). Läs gärna igenom det som står även om du redan vet hur man rapporterar i Svalan o.s.v. - där finns info som både Svalan-folket och Rrk vill att ni skall känna till.

P-J Ulfendahl har fått sällskap av Ingrid Åkerberg i Tävlingsledningen. Det är dem du skall kontakta om du har några frågor o.s.v. (använd gärna Kontakt-länken på 2007-sidan eller varför inte Chatten).

Upp-X 2007 består av en hel del nya funktioner. Vi har förvisso provat efter bästa förmåga, men hittar du något verkar galet så tveka inte att höra av dig.

Hoppas 2007 blir ett artrikare år!

Sammanlagt under fyra år är vi nu uppe i 290 arter - om det inte blir några julkryss! Halsbandsflugsnappare och alkekung blev årets magra nettotillskott. Vilken blir 2007 års första nya UppX-art (nr. 291)? Jag bjuder den som gissar rätt på valfri öl på Nitton vid tillfälle. Blåkråka, eller varför inte kaspisk trut? Det är ju ändå snart jul!

Anders J: jag gissar fjälluggla, och bjuder dig på öl om jag har fel!

Det finns en serie mycket fina bilder av fåglar vid ett fågelbord på www.unt.se. Ta länlen till "småfåglar", under rubriken "Bildspel" mitt i första sidan.

Vi gratulerar idag Weine Erlandsson till en förtjänstfull seger i Upp-X-2006! 247 arter blev årets segersiffra.

På silverplats kom i år den flerfaldige Upp-X-vinnaren P-J Ulfendahl med 245 arter och bronspengen kneps av Ragnar Hall med 241 arter.

Gott Nytt År alla Upp-X-are!

Synd att jag inte fick se berglärkan vid Vendelsjön. Sista dagen den sågs var jag i Gästrikland och tittade på lavskrikor, gråspett, tretåig hackspett, mindre hackspett, orre och sparvuggla. Inte dåligt! Glöm inte bort att skåda i vårt fina grannlandskap.

I morgon kör vi igång igen i Uppland. Det blir väl en lugn start kan jag tänka. Eller?