UOF logo Upplands Ornitologiska Förening

Chatten


Hela Chatten från 2005

Vid pass 00:01 noterades en ob. mes i Eriksberg, Uppsala. Pga av pyrotekniska aktiviteter skrämdes troligen den lille gynnaren iväg ifrån sitt "sovtillhåll". Huruvida det var en lappmes eller talgoxe kunde tyvärr inte ses pga av mörker. Hade ju varit kul att vara först på Upp-X-2005.
Får gratulera Ola som var snabbast!

Owe ( 2005-01-01 00:00:00 )


Jag var medobservatör till den obestämda mesen i Eriksberg. Det var helt klart en mes men det skulle faktiskt ha kunnat vara en blåmes också .. eller eventuellt en azurmes. Det var som sagt en aning mörkt trots fyrverkerierna .. och dimmigt (pga fyrverkerierna). Men det var en mes iallafall ...

Tor ( 2005-01-01 00:00:00 )


Hoppas att Owes och Tors inlägg inte får övriga UppX-are att nli mesiga. Jag hoppas att alla sliter hårt nu i början för att hitta någon av lappmesarna, om de fortfarande är i livet. Själv var jag i Nåsten igår för att leta men det blev bara ett gäng talltitor, tofsmesar cch svartmesar.

Ragnar ( 2005-01-01 00:00:00 )


Kategori-C-arterna (t.ex. tamduva) finns nu med i artlistan...

Djerf ( 2005-01-01 00:00:00 )


(dvs Ingrid Å). Vad säger tävlingsledningen - kan man räkna den vitkindade gåsen i Svandammen i UppX??? Tycker det här är en viktig fråga att utreda...

Hederlig skattebetalare ( 2005-01-01 00:00:00 )


Ang. vitk.gåsen: Vi har tillsatt en utredning... Är det något annat skumt med gåsen (ringmärkt, vingklippt) förutom det faktum att den befinner sig där den gör och årstiden är den den är?

Tävlingsledningen ( 2005-01-01 00:00:00 )


Jocce: man? Och om någon av oss kvinnliga deltagare hänger in flest antal arter...?? Låt bäste/a skådare vinna!

Annika ( 2005-01-01 00:00:00 )


Tills vidare har jag lagt in vitkindad gås (Svandammen). Det känns ju lite märkligt, men gåsen lär väl ha tagit sig dit för egen maskin. Hur gjorde tävlingsledningen med vitkindad gås i Stockholm förra året? Vi får se vad beslutet blir.

Ragnar ( 2005-01-02 00:00:00 )


Jag får väl traditionsenligt lägga mig i gåsdebatten i år också... Jag skulle nog inte känna några skrupler inför att kryssa den aktuella gåsen om jag haft vägarna förbi Svandammen. (Det står värre till med Knölsvanarna!) De två föregående åren har det funnits vinterex av Sädgås resp Grågås i Uppland, och diverse debatterande om Ansergäss på vintern har i slutändan lett till att "alla som vill får kryssa, för de kommer förr eller senare under året att få arten iallafall". Vad gäller Vitkindad gås, som liksom några andra Branta-gäss har normala övervintringsområden inte alltför långt härifrån, ser jag det inte helt otroligt att den helt enkelt hade lust att stanna kvar. Förra året efterlyste jag, och fick i viss mån, synpunkter från Er erfarna skådare till oss nybörjare om vad som allmänt gäller beträffande spontanitet och kryssbarhet. Det kom av sig lite, har jag för mig, men jag välkomnar alla som har något mer eller mindre vettigt att säga i frågan att göra så.

Leo ( 2005-01-02 00:00:00 )


Om man själv är misstänksam mot spontaniteten hos en fågel måste det väl ändå vara fel att räkna den. Att arten senare under året blir lättsedd kan väl inte heller vara ett argument för att räkna den redan nu. Sist och slutligen är denna tävling till för oss själva och skall bedrivas på ett sådant sätt att vi har kul medan den pågår.

Bosse Carlsson ( 2005-01-02 00:00:00 )


Från tävlingsledningen kommer det i denna fråga traditionella svaret: "alla som vill får kryssa". Och vi tycker inte vi kan svara något annat, liksom övriga har vi inget säkert svar på spontanitetsfrågan och då gäller principen bättre fria än fälla. Och, som vi också sagt tidigare år, i slutändan kommer det inte att ha någon betydelse, samtliga deltagare kommer att hänga in vitkindad gås på sin årslista. Detsamma gäller också den traditionella bläsanden på Stockholms ström.

Tävlingsledningen ( 2005-01-02 00:00:00 )


Bosse (och andra): Jag håller helt med - man kryssar inte om man är osäker, vare sig på spontanitet eller arttillhörighet. Men det kan ju förekomma fall där observatören själv inte är misstänksam. Jag tror därför att det inte skadar med ett sakligt och informativt meningsutbyte.

Leo ( 2005-01-02 00:00:00 )


Min uppfattning i frågan är att den vitkindade i Svandammen är "spontan", så till vida att den hittat dit själv. Var den kommer ifrån har jag dock ingen aning om, men att den är så orädd tyder på att den är van vid människor och därför kan komma från Skansen eller liknande. Jag ber tävlingsledningen stryka min obs. från UppX.

Ragnar ( 2005-01-02 00:00:00 )


Det har hört av sig en dansk kille (Johnny) som vill se hökuggla(n). Han skriver så här: Du kunne hjälpe mig med
at komme i kontakt med en fältornitolog i nærheden af Uppsala/knutsby,så
han kan hjälpe hitta Hökuggla .jeg vil gerna betalt ham. han må gerna have
bil jeg kommer med bus/tog.Jeg behöver också et sted att overnätte, gerna i
närheden af hökugglan.

hälsningar
Johnny Salomonsson
Finns det någon hugad, så hör av dig till mig så vidarebefordrar jag till killen.

Djerf ( 2005-01-02 00:00:00 )


Har skrivit ihop en kort summering av Upp-X 2004. Vinnare i div. tävlingsmoment presenteras o.s.v. Du finner detta under "Status" på 2004-sidan. Hör gärna av er om något blev tokigt.

Djerf ( 2005-01-02 00:00:00 )


Efter diskussion med Owe om den vitkindade gåsen i Svandammen i Uppsala har jag ändrat mig igen. Den kan nog betraktas som spontan.

Ragnar ( 2005-01-03 00:00:00 )


Ragnar: För min del får du gärna publicera en sammanfattning av er diskussion här!

Leo ( 2005-01-03 00:00:00 )


Alltså en lite utförligare sammanfattning än att du har ändrat dig. :-)

Leo ( 2005-01-03 00:00:00 )


Den vitkindade gåsen är inte ringmärkt. Den har setts flyga och ibland varit nere vid ån, enlikgt Owe. Varför den är orädd är oklart, men den kanske anpassar sig efter förhållandena precis som gräsänderna. Bläsanden förra vintern var ju också helt orädd. Alltså räknar jag gåsen tills vidare. Om något annat "beslutas" är jag med på det. Ska det tävlas om att vara först till 100 arter måste vi alla vara överens.

Ragnar ( 2005-01-03 00:00:00 )


Den vitkindade gåsen är inte ringmärkt. Den har setts flyga och ibland varit nere vid ån, enlikgt Owe. Varför den är orädd är oklart, men den kanske anpassar sig efter förhållandena precis som gräsänderna. Bläsanden förra vintern var ju också helt orädd. Alltså räknar jag gåsen tills vidare. Om något annat "beslutas" är jag med på det. Ska det tävlas om att vara först till 100 arter måste vi alla vara överens.

Ragnar ( 2005-01-03 00:00:00 )


Jaha då vet vi att det blir 271 arter totalt i år. Det har nämligen Keith gissat. För han får väl rätt i år också. Hört sent/tidigt på nyårsnatten: "Är det inte lappmesen däruppe? Det ska bli min första art i år." PANG-VISSEL-TJUT "Hm, det får bli gåsen i Svandammen på vägen hem istället..."

Clas Cronlund ( 2005-01-03 00:00:00 )


Om man lägger in något på obsboken så hamnar man sedan automatiskt i UppX2004. Kan vår duktige webbmaster länka detta rätt?

Tomas Kjelsson ( 2005-01-03 00:00:00 )


Tackar för påpekandet! Felet skall nu vara korrigerat.

webmaster ( 2005-01-03 00:00:00 )


Jag såg fågeln i augusti vid Ångkvarn på 1,5 m`s håll och avförde den redan då från all rapportering! Nej ta bort individen ffrån Upp-X!!

Raoul Wexius ( 2005-01-03 00:00:00 )


Fågeln = den vitkindade gåsen! Ursäkta - jag hinner sällan chatta!!

Raoul Wexius ( 2005-01-03 00:00:00 )


Törs man fråga varför du avförde den från all rapportering då?

jocce ( 2005-01-03 00:00:00 )


Jag är nyss tillbaks från södra England efter ett kort besök till (tro det eller inte) "downland". Det var jobbigt. Under årets första två dagar samlade jag, ensam, och utan att jaga arter särskild mycket, en lista av 79 arter. Årets första blev en tornuggla som flög bredvid bilen i stället för den vanliga gulsparven vid fågelmatningen. Man behover inte så mycket upphetsning redan kl. 8 på 1 jan. Då var det massvis med trutar och måsar, havet heltäckte av alkor, doppingar, lommar, vadare i vinterdräkt, vigg, bergand och mindre bergand vid samma sjön, nästan alla simander (inte årta), svart rödstjärt, skärpiplärkor och vattenpiplärkor tillsammans osv. Det var faktiskt intressant att se lokala skådare mer upphetsade över salskrake än mindre bergand. Men nu kan jag ta det lugnt. Kanske jag ska årkryssa en gulsparv i morgon, kanske inte. Vakna mig när/om någon hitter första tofsvipan!

Vet någon var "Ångkvarn" ligger?

Gott nytt år!

Keith Bennett ( 2005-01-04 00:00:00 )


Mer än 2/3 av alla UppX på strömstare har hittills (4/1, 18.30) hämtats hem via två lokaler, Funboån, 10 och Ulva, 9. Törs man efterlysa lite mer fantasi! Ut och leta i diken och bäckar! Samma tendens finns för varfågel, över hälften av alla UppX kommer från tre lokaler; Angarn, Järvafältet och Hågadalen. Själv hade jag två varfågel idag - en i Långtora och en i Resta. Strömstaren i Ribbingebäck var heller inte oväntad.

Anders Jansson ( 2005-01-04 00:00:00 )


J`s fråga om den vitkindade gåsen! Jag kom cyklande och individen
gick betande på en gräsplätt och var totalt oberörd av mig , trots
att jag stannad på knappt 2 m avstånd. Inte kan man väl räkna
gäss, om beter sig såhär - bara orädda tallbitar, lappmesar, för
att nämna aktuella Uppsala-arter på sådant avstånd! = Ej spontan!!
(Ångkvarn ligger nedströms Islandsbron - högst 1 km fr. Svandammen!)

Raoul Wexius ( 2005-01-04 00:00:00 )


För min del spelar det ingen som helst roll om fågelrackarn får räknas eller inte. Däremot känns det lite märkligt att en fågels närgångenhet ska användas som enda kriterium i bedömning av spontanitet. Enligt samma resonemang borde i så fall nilgäss och andra åbäken när de håller sig på avstånd alltid räknas som spontana. En fågel utan ringar, inte vingklippt, som befinner sig inom sitt utbredningsområde har inte jag något större problem att räkna som spontant uppträdande även om den är ovanligt oskygg. Även om det är en något ovanlig tid på året innehåller svalan mängder av vinterobsar så något unikt är det sannerligen inte.

jocce ( 2005-01-04 00:00:00 )


Anders: Det är kanske inte underligt att strömstare kryssas vid Funbo eftersom flera skådare stannar till där på väg till (eller ifrån) hökugglan. Detsamma gäller nog Ulva dito med tanke på tallbit. Dessutom har det bara hunnit gå fyra dagar på året än, så ge oss lite tid! Jag hoppas bara att alla som lägger in på UppX2005 också lägger in på Svalan, samt även fortsätter göra detta under året. Det har vi alla nytta av.

Tomas Kjelsson ( 2005-01-04 00:00:00 )


Tomas: mitt inlägg var både lite retsamhet och lite allvar. Det är klart att man passar på när man passerar Funbo på väg mot Sottern eller kusten - UppX är ju i första hand en tävling. Men man kan också se UppX i ett större perspektiv (analogt med syftet om att finna stationära rariteter), och ställa sig frågan: på hur många fler platser i landskapet kan man obsa strömstare denna tämligen milda vinter.

Anders J ( 2005-01-05 00:00:00 )


Spontanitet vitkindad gås. När det gäller denna art anser jag att graden av oräddhet är ett dåligtt kriterium i fråga om spontanitet. Populationen på och kring Djurgården i Stockholm är idag att betrakta som frilevande/spontana (i början när en del fåglar kom från Skansen var det nog lite si och så). Dessa fåglar kan man komma väldigt nära, de verkar helt säkra på att människan inte utgör något hot i detta område. Ett argument mot gåsen i U:a spontanitet skulle vara att den inte flyttat, vilket skulle kunna tyda på att den växt upp i et hägn eller liknande och inte lärt sig flytta då dess föräldrar inte flyttar. Tänk på att gåsföräldrarna lär gässlingarna att flytta; väg, rastplatser mm.

Svante Söderholm ( 2005-01-05 00:00:00 )


Jag har en känsla av att strömstarar på många udda ställen kommer att hittas när väl 100 arter uppnåtts ;)

jocce ( 2005-01-05 00:00:00 )


Strömstareönskemål !!! 2 ex observerades vid Ekeby Kvarn i Storvreta den 2/1. Säker lokal varje år.

Bengt Säfström ( 2005-01-05 00:00:00 )


Vitkindad gås. Efter att ha tittat i uppgifterna från den internationella gåsinventeringen kan jag konstatera att vitkindad gås övervintrar regelbundet men sparsamt i Skåne och Halland. I januari 2002, 2003 och 2004 noterades: 107, 9 och 237 ex. Förra vintern fanns ett ex. på Djurgården som troligen blev kvar p.g.a. skada eller dålig kondition. Denna fågel klarade så vitt jag vet vintern.

Svante Söderholm ( 2005-01-05 00:00:00 )


Sotter-jägare ber fågelskådare avstå från att besöka hökugglan under helgerna (vardagar går det bra). Lite mer finns att läsa på hemsidan.

Djerf ( 2005-01-06 00:00:00 )


På grund av att alla ej förstått kommer följande repris: Den vitkindade gåsen som just nu finns i Uppsala är kryssbar i Upp-X 2005. Samma sak gäller den hane bläsand som finns i Stockholm. Anledningen är den som tidigare angivits, INGEN vet om fåglarna är spontana eller inte och då hyllar vi principen "bättre fria än fälla". Vi hoppas att vi inte behöver tjata mer om detta.

Tävlingsledningen ( 2005-01-06 00:00:00 )


Fem stycken bland de översta 20 har fortfarande inte gissat hur många arter det blir i år. Hur länge tänker de dra ut på detta då? Taktik eller.........

Tomas Kjelsson ( 2005-01-08 00:00:00 )


Tur att gråspetten i Dragmansbo dykt upp igen - jag som trodde att Kalles katter käkat upp den...

Ingrid Å ( 2005-01-08 00:00:00 )


... å förresten - hur kommer det sej att Kalle dykt upp ... från ingenstans till 50 arter...på 1 (en) dag?!

Ingrid Å ( 2005-01-08 00:00:00 )


...Jo du Ingrid, nu när du stärker dig med svarta katten, så kanske du kan få krafter att ta 50-arter på en dag.... Ove måste ha tagit något starkare men som du vet varar det inte så länge.

Kalle K ( 2005-01-08 00:00:00 )


Nu är jag tillbaka i landskapet! Har varit i södra Sverige och skådat bl.a. ismås, svarthuvad mås, vitvingad trut, havssulor, stormfåglar, tretåiga måsar, sillgrisslor, skärsnäppor, forsärla och gulärla (jo minsann!). Vad gäller strömstare är Vattholma ett säkert kort. Minst 2 ex har funnits här hela vintern.

Annika ( 2005-01-09 00:00:00 )


Det var ingen dålig lista, Annika! Fast gulärla i Båstad så här års är så osannolikt att man kan ifrågasätta om den är spontan (jämför den stackars omdiskuterade vitkindade gåsen i Svandammen). Allvarligt talat, vet någon om gulärla någonsin har övervintrat i Sverige?

Ragnar ( 2005-01-09 00:00:00 )


Det finns vinterfynd tidigare i Sverige. Bl.a. ett fynd på Utlängan i Blekinge 6-12.1 1992. Dessutom vill jag minnas något decemberfynd också men någon övervintring är såvitt jag vet inte känd.

Johan S ( 2005-01-10 00:00:00 )


Ragnar: Jo, du kan tro vi gnuggade ögonen några gånger när gulärlan plötsligt satt där på piren och lockade. Samma morgon hade vi diskuterat ärlornas olika övervintringsområden och hur vanligt det kan vara att sädesärlor stannar i Sverige. Gulärla hade jag aldrig kunna drömma om att få se vintertid. Jag gjorde inget spontanitetstest på fågeln, men den var i varje fall varken ringmärkt eller vingklippt......

Annika ( 2005-01-10 00:00:00 )


Internationell sångsvansinventering 15-16/1 2005. Bästa UppX:are då ni utgör en stor del av de mest aktiva ornitologerna i Uppland ber jag er rapportera de sångsvanar ni ser underdet kommande veckoslutet. Önskade uppgifter: Lokal, antal, antal gamla resp. unga (gärna uppdelade på familjer om möjligt ), biotop (typ av fält eller vattenbiotop. Ytterligare information och rapporteringsblankett finns på www.darwin.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/svaninv.htm
Ser fram emot en flitig raportering från Uppland
Svante

Svante Söderholm ( 2005-01-10 00:00:00 )


Det är trevligt att så många rapportera tallbitar från min arbetsplats (Geocentrum Villavägen 16) och andra ställe i närheten. Däremot är kanske mycket av lokalisering otydligt. Som mest finns tallbitarna i oxlar utanför Akademiska Hus (Artillerig. 7) eller mittemot Ica Hörnan (korsn. Artillerig./Villav.). Andra tallbitarna är rapporterade från "Växtbiologiska institutionen" som finns inte: det är "Väktekologi". En annan lokal "Evolutionsbiologiskt centrum" visas på Svalans kartorna öster om Villav.: den ligger faktisk på västra sidan i området mellan Villav. och Kåbov., söder om Norbyv. Självklart kan man inte ha en ny lokal för varje rönn vid en tallbit så man måste använda en lokal som finns redan. Men det hjälper inte vid klarheten om man använder en lokal som är precis till en byggnad då skriver en annan byggnad som kommentar (jag kommer i håg att jag har också gjörde detta ...). Det finns en lokal "Kåbo"som också används för samma fåglar. Räcker det bättre för läget? Då är det bara att skriver byggnaden eller korsningen under kommentar och det måste man göra i alla fall. Och är det möjligt att städa inom Svalan för lokaler med fel namn eller fel lokalisering?

Keith Bennett ( 2005-01-10 00:00:00 )


Hej!
Kommer snart tillbaka till en ny termin i Uppsala efter ett mycket trevligt jullov i Varberg med både det ena och andra. Jag har inget särskilt för mig på lördag och undrar därför om det finns någon som ska ut och skåda på lördag och som vill förbarma sig över en stackars skådare utan vare sig bil eller körkort. Självklart hjälper jag till med bensinpengar. Om någon känner "varför inte" så är mitt mobilnr 0702-761808 och mail koffelager@hotmail.com.
Mvh en som fortfarande har 0 arter på Upp-X

Kristoffer Lager ( 2005-01-12 00:00:00 )


Lite överspelat kanske, men det finns tidigare vinterfynd av gulärla, åtminstone känner jag till ett från Utlängan i Blekinge. Vad gäller den aktuella gulärlan i Båstads hamn så såg jag den i söndags. Den såg ut att flyga väldigt illa och ena vingen hängde en smula. Med alla sannolikhet är det ju därför den blivit kvar. Men den kan nog klara övervintringen där, det finns ju inget större skäl till att den skulle klara sig sämre än t ex skärpiplärka på tängräkor och andra småkryp.

Anders Eriksson ( 2005-01-12 00:00:00 )


I måndags var jag i norra Nåsten och såg då en talltita som var ringmärkt med en gul plastring på vänster ben och en röd plastring på höger ben. Det är möjligt att det fanns fler ringar men det var dessa jag såg. Är det någon som vet vem det är som märker talltitor och kan tänka sig att förmedla kontakt? Svar till petter.halden@spray.se

Petter Haldén ( 2005-01-12 00:00:00 )


Info om allsköns ringmärkningsprogram finns på www.cr-birding.be Det kan ofta vara ett bra ställe att börja på. Vad gäller talltita finns dock bara ett belgiskt program med vilket kanske inte är så troligt för en stannfågel i Nåsten.

Sven W ( 2005-01-13 00:00:00 )


När jag såg gulärlan noterade jag varken dålig flykt eller hängande vinge. Kanske den nyligen blivit skadad? Observera att jag inte kan svära på att fågeln var fullt frisk, jag såg bara inga tecken på något annat.

Annika ( 2005-01-13 00:00:00 )


Efter att de tre rapphönsen i Hågadalen upptäcktes har flera personer varit där och stött upp fåglarna. Varför?? Är ett årskryss så viktigt? Förr eller senare brukar man ändå få se rapphöna (även om jag helt missade arten 2003...). Ni är väl ändå fågelskådare och inte jägare...?

Annika ( 2005-01-13 00:00:00 )


Även om jag tror mig förstå vad du menar Annika, så tycker jag inte att det spelar någon större roll om man stöter rapphönsen eller inte. Det är barmark och nästan 10 grader varmt ute, så det går nog ingen större nöd på hönsen. Annat vore det om det varit snö och kallt, men då hade man å andra sidan inte behöva stöta dem för att se dem. Många fåglar ser man först då man skrämt dem på flykt och den typen av störning är nog helt naturlig för dem. Skillnad är det när man smyger på en beckasin eller kungsfiskare vid det enda öppna vattnet på mils avstånd, med risken att fågeln blir skrämd och drar alternativt bara hindras att födosöka.

Anders Eriksson ( 2005-01-13 00:00:00 )


Är det synd om rapphönsen? Knappast, dom är nog vana vid alla människor, hundar, hästar som ständigt rör sig där. Är det inte mera synd om hökugglan som tydligen jagats omkring på Knutby-hygget för att några ska få bra bilder. Men det är just detta vi får räkna med i en X-tävling. Någon hittar en ovanlig fågel, larmar eller rapporterar ut den och så kommer hela kryssarsvansen för att kryssa de också. Det är ju hela poängen med fågelkryssningen (inte fågelskådningen!). Och även om antalet rapporter (dvs X) i länet ökar så är det ju ofta en och samma fågel som rapporteras om och om igen (hur många gånger har inte hökugglan rapporterats på Svalan?). Och att detta kan medföra problem måste förstås tävlingsledningen förstått, och tagit med i beräkningen, när de startade Upp-X. Det finns ju flera tidigare fall än rapphönsen och hökugglan där Upp-X:are och andra kryssare har orsakat störningar, tex den svarta rödstjärten utanför Uppsala?
Nej nu är det tävling som gäller och då kan vi inte ta hänsyn till några (rapp)hönshjärnor. Upp-X + rapphöna = sant! Vänta det piper........vafaaan, lunnefågel i strömmen, måste sticka.......

Syndarna vaknar (sent)? ( 2005-01-14 00:00:00 )


Anders har helt rätt i att omständigheterna (snö/barmark, minus-/plusgrader) spelar stor roll och att de aktuella rapphönsen troligen inte far illa (såvida inte en duvhök i skogsbrynet får syn på de uppflygande hönorna). I det här fallet är det mer den etiska aspekten jag är ute efter. När man rör sig i markerna stöter man alltid någon fågel och det måste man få göra, vi kan ju inte undvika att vistas i naturen. Men det är onödigt att medvetet stöta samma individer gång på gång. Vad gäller hökugglan känner jag inte till vad som hänt på hygget men min erfarenhet är att arten är relativt orädd och att det går att komma riktigt nära en hökuggla utan att den bryr sig. Så, jag tror det är mer synd om rapphönsen!

Annika ( 2005-01-14 00:00:00 )


Jag tror det kan vara Hans Ryttman som satt färgringar på talltitorna i Nåsten. Prova att fråga honom.

martin ( 2005-01-14 00:00:00 )


Fråga: Iberisk gransångare???

Leo ( 2005-01-15 00:00:00 )


För att förtydliga nedanstående fråga: Någon hade (uppenbarligen felaktigt) kryssat en sådan, men den är visst borttagen nu.

Leo ( 2005-01-15 00:00:00 )


Biotestsjön verkar vara intressant redan nu trots att isen inte ligger utanför. Ni som varit där, hur fungerar det med bommarna och möjligheten att komma in med bil. Går det både vardag och helg. Är det vissa tider eller måste var och en avtala med vakten??
En promenad skulle kanske vara uppiggande, men min lilla skådarkompis Mikki (hunden) skulle nog vägra efter ett tag i kylan!

Bo Jerkeman ( 2005-01-15 00:00:00 )


Biotestsjön får till fots besökas av fågelskådare alla tider (cykel verkar också ok). Uan tillstånd får man egentligen inte ens köra förbi första bommen (och parkera nere hos SKB) även om den är öppen kontorstid under vardagar, ca 07:00-18:00. 2:a bommen står ibland också öppen, men den kan då tänkas bli låst när som helst. Om man avser besöka Biotestsjön som formell "exkursion" går det bra att få hjälp med bomöppning, så att man kan köra bil in till området, förutsatt att man föranmält besöket några dagar innan till Forsmarks informationschef eller chefen för Forsmarks ytterområden (båda nås på 0173-81000). Kraftverket har alltså godkänt de formuleringar ang. detta som finns i boken "Fågellokaler i Uppland och Stockholms län".

Djerf ( 2005-01-16 00:00:00 )


Mera Biotest. Det är snart "kut-tid" för sälarna (brukar väl infalla i februari) och då får man INTE gå till sälhägnet (från något håll). Tydligt uppsatta skyltar brukar informera om detta på plats. Dock blir det tyvärr varje år incidenter när vissa fågelskådare (?) vägrar acceptera detta. Så länge som det INTE är kut-tid kan man f.ö. nu gå runt hela sjön eftersom de grindar som tidigare avstängt utloppet nu har avlägsnats.

Djerf ( 2005-01-16 00:00:00 )


Svante S om sångsvansinv: Jag hade problem med länken, efter ett visst sökande hittade jag en delvis annan adress: http://www.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/SVANAR/svaninv.htm
Någon rapporteringsblankett hittade jag dock inte. Men åtta över Sala överflygande sångsvanar finns inlagda på Svalan (Vstmlnd).

Anders J ( 2005-01-16 00:00:00 )


Svante. Jag har samma sångsvansproblem som Anders J. Dock har jag idag på Svalan lagt in 2ad + 1juv, samt 2ad + 6juv rastande vid Skarholmen.

Ragnar ( 2005-01-16 00:00:00 )


Tack för svaret angående Biotestsjön. Det verkar inte så lätt att bara åka dit en vacker dag. Vi får se.

Bo J ( 2005-01-17 00:00:00 )


Sångsvansinventering. Det var beklagligt att länken inte fungerade. Då personerna som arbetar med denna inventering inte hämtar uppgifter från Svalan ber jag er rapportera observationerna direkt till Leif Nilsson, leif.nilsson@zooekol.lu.se, enligt vad jag tidigare skrev.

Svante Söderholm ( 2005-01-17 00:00:00 )


Vittruten i Kalmarsand: Jag kom vid 8 tiden och sågs den inte. Ca 8:15-8:30 kommen kraftig snöby och inga fåglar kunde ses. När snöande slutade hade Keith anslutit och han hittade den rastade mitt i viken, syntes bra frå stranden (badplats) utanför Kalmarsands restaurang. Truten kom sannolikt innifrån viken där den troligen övernattat. Den rasted kort och kl. 8:45 lyfte den och flög iväg mot SO-O, troligen mot en soptipp i närhet för att äta under dagen. Den är kanske tillbaka till kvällen igen.

PJ Ulfendahl ( 2005-01-20 00:00:00 )


Ser att det nu är hela 32 personer som UppXat vitkindad gås i Svandammen. Glädjande är ju att vi är hela 54 tävlande som inte gjort det. Därför erbjuder jag er på stående fot ett gratis medlemsskap i den nyligen startade föreningen VVVG (is), dvs Våga Vägra Vitkindad Gås (i svandammen). Låt oss istället invänta alla spontana vitkindade gäss när de återkommer till Skansen, Hargsviken, Hjälstaviken mm. Konstituerande möte blir på Skansen 1/4 kl 0600. Tag med er kryssarlista så att vi gemensamt kan kryssa de spontana gässen. För er andra kan jag varmt rekommendera Palms Zoo. Där finns det många spontana arter att hämta in.
Med Spontan hälsning från BL.

Björn L ( 2005-01-20 00:00:00 )


Lite information till hugade vittrutsspekulanter: Trutarna i Karlmarsandsviken är inte helt lätta att se. Viken är en av flera där trutarna samlas under framförallt eftermiddagen/kvällen för att tvätta sig efter besök på Högbytorpstippen. Ibland finns därför inte en trut på plats. Säkraste tiden har tidigare år varit efter 1430 eller före 0900 på morgonen, och årets vittrut verkar följa det mönstret. Mitt på dagen är det sällan några mängder trut på plats. Allt bygger dock på att viken inte fryser igen helt (verkar ju inte vara aktuellt till imorgon i o f s :-)) då står trutarna någon helt annanstans, oklart var.

Anders Eriksson ( 2005-01-20 00:00:00 )


Björn - jag anmäler mej till VVVG (is)....

Ingrid Å ( 2005-01-20 00:00:00 )


Om VVVG (is) och rapphöns: Vad jag vet är det helt frivilligt att avstå att kryssa den vitkindade. Men modigt? Nej, det är tämligen riskfritt med tanke på den minimala risken att missa senare på året. Då är det modigare att avstå rapphönsen i Hågadalen!

Anders J ( 2005-01-20 00:00:00 )


.... men modigast av allt är nog att leta hökuggla i helgen - inte att rekommendera!!

Anders J ( 2005-01-20 00:00:00 )


Bilderna av Upplands senaste lappmes, hökuggla och tallbit finns på www.surfbirds.com länken till "European Stop Press Rarity Photos". Det verkar som besökare från utomlands är nöjda: "Fantastic trip with Pine Grosbeak, Sibe Tit & Hawk Owl all showing superbly". Jag ser hyrbilar nästan dagligen utanför ICA Hörnan i Kåbo och mer är på vägen.

Keith Bennett ( 2005-01-21 00:00:00 )


Angående Keith´s inlägg. Ett flertal engelska grupper har under vintern guidats av lokala skådare i Uppland och Väsmanland. Det har mest varit fotografer och VP-kryssare. Kostnaden är 80 pund med Ryan air tur och retur Västerås. Åtråvärda arter är bla. hökuggla, tallbit, lappmes, gråspett, tretåig hackspett, järpe och nötkråka. Senare under våren kommer även slaguggla, sparvuggla, pärluggla, spillkråka, orre och tjäder till.

Kalle K ( 2005-01-21 00:00:00 )


Martin - vaddå "känslig lokal" ... kan du inte ange lite mer exakt - typ "Norduppland"?!

Ingrid Å ( 2005-01-21 00:00:00 )


Känslig"Mottaglig för intryck; full av känsla, inlevelse; lättrörd, vek, sårbar; ömtålig..." enligt Bonniers Svenska ordbok

Clas Cronlund ( 2005-01-22 00:00:00 )


Angående föreningar. Låt oss bilda en motförening kallad VXV-is (Våga X Vitkindad gås i Svandammen). Den föreningen är bra modigare än den där mesföreningen VVVG (is). Förresten undrar jag om inte de 8 som kryssat gräsand i Svandammen skall bevisa att det inte är parkänder!! Eller vad tycker ordföranden för VVVG(is)?

Tomas Kjelsson ( 2005-01-22 00:00:00 )


Från helt säker källa rekommenderas kanelbulle som mat till den vitkindade gåsen i Svandammen, bullen är så pass attraktiv för gåsen att den med glädje äter direkt ur handen. Det gjorde den idag.

Tommy Eriksson ( 2005-01-22 00:00:00 )


VVVG(is) och VXV-is, nya blivande föreningar. Tror inte det de får så många medlemmar. Jag startar härmed ännu en som jag tror kommer dra betydligt fler intresserade: VOBS (Vem Orkar Bry Sig). Det ryktas också att Tommy just startat VMVG (Våga Mata Vitkindade Gåsen).

Clas Cronlund ( 2005-01-22 00:00:00 )


Eftersom kungsfiskaren vid Kogrundet rapporterades på Svalan igår gör jag detsamma idag, även om det är en känslig lokal. Jag hoppas att alla som besöker lokalen är försiktiga och inte stör "den blåe" mer än nödvändigt. Bäst är bli stående på den lilla bron över diket och spana noga längs diket eller vänta på att fågeln kommer flygande. När vi var där kom den flygande och satte sig 20 m S om diket, mycket lågt i en buske bland liggande vasstrån.

Ragnar ( 2005-01-23 00:00:00 )


Vid 17:30 tiden kom en asio uggla flygande över Vindbrovägen. Tyvärr han vi inte arta den och lyckades inte heller finna den igen trots ihärdigt letande.

Tomas Kjelsson ( 2005-01-23 00:00:00 )


Utan särskilt ihärdigt letande, men med en ansenlig dos tur, kom vi till Vindbrovägen omkring 21:00, och fick ganska omgående syn på jordugglan som satt på "första" staketet (från Lilla Ultuna sett). Den drog iväg över ängen (söderut), och det såg ut som om den gick ner på marken. Trots snöfallet ganska bra sikt.

Leo ( 2005-01-23 00:00:00 )


Kul! Bra jobbat Leo. Det är bara att ge sig ut och leta igen. Det ska komma mer snö enligt prognoserna. Det gör att det blir lite ljusare och förenklar sökandet.

Tomas Kjelsson ( 2005-01-24 00:00:00 )


Ugglespanare, tänk på att det är avsevärt mycket ljusare på natten när det är mulet och stadsljuset reflekteras tillbaka. I kombination med snö går det alldeles utmärkt att använda tuben mitt i natten. Självklart förutsätter detta att du befinner dig i närheten av en stad med mycket ljus, exempelvis Kungsängen i Uppsala.

Tommy Eriksson ( 2005-01-25 00:00:00 )


Jordugglan visade upp sig fint för mig och farsan ikväll. Mellan 18:35 och 19:20 såg vi den vid tre tillfällen sitta på stolparna och jaga över ängarna på båda sidor av vägen ner till Vindbron.

Anders Eriksson ( 2005-01-25 00:00:00 )


Hej pa er, tankte bara skicka en liten hallsning fran Ushuaia, Argentina har ar det varmt och skont och jag har nyligen trottnat pa att artbestamma Svartbrynt albatross och gralira...
Kom precis hem fran en 10-dagarstripp till antarktis... Jag kommer hem den 15/2 sa da kan jag ta upp kampen om kryssen...

Fredrik Litsgard ( 2005-01-28 00:00:00 )


När jag var vid övre föret idag så såg att nån sorts ställning håller på att byggas framför fågeltornet. Är det ett nytt fågeltorn? Annars var det väldigt dött under den timme jag var där. Endast en flock vinterhämpling och nån obestämd rova på avstånd.

Kristoffer Lager ( 2005-01-28 00:00:00 )


Kristoffer. En flock vinterhämpling är inte alls dåligt! Vinterhämpling är svår i vinter. Tornet vid Övre Föret ska renoveras och handikappanpassas, vilket väl innebär att man kan köra upp med rullstol till nedre plattformen. Vi får hoppas att det blir ett större torn som är lättare att komma upp i och ger plats till fler skådare.

Ragnar ( 2005-01-29 00:00:00 )


Fågeltornet igen. Detta är en dunderchans att få påverka bygget, läs vidare. Det visade sig att en av de som bygger fågeltornet bor i min korridor. Han sa att de inte hade fått några ritningar av kommunen över hur det skulle se ut. De vet ju hur de ska bygga det men han undrade om jag hade några synpunkter på utformningen, jag förstod det som att han främst menade översta plattformen. Jag känner att jag inte riktigt har intresse eller kunskap men jag lovade att jag skulle vidarebefordra detta erbjudande hit. Så om det finns någon som har idéer eller synpunkter till tornet så kan jag förmedla kontakt. Jag tror de skulle bli glada över alla idéer de kan få. Min mail är koffelager@hotmail.com och tel är 0702-761808

Kristoffer ( 2005-01-31 00:00:00 )


Stolparna man ser är mycket riktigt början på ett nytt torn som är handikapp- (och tubbärarvänligare) än det gamla. För den som varit i Dalbyviken nyligen och sett det nya tornet där kan man få en god idé om hur det kommer att se ut. Bottenplanet kommer att sticka ut någon meter längre än överbyggnaderna och förses med plexiglas i stället för brädor för den som inte vill drulla i vattnet. Golven kommer, vad jag förstått, att göras täta så att de också funkar som tak för våningen under. Det verkar som att det blir ganska bra faktiskt. Skulle man nu lyckars få bort trädet framför plattformen också vore ju lyckan fullständig...

jocce ( 2005-01-31 00:00:00 )


Plexiglaset är alltså räcket..inte golvet om nu nån trodde det ;)

jocce ( 2005-01-31 00:00:00 )


Jag såg just på Svalan att jordugglan är sedd igen vid Övre Föret. I kommentaren står det att fågeln flög in i Nåntunaskogen. Det kan inte ha varit en hornuggla? Beteendet känns inte helt klockrent för jorduggla. Allt kan hända i fågelvärlden, och naturligtvis kan även jordugglor flyga till skogs. Det vore ju trevligt om båda arterna också i denna vinter fanns på platsen.

Anders Eriksson ( 2005-01-31 00:00:00 )


Sälinfo från Biotesten. I går söndag noterade besökande skådare att sälarna precis hade kutat. Detta innebär att det fr.o.m. nu och en tid framöver är mycket olämpligt (läs otillåtet) att närma sig/gå fram till/passera o.s.v. sälhägnet (naturligtvis oavsett vilket håll man kommer från, det går ju nu för tiden att går runt hela Biotestsjön). Skyltar kommer i morgon att sättas upp som informerar om detta. Jag är mycket tacksam om ni sprider denna info i era skådarkretsar.

Djerf ( 2005-01-31 00:00:00 )


För att klargöra det hela så verkade det som att det var just övre plattformen (i tornet) som de ville ha tips om. Så för att få ett så skådarvänligt torn som möjligt så kom gärna med idéer. Typ bänkars placering/vara/icke vara/utformning eller liknande.

Kristoffer ( 2005-01-31 00:00:00 )


Det jag såg i em (16.20) var mest troligt en jorduggla, men jag är inte helt säker, eftersom jag med handkikaren inte hann uppfatta de från hornuggla helt säkert artskiljande karaktärerna. När ugglan upptäcktes på en stolpe inte långt från ladugårdarna så var mitt första intryck en vråk med ovanligt litet huvud. Den satt inte kvar länge, blev troligen skrämd av att jag stannade cykeln. Den lyfte och flög lågt (ca. 1-2 meter) över marken, över ängarna bort mot tornet, där den satte sig halvhögt i ett träd. I flykten var den helt och jämnt ljus undertill. I flykten sågs långa smala vingar. Stadig, lugn flykt. Mitt intryck var att den var större än en hornuggla, särskilt vingspannet. När den senare tog till vingarna igen så hann jag bara se att den flög över hästhagen, inte hur långt in i skogen den drog.

Sammanfattningvis: ingen helt gjuten obs, men storlek, tidpunkt och flyktsättet gjorde att jag bedömde det som en jorduggla. Men det är värt att kolla upp - särskilt för dem som saknar vinterhämpling än så länge. En flock sådana visade upp sig fint en timme tidigare när ljuset fortfarande var i det närmaste perfekt.

Anders J ( 2005-01-31 00:00:00 )


Efter att ha tagit del av redogörelsen nedan ang. jorduggleobservationen vid Övre Föret 31/1, anser vi att den fågeln inte kan anses tillfredsställande artbestämd. För att få räkna en art i Upp-X-tävlingen måste artbestämningen vara säkerställd och någonstans måste ribban läggas. Självfallet är det bra att alltid rapportera vad man ser så att andra ges chansen att åka dit och kolla o.s.v. Men gör då hellre ett inlägg i Obsboken och/eller skriv in observationen på Svalan och markerar artbestämning osäker. Berörd observatör får, i och med detta inlägg, 'klä skott' för en generell tendens som vi med detta inlägg söker stävja.

Tävlingsledningen ( 2005-02-01 00:00:00 )


Den uggla jag (m fl) observerade i lördags anser jag vara en jorduggla. Jag vet inte om ansiktsteckningen är diagnostisk men den överensstämde väl med Svenssons beskrivning, dvs mörka ögonvrår men i övrigt ganska ljus. Den satt också ganska vågrätt på stolparna och visade inte någon antydan till tofsar under den ganska långa observationstiden. Fågeln var aktiv och rörde sig mellan stolpar, observerades cirka 15 minuter.

Mikael M ( 2005-02-01 00:00:00 )


Jag bjuder tävlingsledningen på den möjligheten - och det är i strikt mening ett helt riktigt beslut. Jag hoppas också att min öppna attityd blir vägledande för andra. Jag valde, helt medvetet, att svara på Anders E:s inlägg med vetskap om att svaret skulle granskas. Jag hade kunnat avstå - och frågan är vad tävlingsledningen hade gjort då? Mot bakgrund av att tävlingsledningen säger sig ha kunskap om en "generell tendens", och därmed ett visst mörkertal av tunna obsar, samt det faktum att chatten inte används av alla UppX:are, så borde man kunna kräva en något mer systematisk granskning. Nu blev det lite ad-hoc, och hade det varit fotboll så hade jag konstaterat att domaren var ojämn.

Anders J ( 2005-02-01 00:00:00 )


"...en vråk med ovanligt litet huvud..." Då ugglor i regel har ganska stora huvuden undrar jag verkligen vad det var Anders J såg... ;-)

Annika ( 2005-02-01 00:00:00 )


Och apropå osäkra obsar så kryssade jag inte den tjäderhöna jag såg och hörde vid Pansarudden i helgen. Jag uppfattade fågeln som gråbrun och därmed blev artbestämningen osäker eftersom jag tycker att ivägflygande tjäderhönor alltid brukar se rödbruna ut. Form, storlek och beteende stämde bra på tjäder. Liksom det vingbuller som senare hördes. Men nej, jag lägger ribban högre!

Annika ( 2005-02-01 00:00:00 )


Bra inlägg om jordugglan! Jag tycker inte det är lätt alla gånger att bestämma en flygande Asio-uggla. Även hornuggla kan se långvingad ut och verka mycket ljus på undersidan. Man bör helst se stjärtteckning och vingar om fågeln flyger. På sittande fågel kan ansiktsteckningen och hornen användas, vid bra ljus även ögonfärgen.
Annika, att hönan du såg vid Pansarudden verkade gråbrun är snarare en bekräftelse på att det var en tjäder, tycker jag. Min uppfattning är att tjäderhönan verkar gråbrun på ryggen medan orrhönan verkar rödbrun.

Ragnar ( 2005-02-01 00:00:00 )


Som icke Uppsalbo vet jag inte om jag gick rätt idag (och ett par ggr tidigare) på jakt efter Rapphönorna i Hågadalen. Ung. samma tid som de är rapporterade på Svalan idag var jag där, men såg varken skådare eller höns. Det är väl agilitibanan vid S. Norby, nere i dalen nära ån som menas. Finns det ngn annan??

Bo J ( 2005-02-01 00:00:00 )


Till Bo J: du hade rätt ställe. Jag var s om agilitybanan och gick längs ån mot n (dvs mot agilitybanan). Rapphönorna var i åkern s om agilitybanan nära ån och de flög därifrån mot o (över åkern) och sprang intill buskage. Jag såg en skådare (du?) i grönaktig jacka på stigen/bron strax n om agilitybanan, och nära röda ladan. Jag tänkte att informera om rapphönorna när jag kom till stigen men då hade skådaren försvunnit.

Keith Bennett ( 2005-02-01 00:00:00 )


Hej.
Tack för svaret, det gick fort. Det kan nog varit jag som var där men jag gick sen rakt upp mot parkeringen. De är lite knepiga de där hönsen!! Samma sak vid Övre Föret där det lite senare var helt fritt från Vinterhämplingar. De hade ju varit i närheten lite tidigare.
Så är det ibland!

BoJ ( 2005-02-01 00:00:00 )


Uppdaterad artutvecklingsstatistik för januari månad finns nu att tillgå. För de som inte vet eller har glömt så finner man diagrammet genom att klicka på menyn "Jfr" (ovan) och på den sidan klicka på "Artutveckling, jämför med tidigare år!". Det är Classe Cronlund som regelbundet förser Upp-X-tävlingen med detta.

Djerf ( 2005-02-01 00:00:00 )


Ragnar: i skogarna där min mormor bor (Östergötland) har jag ofta stött på tjäder av bägge könen. Hönorna har (då jag kunnat se dem...) alltid(?) gett ett rödaktigt intryck. Stjärtens bandning har jag också kunnat se ibland. Orrhönor har jag inte mött lika många gånger. Senast var det en som kom flygande i Fiby när jag satt och åt matsäck men den hönan kom i motljuset och såg därför enbart mörk ut. Alternativet till min Pansaruddsfågel är slaguggla men form och beteende stämde klart bättre för tjäder. När jag såg fågeln flyga iväg mellan träden hördes inte ett ljud, det var därför jag började spekulera i uggla. Troligen startade fågeln uppifrån ett träd och då kan t.o.m. tjäder te sig ljudlös (särskilt som det blåste den dagen). När Curre och jag sedan knatade in i skogen hörde vi ett tjäderuppflog av en hönas storlek. Det lär ju ha varit samma fågel som jag såg en stund tidigare. Och det lär ha varit en tjäder. Men... det finns ett litet korn av osäkerhet inom mig och därför väntar jag med att årskryssa tjäder tills jag ser/hör en fågel jag säkert kan bestämma.

Annika ( 2005-02-02 00:00:00 )


Stort Grattis till Owe Rosengren som idag klockan 14:00 hängde in sitt 100:de Upplands-årskryss 2005 - grågås vid Stockholms ström! Först till 100, alltså. Förra året prickades 100:de arten in 14/3 och 2003 redan 13/1.

Tävlingsledningen ( 2005-02-05 00:00:00 )


Angående Annikas förmodade tjäderhöna vid Pansarudden:
I skogshabitat händer det ofta att man får nöja sig med hörselintryck från fåglar. Jag fick t.ex. aldrig ögonen på fågeln i rubriken, men enligt min mening går det bra att särskilja skogshönsen på uppflogslätet, dvs. vingljudet vid 'take-off' (från marken, nota bene) efter kategorierna järpe, orre, tjäderhöna och tjädertupp. Det ljud jag och Annika hörde vid Pansarudden stämde bra in på tjäderhöna.
Det handlar om olika 'ton'-höjd och vingslagsfrekvens (det ena inte lika med det andra), ljudstyrka och varaktighet, samt om det hörs en eller flera vingslagsserier. En järpe som man råkar överraska på riktigt nära håll flyger ibland iväg, vilket då låter 'frre-frre-free', mjukt och snabbt. En tjädertupp, för att ta den andra extremen, brakar iväg med ett lågt, högljutt, bullrigt, långvarigt BR-R-R-R-R-R-R-R-R-R-R (för att beskriva något nästan obeskrivbart!). Tjäderhönan och orrarna ligger något så när jämt utspridda däremellan.
Om det hos orrarna går att särskilja på könen när det gäller uppflogslätet vet jag ej - orkar ej heller leta bland mina anteckningar - men jag har för mig att det vid direkt jämförelse finns viss skillnad även där (hanen lite kraftigare). Någon som vet, samt om det är användbart som indikation i fält?
Naturligtvis kryssar jag inte fåglarna i fråga på enbart uppflogslätet eftersom dvärgväxt, ruggning, vingskador m.m. rimligen kan bädda in ljudbilden i dimma. Jag stödjer därför Annika helt när hon vill ligga lågt med bestämningen till tjäder - hellre fria (nja, kanske inte riktigt än - vi har bara varit ihop i 10 månader!) än fälla (sig själv!). ;-)
Jag är tacksam för synpunkter i ämnet - vår skådarskara dräller ju av skickligt skogsfågelfolk.

Curre Skåning ( 2005-02-06 00:00:00 )


Aspdalssjön Bladåker/Edebo, var ligger det? Det har tydligen setts en hökuggla där...

Anders Eriksson ( 2005-02-06 00:00:00 )


Anders, vi spontana skådare försöker bara förvirra de ospontana. Självklrat var jag inte vid Aspdalssjön utan i stället vid den mkt spontana ugglan vid aspbladsmossen eller ngt liknande.

Björn (VVVG is) ( 2005-02-06 00:00:00 )


Är det någon som vet om det finns dovhjort i Norduppland? Såg en flock klövdjur nu i helgen som jag inte kunde få till något annat än dovhjort...

Zackarias Svensson ( 2005-02-07 00:00:00 )


Dovhjort finns i Alunda bakom stängsel, och jag kommer i håg att jag har sett dem någon annanstans (östra sidan av Vendelsjön?). Man kan aldrig utesluta att de ska rymma.

Keith Bennett ( 2005-02-07 00:00:00 )


För något eller ett par år sedan "tomtkryssade" jag dovhjort i Börje, en mil NV Uppsala. Var dessa djur (3 st har jag för mig att de var) kom ifrån har jag inte den blekaste om. Jag känner inte till något hjorthägn i trakten i varje fall. Hjortarna sågs till och från under ett par veckors tid men försvann sedan.

Annika ( 2005-02-07 00:00:00 )


Hjortflocken jag såg, såg jag ute på en åker i gryningen. Det som gjorde mig fundersam var att flocken var stor, minst 20 individer som gick och betade. När de fick syn på mig klumpades flocken ihop och alla skuttade, som bambi i Kalle anka iväg in i skogen med "svansen i vädret" Kan så många hjortar rymma från hägn samtidigt?

Zackarias Svensson ( 2005-02-07 00:00:00 )


Är det möjligt att hjortflocken var i hägn? Den vid Alunda är stor och en stor del av hägn är skog. Man kan inte se hela stängseln, så det kan se ut precis som man se rågdjur på åkrarna framför någon skog.

Keith Bennett ( 2005-02-07 00:00:00 )


Mer om dovhjort: det finns ett hjorthägn nordost om Ryssjön mellan Österunda och Ribbingebäck, strax före Mjölkebo om man kommer från öster. Där kan man se hjortarna invid vägen ibland.

Anders J ( 2005-02-07 00:00:00 )


Det finns även dovhjort vilt utanför hägn i Uppland. Hur vanligt det är vet jag inte. Men t.ex. på Kungsängens skjutfält (I1) har det funnits i många år. Dovhjorten är ju inplanterad i Sverige sedan lång tid tillbaka (1500 talet har jag för mig) så även om den idag mest finns i hägn så finns det en viss vild stam.

Clas Cronlund ( 2005-02-08 00:00:00 )


Området där jag observerade hjortarna heter Fastebo och ligger drygt 3 km väst om Tobo samhälle. Enligt gröna kartan finns det inget hjorthägn i trakten men man lär väl aldrig få veta var dessa djur kommer ifrån, från hägn eller från friheten. De var fina i alla fall...

Zackarias Svensson ( 2005-02-08 00:00:00 )


Hoppsan hejsan, det blev lite fel sist. När jag läste dovhjort tänkte jag på kronhjort. Kronhjort är det som jag har "tomtkryssat". Dovhjort har jag endast sett i det fria i Östergötland.

Annika ( 2005-02-09 00:00:00 )


Jag vet inte om tävlingsledningen har glömt det, men det är i alla fall på tiden att jordugglan plockas bort från min lista.

Anders J ( 2005-02-09 00:00:00 )


Det visar sig att VVVG(is) har stöd från oväntat håll! I dagens UNT så var det en artikel om svandammen och högst upp på sidan så hade man lyckats göra fel. Bilden på vitk. gås låg under rubriken parkankan och vice versa.

Kristoffer ( 2005-02-10 00:00:00 )


En klassisk tidningsanka med andra ord ...

Clas Cronlund ( 2005-02-11 00:00:00 )


Angående den vitkindades vara eller icke vara. Jag såg också tidningsankan och suckade och log åt slarvet. För en vecka sedan åkte jag förbi Svandammen med buss och kunde trots ivrigt spanande inte se den vitkindade (alias parkankan). Jag blev mycket upprörd över detta och funderade på om jag skulle lägga in gåsen som Eftersökt, ej återfunnen. Det blev aldrig av och nu är ju den vitkindade på plats igen om man får tro tidningen.

Ragnar ( 2005-02-11 00:00:00 )


Anders E - Sjön Lumpen är nästgårds Järlåsa, och det vore roligt att kunna hitta den tretåiga även där (inte bara i Fiby). Var såg du spetten? Jag sökte i området mellan vägen och sjön idag, men såg inga spår efter den.

Anders J ( 2005-02-11 00:00:00 )


Såväl den tretåiga hackspetten som järpen (-arna?) var strax efter (ca 200 meter) sjön om man kommer vägen söderifrån. Men de rör sig säkert i det här skogspartiet, ett av de få i området som inte är skyddat trots att det ligger utanför naturreservatet. Det är ju kul att Uppsala universitet, som vad jag förstått är ägare av skogen här, har den goda smaken att spara några träd här och där...

Anders Eriksson ( 2005-02-11 00:00:00 )


Hmmmm...nu slant jag visst på tangenterna... "avverkat trots att det inte är skyddat av naturreservat" menade jag naturligtvis.

Anders Eriksson ( 2005-02-11 00:00:00 )


Grattis Olle o Jesper.

Kenth ( 2005-02-12 00:00:00 )


Snyggt jobbat Tommy! Den svartnäbbade islommen var tjusig och kom mycket nära medan vi var på plats. Jag bugar och tackar.

Ragnar ( 2005-02-12 00:00:00 )


Jag ser att Raoul har kryssat vitnäbbad islom. Hur är det med samvetet egentligen??? Av obsbeskrivningen (som han själv gav) kunde fågeln inte säkert artbestämmas.

Annika ( 2005-02-13 00:00:00 )


Angående gårdagens islommar. När jag kom ner till Gamla Grisslehamns hamn såg jag några lommar som dök inte så värst långt ut. När jag spanar i handkikaren efter var dom skulle komma upp ser jag en stor och påfallande ljus lom komma flygande söderifrån. Lommen kommer i bästa tänkbara medljus förbiflygande på 4-500 meters avstånd och det är då naturligtvis lätt att se att det är en vitnäbbad islom. Med tanke på att fågeln var så pass ljus tror jag att det var en ungfågel. Fågeln försvinner bakom en kant och jag går upp till Kasberget för att se om jag kan hitta den på vattnet längre norrut. Det gör jag inte men väl 3 storlommar (varav 1 så småningom går upp i rök) och den svartnäbbade islommen som därefter visar upp sig fint under resten av dagen. Andra ser också en smålom vilket gör att Sveriges samtliga lommar alltså kunde ses på platsen under en dag. Det är inte självklart, men kanske sannolikt, att de två islommarna är dom som vi såg vid Grisslehamn för att par månader sedan. Och när det väl slutat snöa och blåsa kanske dom går att hitta igen.

Tommy Eriksson ( 2005-02-13 00:00:00 )


Trevlig information om lommarna och bra att få veta att den vitnäbbade var ung och ljus. Den svartnäbbade som rastade var ju lika mörk som storlommarna, på halsen ännu mörkare. Stämmer åldern med de fåglar som sågs före jul så är det väl troligt att det är samma individer. Jag missade dem ju vid det tillfället.
Om Raouls samvete är rent bör en rapport läggas in på Svalan.

Ragnar ( 2005-02-13 00:00:00 )


ca 10.35 uppriggas tuben vid S-haken. omedelbart 1 + 1 storskarv mot S, samtidigt mot N rakt utanför en mycket stor lom. Gunnar E. tillropas,
men har svårt hitta fågeln,så jag lyfter ögat från tuben och då jag hittar den är den långt borta och ses bakifrån (även av G.!). Jag hann se blänkande vit näbb, snett uppåtriktad ej horisontell!! Fågeln var extremt ljus. Skarvstor och rätt långsamma vingslag kunde noteras.
Utan litteratur var jag på lokalen ej på det klara med arten och v G:a Gr
insåg jag inte att faktiskt fr min obsvinkel f. hade en vinklad näbb!
Clös-larm blev ej aktuellt (T. ER larmade ju!) och tyvärr är Svalan
ej något jag hinner skiv in i. Vitnäbbad islom mot N 10.40 sålunda!!










Raoul Wexius ( 2005-02-13 00:00:00 )


Raoul: jag undrar om " tyvärr är Svalan ej något jag hinner skiv in i". Det finns obsar av 179 arter i Svalan från "Raoul Wexius, Uppsala", senaste 14 okt 2004. Vad är annorlunda nu?

Keith Bennett ( 2005-02-14 00:00:00 )


Varför ifrågasätts Raouls vitnäbbsrapport men inte Tommys? Nästan samma plats och samma tid (och samma fågel)!

Nyfiken ( 2005-02-14 00:00:00 )


Snälla: undvik anonyma inlägg! Sådana leder bara till spekulationer. Än värre blir det om de sätts i system. Var öppen med frågan! Anders E:s undran över min jorduggla och Annikas fråga om Raouls vitnäbbade islom är raka, relevanta frågor som fungerar som väckarklockor när bedömningarna blir alltför slappa. I mitt fall var beslutet korrekt, Raouls fall kan jag inte uttala mig om.

Anders J ( 2005-02-14 00:00:00 )


..... I mitt fall var (tävlingsledningens) beslut korrektt......

Anders J ( 2005-02-14 00:00:00 )


Ragnar! Det är helt korrekt att den vitkindade gåsen saknades i Svandammen ett tag. VVVG (is) hade nämligen gåsen upplockad några dagar för spontanitetsanalys enligt en kvalitetssäkrad ISO-märkt procedur. Som exempel studerades gåsens val av olika typer av bröd. Som vi redan visste är gåsen synnerligen ospontan då den vid alla tillfällen hellre åt torra vetebullar och mögligt rågbröd istället för gräs direktimporterat från Schäferiängarna. Parningsprovet gav också klara besked om gåsens ospontanitet. Den parade sig mycket hellre med en uppstoppad småtrapp än en atrapp av vitkindad gås. Till sist har blodprov säkrats för att genom en DNA-analys kunna säkerställa från vilket hägn den kommer ifrån. Insamling av kontrollprover från de olika hägnen pågår.

Björn ( 2005-02-14 00:00:00 )


Undrade bara om det är okej att ifrågasätta vissa personer medan man kanske inte vågar ifrågasätta andra?

Fortfarande nyfiken ( 2005-02-14 00:00:00 )


Anders E ställde en fråga och fick svar. Annika ställde också en fråga och fick svar. Svaret på Anders fråga från observatören var att obsen var osäker. Osäkra obsar får inte räknas i Upp-X. Svaret på Annikas fråga från observatören var att obsen var säker. Säkra obsar får räknas i Upp-X. Något konstigt med detta?

Djerf ( 2005-02-14 00:00:00 )


Nyfiken: Jag vågar ifrågasätta alla. I lördags träffade jag de båda berörda personerna (T och R) i Gamla Grisslehamn. Tommy redogjorde för sin vitnäbbsobservation: han hade sett fågeln bra och var säker på vad det var. Raoul och Gunnar berättade att de sett en stor, mycket ljus lom vid Sennebyhaken som tidsmässigt stämde bra med Tommys vitnäsa. Näbbens utseende nämndes inte. Obsomständigheterna verkade inte ha varit de bästa och vad jag förstod var Raoul osäker på arttillhörigheten. Därför blev jag mycket förvånad när jag kom hem och såg på Upp-X att han hade kryssat vitnäsa.

Annika ( 2005-02-14 00:00:00 )


Raoul, jag tycker din beskrivning stämmer bra på vitnäbbad islom. Om tiden stämmer med Tommys observation var det säkert samma fågel. Jag tycker ändå att er obs måste rapporteras i Svalan så att den kommer in i systemet. Hinner du inte rapportera själv så be någon annan göra det. Det är inte knepigt och tar inte lång tid.

Ragnar ( 2005-02-14 00:00:00 )


Björn, jag avvaktar med spänning resultatet av hägn-DNA-analysen av den vitkindade. Vad gäller födovalet kan man inte lita på detta under extrema förhållanden, t.ex. vintertid. Man kan ju jämföra med lappmesen vid Täljstenen. Den föredrog helt klart jordnötter från sydliga nejder framför annat smått och gott som lagts ut. Parningsprovet tyder bara på att gåsen kan visa spontanitet under sin uppvaktning.

Ragnar ( 2005-02-14 00:00:00 )


Uj! Sonen använder datorn nästan jämt och man får tvinga sig in!! - som
nu! Till Clös (årlig kostnad ca 500 kr! - för alla som utnyttjar tjänsten
på Svalan utan att ...) är jag skyldig larma - i V.I. fallet gjordes ej detta
vilket eg krävde ett inlägg! Till Svalan är jag ej skyldig att anmäla, men
denna tjänst är ju en fantastisk inovation!! Om jag hinner ska jag nog
försöka rapportera - i varje fall på sikt!. Du som nyttjar - gå med i
Club 300 och få Clös/Rix direkt (du kan ringa rapportören direkt) och
faktiskt solidariskt betala!
Om den vitnäbbade till sist - Den sågs strax under horisontalplanet
och först hemma (i efterhand!) insåg jag att den i solen i en vinkel
vitlysande främre delen satt fel upptill -ej som näbb utan som "näsa"!
(På plats var jag rädd att detta kunde vara pannan, som lyste och blev
osäker - men denna observation var i själva verket vital!!)
Namnet "vitnäsa" har jag ej gillat/ ell förstått - tidigare!
Obs.möjligheterna var mycket goda - men omständigheterna runt
något besvärande (stress etc) och en lom rör sig snabbt!!
Extrachat - A. låter allt "gubbigare"- även om VF/SOF hävdar annat!

Raoul Wexius ( 2005-02-14 00:00:00 )


Raoul: hehe, jo man kan ju inte vara snäll, söt, tyst liten flicka jämt! ;-)

Annika ( 2005-02-14 00:00:00 )


Nu kan åtminstone inte jag vara tyst längre! Jag har försökt men det går inte. Jag är inte med i Upp-X i år eftersom tävlingen enligt min mening leder fram till resultatet vi just nu läser om ang vitnäsan. Jag tyckte i och för sig att måttet var rågat i höstas då ett antal skådare hängde in en brunsångare på Björn efter att bara ha hört fågeln ett par gånger. En sådan obs räcker inte för tillräcklig bestämning och sedan kvittar det att någon annan sett en brunsångare i närheten och att det troligen var den. Detsamma gäller väl vitnäsan, kan man inte bestämma den på grundval av vad man faktiskt ser kan man inte heller bestämma den på att någon annan ser en vitnäsa. Det tror jag inte heller hade gjorts eller, om nu någon gjort det, det spelat någon egentlig roll om det inte var för att obsen nu räknas i en tävling. Men eftersom det nu är en tävling väcker det irritation hos de medtävlande och det gör dessutom att man i varje fall måste ifrågasätta om obsen får räknas eller inte. Jag är övertygad om att tävlingen leder fram till att det tänjs alldeles för mycket på bestämningsgränserna och att det i sin tur leder till allmänt sett sämre "skådarmoral". Alla fåglar men ser går inte att bestämma, vare sig de vanliga eller sällsynta!

Magnus Liljefors ( 2005-02-15 00:00:00 )


Annika, jag trodde det skulle komma lite fina bilder på den svartnäbbade. Vad har hänt med dom?

Tommy Eriksson ( 2005-02-15 00:00:00 )


Tommy: De är på gång! Curre har plockat ut några bilder och om han hinner tror jag han skickar iväg dem ikväll.

Annika ( 2005-02-15 00:00:00 )


01.10 och LÄGGDAGS!!! Jag har nu skickat iväg lite lombilder till Jocke. Bifogar här texten jag gav honom (i något ändrad form och tyvärr utan möjlighet till styckebrytningar) - förhoppningsvis kan den locka till glädje eller debatt hos någon: "Här kommer några halvknackiga bilder på svartnäbbade islommen utanför Gamla Grisslehamn 12/2 - och på två av de sällskapande storlommarna.
Islommen är med största sannolikhet en 2k-fågel, huvudsakligen i första vinterdräkt (februari/mars - maj/juni) - en uppfattning som delas av Lars Jonsson, vilken dock bara haft tillgång till bild nr 2 och 3 (jag upptäckte först idag en bild som visar ovansidan bättre - nu döpt till nr 1 ).
Viktigaste kriteriet för åldersbestämningen (mina 'ödmjuka' ord - ej Lars, som naturligtvis skulle väga tyngre):
Fågeln har två generationer skulderfjädrar, en lite mörkare med något rundade och smalt ljuskantade spetsar, dvs. juvenila fjädrar, och en annan med tvärt avhuggna spetsar, lite bredare, diffusare, tvådelat ljusa i spetsarna (sågs i fält). Den senare fjädertypen bärs av alla svartnäbbade islommar i vinterdräkt oavsett ålder och är varierat ljus inom varje ålderskategori - generellt sett är den andra vinterdräkten dock mörkast.
Ingen av den aktuella fågelns skulderfjädrar visar tydliga vita fläckar, vilket redan en 3k-fågel som ruggar till andra sommardräkt skulle göra (aktuellt för årstiden) - den ser redan då m.e.m. adult ut. Det handlar i just detta fall om stora, centrala skulderfjädrar vilka skulle resultera i stora vita 'sommarfläckar'. Fler karaktärer som stöder bestämningen till 2k - om än i liten utsträckning pga. stor variation - är halsboans lite otydliga ovankant, näbbens teckning samt "småleken", fågeln var endast lite större än intilliggande storlommar. En karaktär som något talar emot är att fågeln var så pass mörk - i varje fall fyra nyanser i brunt hade varit klädsamt - men även här finns en betydande variation.
I islommens sällskap: En 3k+ storlom - mörkare, lite distinktare tecknad och med lite längre näbb, och en 2k storlom - lite brunare, ganska ljusaktig på ovansidan, lite mindre halssideskontrast, samt lite kortare näbb." Ha det gott! / Curre Johnsson

Curre Skåning ( 2005-02-16 00:00:00 )


Det verkar som det finns en stationär kungsfiskare vid Gamla Grisslehamn. För de som vill hitta en sån under vinter kan GG bli en bättre lokal än Kogrundet. Ta med matsack, gå ut längs bryggan, sitta på bänken i lugn och ro och vänta. Som bonus är det inte långt att springa om någon annan hitta en islom i närheten.

Keith Bennett ( 2005-02-16 00:00:00 )


Curres bild med tre lommar på hemsidan visar med all tydlighet att det inte är helt lätt att skilja svartnäbbad islom från storlom.

Ragnar ( 2005-02-17 00:00:00 )


Jag var ocj tittade på den svartnäbbade islommen idag, och jag har även tittat på Curts bilder. För mig känns det otroligt osannolikt (jag påstår mig inte vara någon islomsexpert) att en 2k svartnäbbad islom skulle ha hunnit/brytt sig om att rugga in så mycket icke-juvenila fjädrar som den här har gjort. En 2k fågel borde enligt min mening vara ordentligt fjällig och inte ge ett såpass svart intryck i grundfärgen som den här fågeln gör. Att den skulle ha börjat rugga till sommardräkt redan känns inte nödvändigt/troligt, lommar ruggar fort när de väl sätter igång. Kort sagt så tror jag att det här är en (minst) 3k-fågel.

Anders Eriksson ( 2005-02-17 00:00:00 )


En elak tanke slog mig. I mitten av januari fanns det en leucistisk storskarv i Biotestsjön. Den var alltså mycket ljust brun och om jag minns rätt hade den ännu ljusare buk. Min tanke då var att om man såg en sådan komma flygande skulle man bli ganska konfunderad och kanske först tro att det det var en vitnäbbad islom - innan man såg näbben och funderade lite mer på proportioner, form och flygsätt. Jag undrar om den där skarven är kvar i Biotesten...... Fast det är den säkert. Är det någon som vet.

Ragnar ( 2005-02-17 00:00:00 )


Jag var i Umeå i början på veckan. Döm av min förvåning när jag fick se fem bofinkar vid ett fågelbord. När jag sedan tittade på svalan så fick jag se att det var en hel del bofinkar runt Umeåtrakten. Faktiskt betydligt fler än i länen runt omkring. Titta själva om ni inte redan har sett det.

Tomas Kjelsson ( 2005-02-17 00:00:00 )


Finns det någon vänlig själ som ska ut och lyssna efter ugglor till helgen och vill ha sällskap och lite bensinpengar? I såna fall så kan du kontakta mig. Tel: 0702-761808 mail: koffelager@hotmail.com
Bor mitt inne i Uppsala.
Jag är tyvärr borta helgen då UOF har sin ugglelyssning. Därför denna förfrågan.

Kristoffer ( 2005-02-17 00:00:00 )


Det normala ruggningsmönstret hos svartnäbbad islom, efter 'Lommar' av Jonsson&Tysse, 1992: 1k-fåglar återfinns i JUVENIL dräkt; 2k-fåglar ruggar till s.k. 1:A VINTERDRÄKT(!) från januari till mars (kan vara färdigruggad från mitten av februari, men har då startat som 1k i december) - omfattar alla fjädrar ovan vattenlinjen, dock ej ving- och stjärtpennor; 2k-fåglar ruggar till 1:A SOMMARDRÄKT (SER UT SOM VINTERDRÄKT) från slutet av maj till slutet av augusti - omfattar vingpennorna, samt alla eller delar av övriga fjädrar; 2k-fåglar ruggar till 2:A VINTERDRÄKT under hösten, oftast under oktober och november, men kan börja tidigare och blir då troligen länkad till sommarruggningen - omfattningen variabel (de som ruggat många kropps- och stjärtpennor under sommaren ruggar rimligen färre fjädrar nu). 2:a vinterdräkten är normalt sett den mörkaste av alla vinterdräkter - fågeln ter sig enfärgat gråsvart på ovansidan på lite håll.; 3k-fåglar ruggar till 2:A SOMMARDRÄKT (SER UT SOM ADULT I SOMMARDRÄKT) från januari till mars/april - omfattar alla fjädrar ovan vattenlinjen (om ving- och stjärtpennor är med, som hos adulta i motsvarande ruggning, är okänt) varför fågeln nu kommer att se ut som adult i sommardräkt. Ofta finns dock någon lucka i skulderfjädrarnas vita mönster, samt enstaka bruna fjädrar kring näbbfästet och enstaka vita fjädrar på hakan som på nära håll kan avslöja åldern i fält.; 3k-fåglar ruggar till 3:E VINTERDRÄKT under eftersommaren och hösten. Går ej att skilja från adult i vinterdräkt, inte ens som strandfynd!; 4k+-fåglar ruggar till ADULT SOMMARDRÄKT främst från februari till april - omfattar vingens pennor och täckare, samt stjärtfjädrarna och de flesta av kroppsfjädrarna ovan vattenlinjen (enstaka sommarfjädrar kan ha suttit kvar över vintern). Denna ruggning är snabb och fågeln kan på 14 dagar helt ändra utseende.; 4k+-fåglar ruggar till ADULT VINTERDRÄKT under oktober och november - omfattar de flesta i fält synliga kropps- och stjärtfjädrar. En långsammare ruggning. Kommentar: Skador, sjukdomar, ont om pengar - nej, jag bara skojar! - kan i enstaka fall innebära att en fågel inte byter till nästa dräkt i tid.

Curre Skåning ( 2005-02-17 00:00:00 )


Det skulle vara lärorikt att se andra bilder på yngre svartnäbbade islommar från februari-mars. Finns det någon som vet några referensbilder?

Tommy Eriksson ( 2005-02-18 00:00:00 )


Tommy, det finns 56 bilder av svartnäbbade islommar på www.surfbirds.com (Bird Photo Gallery, längst ner på vänster sida). Några från feb/mars, men man måste göra aldersbestämmning själv. Några som måste bli 2K (antar jag): de ser "ordentliga fjälliga" ut och inte alls som fågeln vid GG.

Keith Bennett ( 2005-02-18 00:00:00 )


Tack Keith, länken visar bl a fåglar som helt uppenbart är 2k-fåglar fotograferade i början av februari. Jag vågar påstå att dessa bilder visar att lommen på Väddö inte kan vara en 2k-fågel utan måste vara äldre (eller totalt abberant och onormal)

Tommy Eriksson ( 2005-02-18 00:00:00 )


Ragnar: Curre och jag var vid Biotestsjön igår och bland 114 vackra storskarvar såg vi den extremsljusa individen. Mycket häftig fågel! Nu vet vi ju iofs inte vad den ljuse haft för sig sedan mitten av januari... ;-)

Annika ( 2005-02-20 00:00:00 )


Jag har ännu inte sett något onormalt hos den svartnäbbade i Gamla Grisslehamn - annat än att den är tämligen mörk, men inte på något sätt för mörk för en fågel nästan i 1:a vinterdräkt. // Här kan det vara på sin plats att nämna att de bilder som ligger ute på UOF:s hemsida är betydligt mörkare än de bilder jag skickade in. Något har alltså hänt med dem på vägen! Ska man nu inte kunna lita på e-Posten heller! :-) Det är möjligt att bilderna där bättre återspeglar hur fågeln verkligen ser ut, om detta vågar jag inte uttala mig, men visst vill man kunna ge sina syn på saken innan ens ändrade bilder publiceras - i varje fall i "ömmande" fall som detta, då en stor del av diskussionen handlar om just mörkheten. Att fågeln i varje fall på 200-300 m håll (då den filmades) såg mer ljusfjällig ut ovan än vad som visas på bilderna är jag dock övertygad om. Jag har nu skickat in ytterligare fyra bilder till hjälp med bestämningen, bl.a. en där fågelns vänstra sida syns, men det dröjer väl till imorgon innan de hinner läggas ut på hemsidan. // Jag hoppas vi är överens om att fågeln vi talar om i huvudsak har vinterfjädrar (inkluderar 1:a sommardräkt) på sina skuldror och mantel - så pass bra har i varje fall jag sett fågeln. Lars Jonsson har i lomboken målat sju skulderfjädrar för 1:a vinterdräkt och två skulderfjädrar för adult vinterdräkt för att täcka in variationen (han och Toralf Tysse gjorde omfattande efterforskningar). Den med bred marginal ljusaste fjädern av dem alla är den ena adultfjädern! Den normala skulderfjädern hos 1:a vinter är bara något ljusare än den mörka adultfjädern. Endast en av 1:a vinterfjädrarna är ljusare än den mörka adultfjädern. Jag tror alltså inte att man kan använda ljusfjälligheten ovan för att åldersBESTÄMMA svartnäbbade islommar. Jonsson skriver att den 1:a vinterdräkten är mycket variabel och enstaka fåglar liknar juveniler, medan andra liknar adulta i vinterdräkt. Tommy, du kan kanske mejla över de aktuella 1:a vinterbilderna till mig - det vore roligt att få se dem och det går fortare för mig än att jag letar upp dem själv.
// Dock använde jag själv just fjälligheten ovan som INDIKATION på att fågeln var en 2k, något jag generellt sett trots allt tror att man kan göra så här års (de juvenila fjädrar som ännu sitter kvar har en mer distinkt ljus fjäderspets - olika bred för olika fåglar). När jag kom till Gamla Grisslehamn hade man ännu inte noterat någon ljusfjällighet att tala om på ovansidan, men omständigheterna var på min sida (bättre solgenomlysning av molnen? - det var en mulen, men ganska ljus dag) och när jag sa att jag trodde det rörde sig om en 2k-fågel därför att den var så ljusfjällig ovan - fågeln låg då på en 700-800 m håll - började folk hålla med mig om att den faktiskt verkade vara ljusaktig ovan (även om de inte höll med om åldersbestämningen). Kanske ljusfjälligheten framträder bättre om fågeln legat och vilat en stund - torkat upp lite. På detta avstånd gick det att urskilja rader av ljusa band på dess ovansida (jag kunde på detta avstånd dock ej se hur illa ordnade de var, bildade av två generationer fjädrar). // Folk kom och folk gick och en bra stund senare hade fågeln kommit in på 200-300 m håll. Då gick det bra att se att det rörde som om vinterfjädrar, som jag beskrivit tidigare i tidigare inlägg, och att deras toppar bildade tämligen raka, breda ljusaktiga band, avbrutna här och där av vågighet hos mörkare, ljusspetsade fjädrar - de fjädrar jag hävdar är juvenila, men som någon som har åldersbestämt fågeln till 3k+ förhoppningsvis istället ska tala om för mig vad de är. DETTA ÄR SJÄLVA NYCKELFRÅGAN FÖR ÅLDERSBESTÄMNING AV DEN HÄR FÅGELN, som jag ser det! // En av de skådare som fick se fågeln bra - en av regionens vassaste skådare - upprepade vid flera tillfällen sin förvåning över att den svartnäbbade var så liten. Jag förstod att han mycket väl visste att det finns relativt små individer hos den svartnäbbade och han säkert också visste att det hos vitnäbbade islommar ännu inte har noterats någon sådan och förstod därför inte riktigt hans återkommande kommentar. En senare titt på Svalan kanske ändå sa mig vad denna undran handlade om. Den 12 december såg han en svartnäbbad islom vid Klämmesudden, Grisslehamn och skriver då: 'Simmar tidvis tätt intill vitnäbbad islom. Svartnäsan är större än vitnäsan!' // Det ligger nära till hands att tro att den svartnäbbade som sågs utmed Väddökusten, från Skatudden till Sennebyhaken 12-29 december 2004, är samma fågel som den som nu ses vid Gamla Grisslehamn fr.o.m. 12 februari 2005. Detta trodde även jag, men det gör jag som synes inte längre. DECEMBERFÅGELN var större än en intilliggande vitnäbbad islom, FEBRUARIFÅGELN var nätt och jämnt större än två intilliggande storlommar. Detta talar starkt emot att det rör sig om samma fågel. Jag tror dessutom att den förra blev korrekt åldersbestämd (2k+), även om den under första timmen noterades både som 1k (C3:s lite grova system), 2k, 2k+ och ad. Det är betydligt lättare att skilja ut en vinterdräkt (2k+) från en juvenildräkt (1k) i december, än att skilja ut 1:a vinterdräkt från 2k+ vinterdräkt i februari (om man inte har turen att få se fågeln bra) och denna fågel är enligt min mening en 2k-fågel i nästan full 1:a vinterdräkt. Ett par av decemberfågelns karaktärer har skrivits in på Svalan, indikerande 2k framför 2k+: Dels hur ljus den var kring ögat (?) och dels hur ljus den var på näbben (adult vinter har ofta mörkare näbbspets). Det skulle dock vara roligt att här få läsa lite mer, för mig och andra som inte såg den, hur decemberfågeln såg ut - minst ett 20-tal skådare åldersbestämde den. // Jag vet att inlägget blev tråkigt långt, men hoppas att det kan ha varit till glädje för någon lomhörd. / Vänligen - Curre, som tycker att det är trevligt med debatt av detta slag. Det ger i varje fall mig chansen att lära mig mer om våra underbara fåglar.

Curre Skåning ( 2005-02-20 00:00:00 )


Curre, gå in på den här länken och bläddra dig fram bland bilderna. http://www.surfbirds.com/cgi-bin/gallery/search2.cgi Jag tror inte att decemberfågeln var samma som den här, men jag tror att även den var en äldre fågel.

Anders Eriksson ( 2005-02-20 00:00:00 )


Curts lomsbilder är publicerade rakt av, ingen som helst efterbehandling har gjorts av hemsidan. Bilderna ser ut på exakt samma vis på hemsidan som de gör i mailet som inkom. De nya bilder som CJ skickat in, skiljer sig inte heller i ljushet mot de redan publicerade. Kan bara spekulera i vad påstådda skillnaden beror på. Kanske tittar CJ på bilderna i något program på sin dator som återger färgerna annorlunda? Bästa chansen till genuin återgivning har man nog om man skickar in "obehandlat" beträffande färgsättning och ljus m.m.

Djerf ( 2005-02-20 00:00:00 )


AE:s länkförslag fungerar inte toppenbra. Använd: http://www.surfbirder.com/index4.html istället och skriv in "Great Northern Diver" under Species i sökformuläret du kommer till.

Djerf igen ( 2005-02-20 00:00:00 )


Jocke: Ursäkta min antydan! Dock, mina bilder på min dator och de bilder (samma) jag laddar ner från UOF:s hemsida skiljer sig avsevärt i mörkhet på min dator - UOF:s är mycket mörkare. Skumt!

Curre Skåning ( 2005-02-20 00:00:00 )


Tack för tipsen! Jag tittade in som hastigast och fann en överväldigande del juveniler. Tre bilder var mer intressanta ur vår synpunkt: En trolig 3k-fågel från 25 januari 2004 (allmän mörkhet och den ljusa näbbspetsen), en bild med två troliga 2k-fåglar från 3 mars 2003, den närmsta med många juv.-fjädrar kvar och den andra med ganska många juvfjädrar kvar, samt en trolig 2k-fågel från 25 april 2004, nästan i full 1:a vinterdräkt, dvs. jämförbar med vår egen. Att åldersbestämma fåglar enbart med hjälp av en bild ska man vara försiktig med, därav mina "troliga". // Jag efterlyser sakargument varför vår februarifågel i Gamla Grisslehamn är äldre än 2k.

Curre Skåning ( 2005-02-20 00:00:00 )


Anmälningstiden till Upp-X 2005 går ut sista februari. Anmälan- och Gissa-menyerna kommer sedan att plockas bort. Ni som inte gissat ännu (Jan, Michael, Sandra, Stina, Jean-Paul och Arvid) gör det gärna nu!

Tävlingsledningen ( 2005-02-21 00:00:00 )


Vi fortsätter islomsältandet. Curre efterlyser sakargument för att islommen är äldre än 2k. Som jag ser det talar flera saker för detta. För att lommen ifråga ska kunna vara en 2k-fågel så måste den ha ruggat helt färdigt. Den borde då ha en en fräsch distinkt fjäderdräkt. Detta ska enligt litteraturen kunna vara möjligt, även om det i s f rör sig om en extremt tidig individ. Jag har inte hittat några bilder på 2k islommar från den här tiden som ruggat färdigt. Fågeln har emellertid INTE ruggat helt färdigt, på ryggen syns tydligt två olika generationer fjädrar. Ett fåtal fjädrar syns som är mörka med smal ljus kant. Eftersom fjädrarna runt dessa mörka fjädrar är enhetligt tecknade i en dassig gråsvart färgton så måste dessa omgivande fjädrar vara 2:a vinterdräktens fjädrar och inte nyligen inbytta 1:a vinterdräktsfjädrar. Hade det varit juvenila fjädrar så hade de alla haft en tydlig ljus kant bildande det fjälliga mönstret som är typiskt för en ung islom. Att de få fjädrarna på ryggen som är mörka med smal ljus kant skulle vara de sista kvarvarande juvenila fjädrarna känns inte troligt. Fågeln ska ju i och med ruggningen från juv till 1:a vinter bli aningen mörkare. De omgivande fjädrarna borde i s f även se fräscha och nyruggade ut, och även de uppvisa smala ljusa ändband. Som det nu ser ut bildar de en jämn gråbrun massa.

Anders Eriksson ( 2005-02-22 00:00:00 )


Ang. åldern på islommen vid G:a Grisslehamn. Jag hade förmånen att se (och höra!) lommen i söndags under ca fyra timmar. Som närmast låg den då utanför skären som ligger nedanför Kasberget (det var där den hördes ropa två gånger, kosmiskt!). Jag uppfattar lommen som mkt mörk och är därför lite tveksam till att det skulle vara en 2K-fågel. Pennor och täckare är enhetligt brunsvarta utan ljusare kanter, fläckar, droppar eller andra ljusare inslag. Ryggen och skuldrorna är i huvudsak täckta av fjädrar helt utan ljusa toppar eller kanter och är i grundfärg nästan svarta. Dessa fjädrar och "kragen" är fågelns mörkaste partier. På ffa framryggen och någon enstaka fjäder "längre ned" på skuldrorna finns fjädrar med ljusare toppar. Märk väl att det ljusa endast är på topparna av fjädrarna inte kanter runt själva fjädern. Jag undrar, efter att ha läst Jonssons lombibel och med tanke på slitaget på de olika fjädrarna, om det inte är så att dessa "ljusare" fjädrar är nyruggade fjädrar och de mörkare fjädrarna är de äldre fjädrarna. Detta skulle väl i så fall stämma väldigt bra med en fågel i sin andra vinter. Det stämmer väl också bra med ruggningsförloppet då islommen enligt uppgift börjar rugga "framryggen" och bakåt. Jag tycker även att den svarta kragen med den rent vita "framhalsen", samt de i övrigt mkt mörka halssidorna, hjässan och nacken också stämmer väl med en fågel i andra vinterdräkt.

Magnus Liljefors ( 2005-02-22 00:00:00 )


Hej Anders! Du skriver 'För att lommen ifråga ska kunna vara en 2k-fågel så måste den ha ruggat helt färdigt.' Vad grundar du det på? Enligt Jonsson är 2k-islommarna mitt uppe i ruggningen till 1:a vinterdräkt just nu, med mediandatum runt 20 februari. Variationen rymmer individer som nyss har ruggat färdigt till 1:a vinterdräkt och individer som snart ska påbörja samma ruggning. // Två generationer fjädrar - där är vi överens. Din tes måste vara att fågeln på kroppen har en del kvarvarande 1:a sommarfjädrar (enligt dig 'mörka med smal ljus kant') och resten skulle vara 2:a vinterfjädrar (enligt dig 'enhetligt tecknade i en dassig gråsvart färgton' - även kallade 'en jämn gråbrun massa'). Något annat är inte möjligt eftersom den ena generationen fjädrar annars skulle vara adult sommardräktsfjädrar. Angående de mörka fjädrarna skriver du: 'Hade det varit juvenila fjädrar så hade de alla haft en tydlig ljus kant bildande det fjälliga mönstret som är typiskt för en ung islom.' Det du då beskriver är fräscha juvenilfjädrar. I Jonssons bok finns även illustrerad en sliten juvenilfjäder, dvs. så som en fjäder brukar se ut strax före ruggning. Den ser ut så som du beskriver den, dvs. så som bilderna visar på vår Februarifågel. Din beskrivning stämmer alltså perfekt in på en sliten juvenil fjäder! De ljusa kanterna är bortslitna (vi vet alla att juvenila fjädrar brukar vara av sämre kvalitet - om det stämmer även hos svartnäsa har jag ingen aning om). Dock finns det gott om juveniler som i utgångsläget har så breda ljusa fjäderkanter att de inte hinner slitas bort helt innan den första ruggningen är över. // Om fågeln i och med första ruggningen blir mörkare eller ljusare avgörs av hur bortslitna juvenilens fjäderkanter är, samt hur mörka dess fjädercentra var från början. Anledningen till att den gamla juvenila fjädern ger ett mörkare intryck än nästa generations fjädrar är även att 1:a vinterdräktsfjädrarna har en bredare ljus spets (oftast inte riktigt lika ljus som juvenilfjädern), vilken utgör en stor del av den synliga delen av fjädern. I fallet med Februarifågeln är dessutom en del juvenila fjädrar ej täckta av utväxta 1:a vinterfjädrar, vilket ger en större mörk yta - där är juv.-fjädrarna ej heller blekta.// Det är viss skillnad på 'gråsvart' och 'gråbrun'! Kanske skillnaden mellan torr och blöt fjäder? :-) (min gamla käpphäst gnäggar igen) // Om du skulle ha rätt i att fågeln är en 3k ligger den extremt dåligt till i ruggningsmönstret. Dessa fåglar ruggar normalt till den adultlika 2:a sommardräkten som 3k vinter och vår och Februarifågeln i Gamla Grisslehamn skulle därför normalt visa stora vita fläckar på skuldrorna som 3k och äldre. // Jag förstår att du ännu inte sett fågeln riktigt bra, eftersom du inte, som jag, sett helt normala vinterfjädrar på den. Hoppas att detta inte lät jättestöddigt - ej menat så!// Nu återstår den allra viktigaste saken: Hur förklara att de mörka fjädrarna är rundade i spetsen? Det är bara juvenila skulderfjädrar som är det.

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Hej Magnus! Stort grattis till att du hört (och sett) islommen - helt underbart! Om jag förstått saken rätt har du som bäst sett fågeln på cirka 1000 m håll. Jag såg fågeln på 200-300 m håll och håller inte med dig om fjäderbeskrivningarna, utom i den del där du skriver att vissa fjädrar har ljusa toppar. Jag anser att de allra flesta skulder- och framryggsfjädrar på fågeln (om inte alla), oavsett fjädergeneration, har ljusa fjädertoppar. Alla jag hann se - ganska många - hade det i varje fall. // Jag tror liksom du att de mörka fjädrarna är de äldsta. Ruggningen passar bra för 2k och 3k och ganska bra för 4k+ (i tidigaste laget för den senare). // Du uppfattar lommen som mörk och jag undrar om den höll på och dök mycket. Kanske blir den mörkare då? När jag såg den första gången låg den på 700-800 m håll (jag har kontrollerat en gång till och kanske avståndet snarare var 900-1000 m) och på detta avstånd kunde jag se att den var ljusfjällig ovan - dock inte varenda fjäder för sig, som du. Detta sågs även av mitt skådarsällskap vid tillfället ifråga. // Lars Jonsson tyckte att den svarta halsboan (och de mörka skulderfjädrarna) stämde bra för en 2k-fågel, (vilket han trodde det var). // Eftersom fågeln inte har så mycket kvar av sin ruggning är också framhalsen ruggad till en vitare variant. På närmsta håll skulle man kanske kunna se någon brungulaktig juvenilfjäder på framhalsen - rimligen väldigt blekt just nu. Dock kan en juvenil fågel ha rent vitaktig haka, strupe och framhals redan från oktober/november. // Jag tycker, liksom du, att hjässa, nacke och halssida mer liknar 3k än 2k, men man bör komma ihåg att 2k i 1:a vinterdräkt är betydligt mörkare här än juvenilen och att skillnaden mellan 2k, 3k och 4k+ kan vara ganska liten, i vissa fall helt obefintlig (variationen är, som jag sagt tidigare, i detta fall stor hos just 1:a vinter). En svag brun ton i det mörka hade dock passat bättre för 2k. // En sak jag glömt nämna till dem som inte sett fågeln i fält: Mina bilder ger inte rättvisa åt hur de icke-juvenila fjädrarna på Februarifågeln såg ut. De var ljusare i topparna, vilket gav fågeln ett lite ljusare intryck ovan. Jag tror att någon av de allra senaste bilderna jag skickat in - främst den i mitten i nedersta raden - visar dem lite bättre - dock inte djupet på den ljusa spetsen. Vid fotograferingstillfället höll fågeln på att dyka - kanske var den mörkare då (visst rinner vattnet av fjädrarna, men kanske ändå!!!). :-) Det framgår ej heller av bilderna hur ljus fågeln var rent allmänt på kroppsovansidan, t.ex. när jag såg den till en början, på längsta avståndet, och av bara den anledningen antog att det rörde sig om en 2k-fågel.

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Magnus L är tveklöst den av oss som sett fågeln bäst och under längst tid (flera timmar), dessutom med Jonssons lombok i handen. Curt, du tror att Magnus avser de skär där du och jag såg fågeln, Magnus menar de små skär som är ca 100 meter utanför Kasberget. Det har hela tiden varit min fasta övertygelse, även när Curt och jag såg fågeln tillsammans, att det är en äldre fågel, dvs äldre än 2k. Och jag har inte ändrat mig. Argumenten har redan angivits av Magnus och Anders. Jag skulle vilja att Curt hänvisar till en bild på en 2k-fågel med det här utseendet, om du inte hittar någon på nätet kanske det finns i någon bok.

Tommy Eriksson ( 2005-02-23 00:00:00 )


Nu blir jag lite förvånad! Magnus har på 100 m håll inte sett att fågeln har ljusa band längs skulderfjädrarnas spetsar. Det såg jag i fält på 200-300 m håll (även exakt att de såg ut som vinterfjädrar, de fjädrar som bytts) och DET GÅR JU ÄVEN ATT SE PÅ ETT OCH ANNAT AV MINA FOTON, bl.a. det i mitten i nedersta raden. Var det också så att de fjädrar du observerade med ljusa toppar var de fjädrar som var avvikande mörka? Jag hade alltså 200-300 m håll och mulet, men en ganska ljus dag, samt ganska lugnt vatten. Hur var obsbetingelserna då du såg fågeln, Magnus? Om jag inte missminner mig har du videokamera och plåtar genom tub. Tog du inga bilder på detta korta håll? Tommy: Jag har argumenterat emot Anders och Magnus (vänligen se nedan!). Vad i min argumentering anser du inte håller?

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Curt, visa mig en bild på en annan 2k-fågel som ser ut som den på Väddö så skall jag med glädje ändra uppfattning. Senast idag har jag fått bilder tagna i New York i helgen, samtliga ser helt normala ut och skiljer sig på intet sett från en normal ungfågel. Därmed har jag inte mer att tillföra i ämnet och lägger därför ner.

Tommy Eriksson ( 2005-02-23 00:00:00 )


Tommy: Tror du att svartnäsan nu i februari är samma fågel som svartnäsan i december?

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Magnus: Var de mörkare fjädrarna på skuldrorna rundade eller tvärt avhuggna i spetsen?

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Tommy: Jag antar att vi alla är överens om att vår fågel (i varje fall huvudsakligen) inte är i juvenil dräkt. Då går det inte särskilt bra att jämföra dess utseende med juvenila fåglar, vilket jag antar att du menar med "normal ungfågel". För att gå dig till mötes kan jag nämna att många 2k-fåglar ännu i februari återfinns i mycket fjällig juvenil dräkt, men som jag tidigare sagt: Enligt Jonsson (1992) är variationen hos 2k-fåglar så här års MYCKET stor.

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Hm, jag har lite svårt att hänga med i alla turer kring islommens ålder. Mycket snack om mörka, ljusa, grådaskiga o.s.v. Blir lite förvirrad vad som egentligen menas. Jag tror dock alla är överens om följande:

Två generationers fjädrar finns på ovansidan.

En generation är basalt mörka (svarta) med relativt ljusa spetsar. En generation är basalt mörka (gråsvarta) med inga eller otydliga ljusa spetsar. De senare är i majoritet.

För mig känns det självklart att de mörkare med ljusare spetsar är fräscha och nyruggade. Brukar i alla fall vara normalt för en fågel. Är någon av annan åsikt?

Clas Cronlund ( 2005-02-23 00:00:00 )


Bra sammanfattning Clas. Det är precis så det normalt sett är. Och det är också därför som fågeln med all sannolikhet inte är en fjolåring.

Anders Eriksson ( 2005-02-23 00:00:00 )


Den svartnäbbade islom vi nu sett är knappt större än de storlommar den simmat bredvid. Den svartnäbbade islom vi såg i december var inte mindre än den vitnäbbade islom som den låg alldeles bredvid, snarare snäppet större. Sammantaget talar detta för att det är två olika islommar.

Tommy Eriksson ( 2005-02-23 00:00:00 )


Tommy upptäcker en svartnäbbad islom 12 februari. Den 20 februari ser Magnus L en svartnäbbad islom på samma lokal. Vad säger att det är samma fågel? Både Curre och Magnus såg lommen (/-arna) väldigt bra. Curre noterade ljusa kanter på rygg- och skulderfjädrarna medan Magnus inte såg några ljusa kanter. Konstigt... Kan Magnus islom ha varit decemberfågeln? Gamla Grisslehamn tycks vara populärt hos lommar (alla fyra arterna sågs där 12/2) och om flera islommar finns i området kan det mycket väl ha varit olika individer som Tommy/Curre och Magnus såg.

Annika ( 2005-02-23 00:00:00 )


Hej Classe: Roligt när fler blandar sig i debatten! OM du har rätt i att de mörkaste fjädrarna är de nya och OM Anders har rätt i att fågeln är en 3K+, då ska de mörka fjädrarna på Februarifågeln ha stora vita centra, de ska då nämligen likna de adultas sommarfjädrar. Så är inte fallet såvitt jag kan se. // Jag har nedan diskuterat varför slitna juvenila fjädrar kan vara mörkare än fräscha 1:a vinterfjädrar. Det är inte alls det samma som att så alltid är fallet. Dock: om man tar Lars Jonssons lombibel s. 59 och täcker över fjäder nr 2 (sliten juv.-fjäder) och fjäder nr 4 (normal 1:a vinterfjäder) och bara betraktar så mycket av fjädrarna som normalt visas i fält, så ser man att juv.-fjädern är mörkare än 1:a vinterfjädern. Orsak: Smalare ljus spets. I några fall hos Februarifågeln är fjädrarna mer frilagda än vanligt pga. ruggningen, och de delar av en fjäder som tidigare varit täckta av överliggande fjädrar brukar inte blekas nämnvärt (generellt mönster - vet ej hur det är hos svartnäsa).

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Tommy och andra: Det är kanske bäst att nämna att, efter att du lämnat Kasberget den 12 feb., islommen och storlommarna kom inåt land och simmade sakta förbi på 200-300 m håll (av Martin Tjernberg uppskattat till 300-400 m). Jag baserar alltså inte mina iakttagelser på observationer på de avstånd vi hade att jobba med när du var där. Annika och jag observerade fågeln under två timmars tid, varav cirka 20 minuter på det kortare avståndet.

Curre Skåning ( 2005-02-23 00:00:00 )


Jag hade turen att se de två lommarna utanför Grisslehamn 12/12. Tyvärr var de på ganska långt avstånd, som närmast kanske 1 km. Det som slog mig då var att den svartnäbbade (mycket mörk dräkt) gav ett större intryck än den vitnäbbade, även när de låg sida vid sida på endast ngr m avstånd från varandra. Jag funderade på om denna storleksskillnad endast var en synvilla beroende på att den svartnäbbade kontrasterade mer mot havet än den vitnäbbade, som var betydligt ljusare i dräkten. Emellertid hade bl.a. Tommy Eriksson sett fåglarna betydligt närmare innan jag kom till platsen, och han intygade att det var en reell storleksskillnad - den svartnäbbade var större! Detta borde utesluta att Gla Grisslehamnfågeln är densamma som decemberfågeln. Gamla Grisslehamnslommen är ju endast ett snäpp större än de sällskapande storlommarna och på lite längre avstånd kunde det ju till och med vara besvärligt att skilja islommen från storlommarna! Storleken jämfört med storlom var ungefär som hos Båvenfågeln i somras.
Angående den intensiva åldersbestämningsdebatten avseende Gla Grisslehamnsfågeln så fegar jag. Jag sätter 2K+ (3K-). När jag kom till Kasberget 12/2 låg lommen tillsammans med två storlommar strax innanför Lägena i NO och avståndet bör ha varit ganska precis 1 km. På detta avstånd uppfattade jag islommen som nästan lika mörk som storlommarna på ryggsidan - kunde dock ana en viss ljus schattering/flammighet. Så simmade lommarna plötsligt in mot kusten och som närmast låg de ganska länge strax utanför grynnorna nedanför berget. Jag uppskattar att avståndet då var 300-400 m. Det var förresten nu som Curt filmade lommarna (se galleriet). Jag instämmer i vad Curt sagt om dessa bilder - att bilderna visar en betydligt mörkare ryggsida än vad som egentligen var fallet. Scapular- och mantelfjädrar uppfattade jag som tvärt avskurna i spetsen med en tydligt grå och ganska bred ytterdel och med en mörkare spole i spetsen, ungefär som bild 4,5 och 6, figur 31, sid 59 i Jonssons/Tysses lombok. Dessa fjädrar ska ju representera variation i teckning i första vinterdräkt. De grå fläckarna/banden var inte prydligt ordnade i "band" utan där fanns en viss oordning. Dessutom tror jag lommen var i ruggning eftersom en och annan fjäder spretade ut från ryggsidan. Utseendemässigt liknar den enligt mitt förmenande Jonssons illustration 2K vår (1:a vinter) i boken Fåglar i Europa, dock enligt mitt tycke ytterligare ett snäpp mörkare grå-"bandad" än vad som där illustreras (samma plansch finns i lomboken, men där är trycket en nyans ljusare jämfört med Fåglar i Europa).
De fåglar som illustreras i sin andra vinterdräkt, främst då i Jonssons/Tysses bok, är ju mycket mörka på ryggsidan, och det anges ju att denna dräkt är den mörkaste. Emellertid framgår det ju i texten att det även i denna dräkt finns en variation, vissa är ljusare, andra är mörkare. Dessutom är vi nu i februari månad - ruggningen till andra vinterdräkt anges ju ske redan i september-oktober. Fyra månaders slitage och blekning borde väl påverka färgen på fjädrarna, och en från början "ljus" 2:a vinterdräkt borde väl kunna bli tydligt blekare under denna tid? En 3K fågel antyds i Jonsson/Tysse börja rugga till andra sommardräkt senare än en 2K-fågel till 1:a sommardräkt. Att gamla Grisslehamnsfågel är i ruggning torde väl vara klart, men är det slutstadiet till 1:a vinterdräkt eller starten på ruggning till 2:a sommardräkt? Jag fegar som sagt var - 2K+ eller 3K- för min del. Snygg var den i alla fall!!

Martin ( 2005-02-23 00:00:00 )


Oj, mycket om lommarna är det och kul är det det. Jag ber om ursäkt om mitt inlägg orsakar viss förvirring-det blir lätt så när man smyger iväg inläggen från jobbet (som detta). Hursomhelst, vi pratar om samma fågel och vi har sett den ungefär lika bra, jag uppskattar som närmast 250-300 m. Classe sammanfattar diskussionen bra, det rör sig om två generationers fjädrar på rygg och skuldror, frågan är bara vilka generationers fjädrar. Om det är en 2K-fågel måste åtminstone några av fjädrarna vi pratar om vara juvenila fjädrar. Dessa är i normalfallet mörka med en jämnsmal ljus kant. Fjäderns form är "spetsig". Slits denna kant kan alltså fjädern bli helt mörk. Jag tror att vi är överens om att de fjädrar med bredare ljus topp och ev ljusare kanter som diskuteras inte är juvenila fjädrar. Antingen är de nyruggade (då första vinter alternativt andra vinter) eller så är de kvarvarande första sommar eller juvenila. Jag tror att åtminstone Curre och jag är överens oms att de är nyruggade dvs fjädrar i första eller andra vinters generation. Kvarstår gör då de "oruggade" mörka fjädrarna som jag uppfattar som de mörkaste fjädrarna och som saknar eller möjligtvis har en otydlig ljus "topp" (dock inte kanter!). Dessa fjärdrar är enligt mitt menande inte slitna juvenila fjädrar, vilket de borde vara enligt Curres resonemang, utan slitna 2K fjädrar. Detta bygger jag på att de ser breda ut och att om det finns ljust i dem detta är endast på topparna och inte kanterna. Jag kan ha fel (det kan vi alla utom möjligtvis helgarderade Martin...) men det är inte av betydelse för mig. För att prata om Jonsson tycker jag fågeln närmast liknar bild nr 3 i lomguiden, dvs andra vinter. Vi får väl se om den kan hittas igen och kanske kan mer ljus kastas (bokstavligt talat) om fågeln kan ses en dag med solsken. Vi har väl alla sett den i mulet väder.

Magnus Liljefors ( 2005-02-24 00:00:00 )


Nej det är inte fegt Martin, snarare sunt! Själv var jag ganska säker innan jag började läsa på lite och spana på webben. Nu är jag inte säker på något längre (!). Hittade däremot en bild på nätet som kan vara intressant att jämföra med. Ingen ålder anges men den är tagen i mars. Titta på andra bilden uppifrån och individen längst bak. Liknar "vår" fågel i dräktet, men lite bättre bild (sorry Curt!). Vad tycks?
http://www.draycotebirding.co.uk/photos.htm

Clas Cronlund ( 2005-02-24 00:00:00 )


Svartnäbbade islommen: Två generationer fjädrar på skuldror och mantel. Knappast samma fågel som i december. Martin och jag har sett vinterfjädrar på Februarifågeln (enligt Martin av varierat utseende - från normala till lite mörkare - vilket enligt Jonsson är typiskt för 2k i 1:a vinterdräkt) och sen har vi även sett mörkare fjädrar (enligt mig med smala, ljusa, jämnt rundade spetsar - inte riktigt så kontrasterande som mina foton visar). Jag associerade på platsen till ordet 'kullrig' om ovansidan, när jag såg de utspridda, smala, ljusa månskärorna i nedan, och jag associerade till ordet 'streckmås' när jag på ett ställe såg två lite större spetsar av samma slag ligga intill varandra, bildande en figur av samma slag som många ritar måsar i en bild (om än i detta fall flygande på sidan!). // Vilka fjädrar är nya, vilka är gamla? Islommar påbörjar ruggningen i mantelns framkant och jobbar sig till en början bakåt, samt i skuldrornas bakkant och jobbar sig till en början framåt. Efter ett tag ruggar de fjädrar lite mer hipp som happ, en här en där. Vår fågel verkade vara i aktiv ruggning - någon ganska stor fjäder stack rakt upp (även fångad på några av mina bilder - ej publicerade). Vår fågel har mörka fjädrar utspridda ungefär från skuldrornas mitt och en bit framåt. Mot bakgrund av detta bör de bakre (ljusare) skulderfjädrarna vara nya. På manteln såg jag en mängd vinterfjädrar, men vågar inte i detalj säga var de var placerade. Med mörka fjädrar utspridda endast på skuldrornas främre del och med endast ljusare fjädrar på skuldrornas bakre del bör de ljusare fjädrarna vara de nya. // Om fågeln skulle var en 3k+ skulle de bakre skulderfjädrarna visa två stora vita fläckar på varje fjäder, vilket de absolut inte gör. Detta talar för en bestämning till 2k, vilken där får vinterfjädrar så här års - ett starkt argument för 2k, så vitt jag förstår. // En 3k+ ruggar så här års även sina vingpennor. De släpper då alla vingpennor samtidigt vid ruggningens början och har dem utväxta vid ruggningens slut. Vår fågel såg, när den vingade sig, ut att ha fullt utväxta vingpennor, trots att den hade en del kvar på ruggningen. Detta skulle kanske kunna vara möjligt, men talar ändå något emot en bestämning till 3k+. // Halsboans lite diffusa ovankant talar något emot bestämning till 3k+. // Jag söker nu efter något som talar för bestämning till 3k+ och hittar väl bara det mörka huvudet och halsen - lite brunt här hade underlättat en bestämning till 2k. Fredrik Bondestams bilder från 17/2 indikerar att en sådan finns - någon som såg detta i fält (själva var jag inte riktigt fokuserad på denna detalj)? Den bör främst finnas i övergången mellan ljust och mörkt på huvudet och halsens främre del. Islommar ruggar huvud och hals bakifrån och framåt, vilket indikerar att den mörka delen på huvud och hals är bytta minst en gång, dvs. de är i varje fall inte juvenila längre. // Slutsats: Jag har verkligen försökt ta till mig de argument som framförts för en bestämning till 3k+, men tror fortfarande att det rör sig om en 2k-fågel på god väg in i 1:a vinterdräkt.

Curre Skåning ( 2005-02-26 00:00:00 )


Hjärtligt välkomna till trutföreläsningen hos UOF nu på onsdag kl. 19.00!
Se mer under Inneträffar! I pausen ges rimligen även tillfälle till att "snacka lom"! / Curre Skåning

Curt Johnsson ( 2005-02-26 00:00:00 )


Till Clas 24/2 angående bilden i Draycotebirding; Nej - så uppfattade jag absolut inte utseendet på ryggsidan//
Till Magnus 24/2: Jag uppfattade ryggens utseendet snarast som L. Jonsson illustration av islom juv. högst upp på sid 34 i "Fåglar i Europa", utan att därmed hävda att Gamla Grisslehamnslommen är i andra vinterdräkt. Ryggens utseende som L.J illustrerat ad. vinter (mars ruggande) på sid. 35 stämmer även med min minnesbild, förutom att den saknade vita inslag.

Martin ( 2005-02-26 00:00:00 )


Jag skrev fel till Magnus. Ska vara: utan att därmed hävda att Gamla Grisslehamnslommen är i första vinterdräkt!! (Sabla vin)

Martin ( 2005-02-26 00:00:00 )


Eftersom jag inte sett islomen "live" så borde jag egentligen inte säga något, men det gör jag ändå (!). När jag hänvisade till bilden på Draycotebirding (DB) så var det med min bestämda uppfattning att den (bakre fågeln) såg precis ut som Väddö lomen som helhetsintyck.
Bilden på DB visar två lomar som jag uppfattar som juvenila i olika ruggningsstadier till första vinterdräckt (jäkla namn förresten). Det som slår mig är att de juvenila fjädrarna ser basalt mörkare ut än de nyruggade. De nyruggade är inte bara i en gråare nyans utan också "glansigare" därav något ljusare. Väddö lomen ser på Curres bilder "daskigare" ut, men det kan ju dels vara en effekt av bildkvaliteten och dels en dräcktvariation.
Därmed börjar jag också luta åt att det är en 2k fågel. Curts argument med att en 3k fågel borde rugga in fjädrar med vita centra tycker är starkt. Faan vad kul det är med fåglar ...

Clas Cronlund ( 2005-02-27 00:00:00 )


Hej, om det finns en plats ledig i en bil som ska till alförrädaren imorgon 28/2 så är jag mycket intresserad. Jag bor i Uppsala men kan möta upp i Norrtälje om så behövs. Det är ju den sista biten som är trixig...
0708-766 722 alt 018-257279.

Ola Sundell ( 2005-02-27 00:00:00 )


Marsveden vid Skogstibble, var ligger det? Är det på vägen mellan Vrå och Åloppe. Kan ej hitta det på de kartor jag har...

Håkan Markstedt ( 2005-03-01 00:00:00 )


Marsveden ligger på följande koordinater enligt rikets nät, 6633810 1581085, dvs ca 3,5 km nordost om Åloppe

Tommy Eriksson ( 2005-03-01 00:00:00 )


Glöm inte trutföredraget ikväll! Det är ändå för kallt för att vara ute och lyssna efter ugglor... ;-)

Annika ( 2005-03-02 00:00:00 )


Vv bortse från föregående inlägg. Hon är ju jävig... ;-)

Notarius publicus ( 2005-03-02 00:00:00 )


Såg på Svalan att Fjälluggla siktats i Uppsala, vid Ikea.

Djerf ( 2005-03-02 00:00:00 )


Någon som vet något om isläget vid Väddö och Rådmansö?

Curre Skåning ( 2005-03-04 00:00:00 )


Curre: inte första hand, men det finns kartor på SMHI:s hemsidan http://www.smhi.se -> prognoser & observationer -> istjänster. Det verkar som det nu finns is vid hela kusten.

Keith Bennett ( 2005-03-04 00:00:00 )


Curre: första hand (N Väddö/Singö):is nästan överallt. Mest öppet vatten utanför Grisslehamn (färjeläget), annars inte mycket men det finns/fanns en stor knipa flock i viken s om Sennebyhaken.

Keith Bennett ( 2005-03-06 00:00:00 )


Igår kväll var en riktigt bra ugglekväll, åtminstone för min del. Hela 11 ugglor i Uppland mellan 19:45 och 22:15. Förutom berguv i närheten av sydvästlig uppländsk stad, den numera välbesökta hornugglan i Åloppe, pärlugglan i Bjälkebo och fyra spridda kattugglor hörde jag och Johan Södercrantz ytterligare fyra hornugglor öster om skjutfältet. En hane ropade och klatschade S om vägen väster om Testa, som ligger NV Skogstibble på vägen som leder in mot Marsveden m.m. Ytterligare en hane ropade från dunge nära ån Ö om Testa. Slutligen hördes en hane och en hona ropa ett par km S om Skogstibble. Kattugglorna hördes S Åloppe, från N vid Testa samt två ex vid Sunnanå några km S Skogstibble. Det verkar alltså som om även markerna öster om Skogstibble skjutfält är bra hornugglemarker. Pass på om ni hör en hornuggla som klatschar (det låter nästan som den knäpper) med vingarna. Den kan vara riktigt arg och lär kunna anfalla.

Ragnar ( 2005-03-07 00:00:00 )


Min nyss rapporterade lappuggla ska vara hornuggla och inget annat.
SORRY!

Björn L ( 2005-03-08 00:00:00 )


Är det någon som vet vilken sorts fisk Kungsfiskaren i Harg lever på. Jag såg den ta fisk 2 gånger. Ena ggn en 4-5 cm laxröd, lite genomskinlig fisk som var svår att vända innan den slank ner. Kommer småfisken med vattnet från dammen ovanför eller nedifrån diket? Måste vara gott om dem då Kungsfiskaren klarat sig genom all kyla.

Bo J ( 2005-03-15 00:00:00 )


Låter som om det skulle vara små- eller storspigg. Båda arterna blir vackert rosa-röda undertill under lektiden. Jag tror att storspiggen leker ungefär från mars månad och småspiggen något senare? De är ju dessutom ordentligt taggiga så det är fullt förståeligt att det måste vända den rätt för att kunna svälja den.

Johan S ( 2005-03-15 00:00:00 )


Bo. Bästa tipset för kungsfiskarfisk är nog elritsa. Hanen har under lektid lysande röd buk, lite grönaktiga sidor med mörka fläckar på kroppen och gråvitt däremellan. Honan har ljus buk. Elritsa gillar små strömmande vatten, gärna bäckar och diken med strömmande vatten.

Ragnar ( 2005-03-15 00:00:00 )


Spiggarna glömde jag. Småspigg gillar även stillastående vatten och är nog bättre som "dikesfisk" än elritsa.

Ragnar ( 2005-03-15 00:00:00 )


Tack för fisksvaren. Jag har tittat i min lilla fiskbok och tycker att småspigg stämmer bäst vad gäller formen. Den var dock mer laxrosa men kanske leker den redan nu? Det är inte så lätt att se detaljer av en stackars fisk som ruskas om i en kungsfiskares näbb före nedsväljning!
Bor så många spiggar i detta lilla dike eller kommer de dit successivt så att kungsfiskaren klarar hela vintern?

Bo J ( 2005-03-16 00:00:00 )


Är kungsfiskaren kvar i Film, bron över Sunbroån, någon som vet.

Kalle K ( 2005-03-16 00:00:00 )


Idag var det 5 st strömstarar vid och söder om muséet. Finns det någon rekordnotering därifrån?

Kristoffer ( 2005-03-17 00:00:00 )


Nu verkar det som om det bränns lite på fjällugglefronten. Joakim Djerf hade en misstänkt dylik 1 km O Svista krog idag. Ungefär på samma plats har en bonde sett en misstänkt fågel för några veckor sedan. Området har flera fina enbackar, åkerholmar och liknande så det borde finnas god chans att fågeln finns kvar. Ni som bor i trakten, UT OCH SLIIIIIIT!!! En bra position i skymningen är nog bästa taktiken även om det säkert går att rota upp den även dagtid.

Anders Eriksson ( 2005-03-17 00:00:00 )


Men satan i gatan, browsern dummar sig. Kan admin ta bort mina överflödiga inlägg i obsboken, tack? Sånt får man om man betatestar grejer...

Ola Sundell ( 2005-03-17 00:00:00 )


Nejmen, fjälluggla i mina hemtrakter? Den ska vi lokalisera! Jag lovar att SLIIIITA hårt!!!

Annika ( 2005-03-18 00:00:00 )


Till Kalle K: troligen inte. Sundbroån är nu 95% frusen vid bron sv om Filmsjön, inga fåglar alls.

Keith Bennett ( 2005-03-19 00:00:00 )


Curre och jag stod på Ärentunaslätten 18:40-19:10 idag och spanade efter den misstänkta fjällugglan. Inget resultat. Ett par skådare hade varit där sedan kl. 17 utan att ha sett något. Igårkväll såg vi inte heller till någon uggla i trakten.

Annika ( 2005-03-19 00:00:00 )


Angående kungsfiskaren i Harg. Vi var där idag och tittade på fågeln. Jag trodde, efter att ha läst tidigare inlägg på chaten, att man kunde stå på "bron" utan att störa kungsfiskaren. Nja... så var det inte riktigt. När vi gick vägen fram till "bron" lyfte kungsfiskaren från diket, flög över fältet på betryggande avstånd från oss och landade längre bort i diket. Vi lämnade genast platsen för att inte störa smaragden mer. Kanske är bästa fiskeplatsen nära "bron" och då är det ju olyckligt om man står där och blockerar. Ni som planerar att åka till Harg, ta det försiktigt så vår lille vän överlever vintern!

Annika ( 2005-03-19 00:00:00 )


Annika : Angående Kungsfiskaren i Harg. Att stå med bilen på bron och sitta i den eller vara alldeles bredvid verkar inte störa. Det blir mycket varmare också! Han/hon tog lång sväng när jag och Mikki(hunden) var ute en liten bit ifrån bron.

Bo J ( 2005-03-20 00:00:00 )


Ursäkta igen: Gråspetten i Maskedal, Skogstibble är rapporterad senast idag. Var ligger Maskedal? Finns inte på kartor på nätet,eller varken äldre eller nyare vanliga kartor vad jag kan se. Inne på skjutfältet?Kan jag få be snällt om en beskrivning.
Tack på förhand.

Bo J ( 2005-03-20 00:00:00 )


Bo J:Jag sökte på Lantmäteriets "kartsök" på Maskedal och fick svar.
När du den femte mars var o lyssnade på pärluggla i Marsveden passerade du den norra infarten till skjutfältet. Om man parkerar vid bommen och går Ringvägen söderut i c:a 3 km kommer Maskedal(stort hygge) på höger hand. Vit skylt märkt "Maskedal" när du är på rätt ställe.

Weine ( 2005-03-20 00:00:00 )


Såg mink vid Upplandsmuséet idag. Brukar det finnas mink i Fyrisån?

Kristoffer ( 2005-03-21 00:00:00 )


Nere vid Övre föret brukar man se mink ibland

Sven W ( 2005-03-21 00:00:00 )


Ja mink finns tyvärr i Fyrisån, både i och utanför Uppsala.

Annika ( 2005-03-21 00:00:00 )


Inte för att jag vill klaga ( så börjar väl alla gnällspikar) men vem skall sköta parkeringarna vid Hjälstaviken. Helt oplogat. 2 bilar får rum vid tornparkeringen. Parnassen är inte mkt bättre. Hur skall det gå till helgen? Det blir varmt så snön smälter väl, men kalla nätter gör det stenhårt. Jämför med Pansarudden där varje liten väg, mötesplats och parkering är suveränt fina och renplogade. (Av en eldsjäl?) Länsstyrelsen står väl för naturreservatet i Hjälstaviken, men vägarna? Kanske ngn har goda kontakter med länsstyrelsen!?
Kungsörnen rakt över mig förlåter dock allt (även att jag varken såg Bläs-eller Spetsbergsgås)
Tack även till Weine för Maskedalslokalen.

BoJ ( 2005-03-23 00:00:00 )


Nog för att det inte är Upplands bästa fågellokal, men kom igen nu mARTin, fram med skoveln!!!

Djerf ( 2005-03-23 00:00:00 )


Jocke, nu är du väl ute på hal is?! Kollar man på Svalan, under listor på "Lokalligan i Uppland" på "alla år", ser man direkt vilken fågellokal som är klart bäst i Uppland - solklart! Att det sen är lite oplogat just nu får man väl ta ...

Ingrid Å ( 2005-03-24 00:00:00 )


Tja, det blir inte lika fullt med folk vid Hjälstaviken och man kan ju stå vid vägkanten! Jag trodde bara att sådana lokaler skulle vara "tillgängliga för allmänheten" spec. när vårsolen börjar skina.

Bo J ( 2005-03-24 00:00:00 )


Info för Er som rapporterar från Hågadalen och Nåsten i Svalan! Dessa två superlokaler har nu slagits samman till en - Hågadalen-Nåsten NR. Vilket svarar mot det redan existerande naturreservatet. En del justeringar av lokalnamn samt ytterliggare nya dellokaler har tillkommit.
Synpunkter kan lämnas till underteckanad eller rrrk Uppland.

Owe ( 2005-03-26 00:00:00 )


Oops, nu slant jag på tangenterna. Det var en tretåig hackspett och naturligtvis ingen mås jag såg i fiby. Tacksam om detta korrigeras.

Sven W ( 2005-03-28 00:00:00 )


Upplands bästa lokal: Jag vet inte om min dator fungerar annorlunda än Ingrids men den lista jag får fram toppas av ANGARNSJÖÄNGEN 241 arter, två kommer Hjälstaviken med 240 arter. Jag är trots min förtjusning över Angarn tveksam till om detta mått är det korrekta för att komma fram till vilken lokal som är den bästa.

Svante Söderholm ( 2005-03-29 00:00:00 )


Nä, nu djä...... Svalan i all ära, men den officiella siffran för påträffade arter i Hjälstaviken är 265. De enda lokaler i Uppland som kan tävla med detta är Ledskär och möjligen Örskär (eller vad säger ni på Järva och i Angarn??). Vad som är bästa lokal kanske inte bestäms av artantalet förresten. En ensam vitrygg i Båtfors är kanske mer värd än 265 arter i Hjälstaviken?????

martin ( 2005-03-29 00:00:00 )


Den officiella Angarnlistan upptar 255 arter tom 2004 - vi gick igenom listan förra vintern så den är "ren". Järvalistan upptar 253 arter tom 2004-12-01. Observera att denna lista omfattar även obsar från Södra Järvafältet dvs. kring Lötsjön, Råstasjön. Listan från Norra Järvafältet, det som idag kallas Järvafältet omfattar 246 arter tom 2004-12-01. Åtminstone den senare listan är "städad".
P.S. Jag står fast vid min tidgare uppfattning: antalet arter är inte ett bra mått på hur "bra" en lokal är.

Svante Söderholm ( 2005-03-29 00:00:00 )


Nä, jag håller med om att antalet arter inte behöver vara ett bra mått på hur "bra" en lokal är. Det kan istället handla om hur många arter som häckar, vilka arter som häckar, hur bra en lokal är som sträcklokal etc. Om man nött lika omfattande på Svenska Högarna som på Lågskär skulle man säkert ha sett över 300 arter även på Högarna, men är den en bra lokal för det?? Nog för att folk har "nött" mycket i Hjälstaviken, men detta görs även i Angarn och på Järva! Vad tycker du Svante avgör vad som är en "bra" fågellokal?? Är t.ex. inte ett gammelskogsområde med häckande tjäder, orre, järpe, tretåspett, slag-, lapp-, pärl- sparvuggla, gråspett, vitrygg, mindre hack, nattskärra mm bättre än en dypöl med sångsvan, brun kärrhök och skrattmås??? Jag tycker nog det

martin ( 2005-03-29 00:00:00 )


Jag tycker att båda dypölarna i Uppland är bra lokaler. Jag har mest varit vid den dypöl som ligger SV om Uppsala, eftersom den är närmare än den nere i SO. I Skåne finns inga liknande dypölar med fina strandängar där vadare rastar och häckar. Krankesjön är visserligen en mycket bra (vad nu det innebär) dypöl = fågellokal, men den skiljer sig ändå rätt mycket från de uppländska pölarna. Vad gäller gammelskogsområden kan jag bara säga en sak - kanooon!

Ragnar ( 2005-03-30 00:00:00 )


Om man tittar på vissa personers uppdateringar på UppXet så verkar Svandammen i Uppsala vara en fin lokal. Är det ngn som har info och vägbeskrivning till den? Den har ju ialla fall en spontan vitkindad gås på artlistan!

Björn L ( 2005-03-30 00:00:00 )


Bra fågellokal. När det gäller vad som är en bra fågellokal bör man först och främst bestämma för vem den är bra, fåglarna eller fågelskådarna. Men uppfattning är att "bra" bör gälla fåglarna. Och vad är då bra för fåglarna? Här kan man orda en hel del, men för att göra det enkelt för mig hänvisar jag till de kriterier och bakgrundstankar som gäller för Natura 2000 områden. Jag är inte man att sedan gradera de lokaler och biotoper som är Natura 2000 områden. Som fågelskådare och någon form av naturvän/naturskyddare vill jag att det skall finnas gammelskog, fågelskär, "dypölar" mm. - tänk på att alla biotoper är bra fågellokaler genom att de hyser arter som är unika eller föredrar just den biotopen. Jag tror att inom varje biotoptyp kan man sedan gradera enligt en "braskalan" utgående från antalet häckande arter, antalet individer, antalet rastande individer etc. Vilket leder till att en orörd skog är bättre än en bläddrad som i sin tur är bättre än en granplantering. Mitt resonemang medför alltså att Hjälstaviken är bättre än Angarn - fler häckande individer (särskilt hotade arter) och att Hjälsta hyser betydligt fler rastande fåglar av de flesta våtmarksfågelarterna än Angarn.

Svante Söderholm ( 2005-03-30 00:00:00 )


Imorse strövade Curre och jag runt i skogarna kring Börje sjö. En spelande järpe visade sig vara en järppipa och den gråspett vi hade hört tidigare på morgonen ersattes så småningom av en gråspettvisslande skådare. Hur är det med etiken? Är det någon som har bevis för att fåglarna inte störs av härmningar? Om t.ex. gråspetten vid Börje sjö var och varannan dag hör en "artfrände", som i spettens öron måhända låter som en gigantisk rival, finns det kanske en liten risk att gråspetten skräms bort från den delen av reviret. Dessutom är det något frustrerande att höra en fågel och inte veta om det är äkta vara eller om det bara är en skådare som låter (även om det ofta går att höra skillnad).

Annika ( 2005-03-30 00:00:00 )


Det är helt klart att det stör/lockar fåglar när vi härmar dom. Jägare/fågelfängare/skådare har "i alla tider" gjort det för att komma fåglar in på livet, det fungerar helt enkelt bra. Men att det skulle skrämma bort fåglarna tror jag inte. Det är tvärtom en naturlig del för en fågel att höra en "konkurrent", som han/hon väl vet att handskas med. Men visst är det lite irriterande när den just årskryssade hasselhönan visar sig vara en skådarkompis. Men vem är jag att döma, jag gör ju likadant själv. Och hur är det med dig Annika, du har väl aldrig visslat efter en sparvuggla eller järpe?

Tommy Eriksson ( 2005-03-30 00:00:00 )


Annika och Curre, håller med dig att det är "störande", om man en fin morgon som igår, blir "lurad" av en visslande skådare. Jag brukar inte härma, om skådare är i närheten. Jag trodde ni hade åkt och jag var ensam på stället. Är jag ensam i skogen, tycker jag det är ok, att locka fram gråspetten, järpen eller sparvugglan.

Bo Hallman ( 2005-03-31 00:00:00 )


All vistelse i skog och mark stör. Så även härmningar. Men jag tror ändå detta är ganska minimalt (förutom på väldigt frekvent besökta lokaler). När vi härmar eller spelar upp läten måste vid dock först och främst tänka på andra skådare. Bosse gjorde en vettig bedömning som råkade vara fel. Sånt händer. Ett sätt att undvika dessa "missöden" är att härma lite "fel". Vissla lite för tätt eller falskt. fåglarna ifråga lockas ändå, men en skådare hör att något är konstigt och luras förhoppningsvis inte. Nu vet vi i alla fall att Bosse är en jäkel på att härma ...

Clas Cronlund ( 2005-03-31 00:00:00 )


Jag fick höra talas om de stationära mindre sångsvanarna i Landsberga när jag kom till Hjälsta, runt 12-snåret, men jag kom inte dit förrän vid 15.30. Jag undrar om det kan vara så att det bara var personer utan personsökare som var där innan mig?

Ola Sundell ( 2005-03-31 00:00:00 )


Pekka Westin var på plats när svanarna anlände från väster 10:45. Han har minicall men inte mobiltelefon (och hade han en sådan visste han nog inte hur den fungerar). Han ringde till mig på em (på en vanlig telefon) varefter jag lade in obsarna på svalan. Han hade dessutom 2815 sädgäss, minst 17 spetsbergare samt en kungsörn vid samma lokal.

Martin ( 2005-03-31 00:00:00 )


Heder åt Peter Schmidt som pep ut de mindre svanarna!

Owe ( 2005-03-31 00:00:00 )


Tommy: Nix, jag lockar inte till mig fåglar numera. När jag var yngre gjorde jag det. Min första kornknarr såg jag tack vare att jag lyckades kraxa så bra att den blev vansinnig och började hoppa jämfota i hundkexsnåret. Min första sommargylling såg jag också tack vare att jag lockade på den. Bandspelare har jag alltid vägrat, liksom järppipa. Något jag fortfarande kan härma är korp, men inte i syftet att locka till mig korp utan helt enkelt för att det är så roligt att "korpa". (Den som önskar höra kan fråga mig nästa gång han/hon möter mig.)

Annika ( 2005-03-31 00:00:00 )


Bo H: Jag satt på en tuva i skogen och filosoferade. En bil stannade, en "gråspett" började vissla, en bil startade, "gråspetten" slutade vissla. Gråspettar brukar inte åka bil, det var lätt att inse att "grållen" inte var någon äkta sådan. Och även om du visslade riktigt bra så lät du inte likadant som gråspetten vi hörde tidigare på morgonen. Bra att du inte härmar fåglar när du vet att andra skådare är i närheten. Hoppas att det är fler som tänker likadant.

Annika ( 2005-03-31 00:00:00 )


Jag kanske ska skaffa mig en personsökare innan jag börjar klanka ner på folk. :-)

Ola Sundell ( 2005-03-31 00:00:00 )


Angarn är faktiskt också jättefint nu. Glöm för guds skull inte bort den lokalen!

Daniel Pettersson ( 2005-04-01 00:00:00 )


Personligen delar jag Annikas reserverade inställning till härmningar. Störningen är i och för sig i de allra flesta fall liten. Problemet är att man aldrig kan veta när den är för stor. Jag tillämpar därför försiktighetsprincipen och undviker härmningar vid vanlig skådning. Oftast hittar man ändå fåglarna med lite envishet. Samma resonemang gäller också för andra typer av aktiv störning som att stöta tryckande individer.

Sven W ( 2005-04-01 00:00:00 )


Nu kommer det att kosta deg att spana på Dagens Fågel! Kustobsar och nya SVALAN 2 blir betalsajter. Du kan läsa mer om detta på: http://www.kustobsar.st/

Owe ( 2005-04-01 00:00:00 )


Pungmes i Hjälsta? Är inte det lite tidigt...?

Ola Sundell ( 2005-04-02 00:00:00 )


De första dagarna i april har givit många nya arter i UppX. Nu är vi förbi 2003 års UppX på samma datum(statistiken t.o.m. 31/3 visade att vi låg mitt emellan 2003 och 2004). Om utvecklingen är sig lik de andra åren kommer det nu att öka ganska jämnt till första veckan i maj där det går något långsammare för att sedan i juni och framåt plana ut ännu mer. Det är intressant att se hur en sen vår nu verkligen har kommit ikapp, och förbi.

Ola, pungmes är nog ganska tidiga om jag inte missminner mig. Det har också rappporterats från Skåne, Halland och Västmanland i år. Så jag tycker nog det känns helt okey med en pungmes obs nu.

Clas Cronlund ( 2005-04-03 00:00:00 )


Den som ev. tänker besöka Syllby, Österunda, bör se upp om man åker till Österunda via Ribbingebäck. Fyra dovhjortar vistas utanför hägnet, ofta strax intill vägen i Mjölkebo.

Anders Jansson ( 2005-04-07 00:00:00 )


Anders E: Vi hittade aldrig någon tretåig vid Lumpen, men bättre upp, en tretåig hanne visade sig fint vid Hjortronmossen norr om Järlåsa. Miljön överaskade mig och Mattis något, den skiljer sig ganska mycket från miljöerna i Fiby och Lumpen. Det är betydligt yngre tallar, ganska gles skog och alldeles intill en mosse. Men det kanske inte är så ovanligt när det gäller den tretåiga. Järpen gäckar oss dock fortfarande.

Anders J ( 2005-04-07 00:00:00 )


Grattis Björn till den vitkindade!!! Nu passar det att kryssa den, när den har flytt Svandammen och slagit sig ner med sina artfränder i Hjälstaviken.

Owe ( 2005-04-08 00:00:00 )


Visst Owe! Det känns skönt med riktigt spontana vitkindade. Ska nu ta upp jakten på dito roständer, vitögon, ringisar, kammisar samt min första spontana västliga kricka i Uppland. Men innan dess ska jag kryssa en frusen men ytterst spontan oxjärpe i Ica Sävja. Se upp i den ospontana toppen, här kommer jag!!

Björn L ( 2005-04-08 00:00:00 )


Alla som ännu inte har kryssat storlom kan skippa resan till kusten! De i dessa dagar alltfler isfria skogssjöarna bjuder in till häckning.

Anders J ( 2005-04-08 00:00:00 )


hur många har varit nere och tittat på Yarelli-ärlan vid Fyrishov?
Jag och Kristoffer Lager var nere och tittade på den men vi är lite osäkra på vad vi ska säga om den...
Det vi lutar åt är 2K hane som ruggar kroppsfjädrar just nu till 1 sommardräkt.

Fredrik ( 2005-04-09 00:00:00 )


Yarrellii. Jag har skickat två suddiga bilder till JD. Vi får se om han tycker att de kan publiceras. Det blev lite för långt håll med objektivet som satt på kameran. Men med bildernas hjälp kan man nog säga någonting om ärlan.

Kenth ( 2005-04-09 00:00:00 )


Jag tycker ärlan på bilderna ser ut som en helt vanlig sädesärla. Ibland kan ju en fågel te sig annorlunda i fält än vad som kan ses på bilder. Men ryggen är ju gråblå, vingbanden "flyter inte ihop", flankerna är inte särskilt grå o s v.

Anders Eriksson ( 2005-04-10 00:00:00 )


Nu har jag inte sett bilderna men däremot ärlan. Att det skulle vara en ren alba tror jag inte på. Fågeln gav allmänt ett bra mörkare intryck än den vanliga sädesärlan som den sällskapade med ibland. Dessutom hade den en oskarp gräns mellan nacken och ryggen och mörk övergump. Jag vågar inte säga om det är en ren engelsk men det är ingen ren alba-ärla. Det finns mer bilder men jag vet inte hur bra de är.

Kristoffer ( 2005-04-10 00:00:00 )


På bilderna av Fyrsihov-ärlan tycker jag man anar lite mörkare fläckar på ryggen. Var det så även i verkligheten? Kan det i så fall vara en gammal hona Yarelli?

Clas Cronlund ( 2005-04-10 00:00:00 )


Jag tyckte också ärlan hade små mörkare fläckar på ryggen. Den var i övrigt mycket mörkare på ryggen än en alba som gick bredvid, men inte helt svart.

Lars Haneskog ( 2005-04-11 00:00:00 )


Grattis till er som valde biotestsjön i helgen, men vilket kryss är tyngst - kentsk tärna eller praktejder? Själv fick jag nöja mig med ädelkryss på dvärgbeck strax norr om Järlåsa. Inte så tokigt det heller.

Anders J ( 2005-04-11 00:00:00 )


Angående inlägget om ev. hona engelsk så är jag tveksam. Den hade för stor haklapp och för mycket svart på huvudet, precis som man ser på bilden. Angående ryggen så upplevde jag ärlan mer jämnfärgad än vad bilden visar, men ändå väldigt mörk. Nu vet jag inte hur 2k-hanar ruggar, eftersom jag inte har den gröna bibeln här, så därför vet jag inte hur min teori stämmer. Kan det vara så att ärlan fortfarande inte har ruggat ut alla sina kroppsfjädrar och därför inte har den svartheten som den borde ha? Om den är färdigruggad så är min andra teori att det är en hybrid.

Kristoffer Lager ( 2005-04-11 00:00:00 )


I lördags såg jag tillsammans med Gunnar Steinholtz en avvikande sädesärla (vid Biotestdammen, Forsmark) som direkt avvek från sällskapande andra sädesärlor. Fågeln var en hane som sågs mycket bra. Den avvek genom att ryggen (framrygg och scapularer) var märkbart mörkare grå än hos de andra sädesärlorna. Den var även mörkare grå på flankerna. Den mörka ryggsidan medförde större kontrast mot de vita vingbanden och fågeln var lätt att plocka ut bland andra sädesärlor med handkikare på över 100 m avstånd. Denna fågel uppfattade vi var grå på bakryggen och förmodligen även övergumpen. Vi bestämde den således till en avvikande alba och inte en yarrelli som vi vid första anblicken trodde det var. Möjligen var det en individ med yarrelli-blod i sig, men en ren yarrelli var det inte. Kan Uppsala-fågeln möjligen vara en liknande typ, dvs mörktecknad alba??

Martin ( 2005-04-11 00:00:00 )


alba-yarrelli: Vill bara påminna om en diskussion rörande mörka sädesärlor på Brevduvan i mars 2003. Yarrelli-liknande alba förekommer regelbundet i Blekinge och på västkusten. Helt klart är att dessa inte kan anses vara yarrelli, däremot var debattörerna nog inte helt eniga om vad det rörde sig om mörka alba eller hybrider.

Svante Söderholm ( 2005-04-11 00:00:00 )


Svart rödstjärt. Så här hittar du till sågen i Knivsta: Kör till Knivsta, Gredelbyleden, sväng in på Gredelbyvägen mot Knivsta centrum, håll höger in på Staffansvägen, parkera på stora P-platsen utanför Knivsta Radio och TV Service, kolla/lyssna från grinden. Sitter gärna på tak eller på skorsten något åt höger. Ingen risk att du stör varken folk eller den svarta rödstjärten.

PJ Ulfendahl ( 2005-04-12 00:00:00 )


Angående de ihärdiga rapporterna om yarrellii i Uppsala så har jag saxat följande från SKOFs hemsida: Om ålders- och könsbestämning av yarrelli i sommardräkt: Börja med åldern: 2k-fåglar på våren - sommaren har en eller två ruggningsgränser i de större täckarna. Om man kan se två ruggningsgränser är åldersbestämningen klar, men det är svårt i fält. Däremot går det oftast att bedöma att vingpennor och oruggade tertialer är kraftigt brunslitna. 3k+ -fåglar har en ruggningsgräns i de större täckarna, men den är otydlig, och pennor och tertialer är ofta mindre slitna och har en mörkare grundfärg än hos 2k-fåglar. // När man har bedömt åldern kan man ibland (men inte alltid) könsbestämma fågeln. 2k-honor: mycket grått på manteln och i nacken, ofta "smutsig" panna och mycket vitt på haklappen. 3k+ -honor: varierande mängd grått på manteln, ofta lite grått i nacken, ofta oskarp kontrast mellan mörk hjässa och vit panna. 2k-hanar: varierande mängd grått på manteln, helsvart nacke, oftast skarp kontrast mellan hjässa och panna. 3k+ -hanar: mycket begränsat grått på manteln, helsvart nacke, skarp kontrast mellan hjässa och panna. // För att fågeln ska godkännas som en hona, måste 2k-hane uteslutas (antingen med ledning av slitage/ruggningsgränser på vingen eller huvudteckning). // Hybrider mellan alba och yarreli: Att säkert särskilja vissa hybrider mellan alba och yarrelli från "rena" yarrelli tycks vara mycket svårt, ibland omöjligt. Den största fallgropen är att många hybrider liknar "rena" 2k-hanar och honor av yarrelli. Fåglar med delvis grå mantel bör därför granskas och dokumenteras noga! // Tecken på att en "honfärgad yarrelli" i sommardräkt kan vara en hybrid: Mörkgrå stjärttäckare (ska vara svarta på "rena" yarrelli). Ljusa flanker (sotgrå på "rena" yarrelli, men kan vara ljusare på framför allt 2k-honor).
Hanlik huvudteckning (svart nacke, skarp kontrast mellan hjässa och panna), trots att fågeln tycks vara 3k+, och inte en 2k-hane.
Skarp kontrast mellan svart nacke och gråsvart/mörkgrå mantel (lik den på alba-hanar). Denna kontrast tycks ej förekomma på "rena" yarrelli (oavsett ålder och kön), men däremot på vissa hybrider.
Smala vita bräm på täckare (breda på "rena" yarrelli, kan dock ha slitits bort på 2k-fåglar). // För att "honfärgade yarrelli" ska godkännas måste svarta stjärttäckare och mörk (nästan svart) övergump som sträcker sig åtminstone upp till i höjd med den mittersta tertialspetsen ha noterats. Därtill bör fågeln ha uppvisat mörka flanker, och ålders- och könskaraktärer som "stämmer" med utseendet i övrigt. //
Av ovanstående framgår väl med önskvärd tydlighet att det är minst sagt tufft att rapportera Uppsala-fågeln som säker yarrellii på svalan med de karaktärer som hittills nämnts och som visas (men dåligt) på UOFs hemsida.

Martin ( 2005-04-13 00:00:00 )


Tänkte bara meddela att jag hittade en klockren ad hane Yarrellii idag på Bergskolan kl 06:40 (se svalan)
Sågs kort då jag cyklade förbi den, den lyfte i höjd med mig och jag la inte märke till något annat än den kolsvart (glänsande) ryggen och att hela fågeln var MYCKET mörk. Den drog iväg mot norr (kyrkogården) och den lär nog inte vara kvar då eleverna befolkar skolgården under dagen. Ärlan stod på norra gården (den ner åt Ekeby till)

Fredrik Litsgård ( 2005-04-13 00:00:00 )


Alltid när det gäller bestämning av svåra arter/raser så bör man ju ha sett många karaktärer för att rapportera den som säkert bestämd. Att se en ärla från cykeln och hinna ras, köns och åldersbestämma den känns väl vågat med tanke på Martins inlägg om bestämning av rasen. Hur gör rrk Uppland med yarrellii, det borde väl krävas bilddokumentation för ett godkännande!?

Johan S ( 2005-04-13 00:00:00 )


Angående den mörka ärlan i Uppsala, På C3s hemsida finns det bilder på vanliga sädesärlor (antar jag) som är väldigt mörka på rygg och kroppssidor á la yarellii. Om det är nån form av blandras vet jag inte... Kolla!
http://www.club300.se/Gallery/ViewImage.aspx?imageID=4743

Zackarias Svensson ( 2005-04-13 00:00:00 )


Det finns också massvis med bilder i Alström & Milds utmärkt bok om piplärkor och ärlor. Där kan man se bilder från flera raser av Motacilla alba (det finns mer än bara alba och yarrellii).

Keith Bennett ( 2005-04-13 00:00:00 )


Bilden som Zackarias Svensson hänvisar till föreställer en hane av rasen yarellii. För att säkert kunna bestämmas, med tanke på alla hybrider och övergångsformer som verkar förekomma, så ska de alltså se ut såhär. Inte mycket likhet med Uppsala-fågeln, om någon nu bad om min åsikt.

Anders Eriksson ( 2005-04-13 00:00:00 )


Ärlan sågs från cykeln, jag stannade. konstaterade trol. yarrellii. Cyklade närmare och kom ca 3m ifrån den. sen lyfte den...
Missade att konstatera karaktärer som flanker och skarp gräns i panna, men då jag såg den tydligt och lade märke till glänsande(!) svart rygg och helt svart övergump bör hona vara utesluter. Finns någon annan ras av M. alba som uppvisar dessa karaktärer? Då jag endast kände till Yarrelliihane som uppvisar dessa karaktärer bör den vara bestämd. Eller? Jag har haft fel förr så om den obsen är att anse som osäker så säg till!

Fredrik L ( 2005-04-13 00:00:00 )


Efter att ha läst inläggen här på chatten och funderat mer på hur jag uppfattade ärlan vid Fyrishov så tror jag att det var en ovanligt mörk alba med kanske lite engelskt blod. Precis som Anders säger så föreställer bilden en yarrellii. Jag blev fundersam och skickade ett mail till Micke Nord och han svarade att det var en 2k hane.

Kristoffer ( 2005-04-13 00:00:00 )


Tänk om inte jag skickat in de tre suddiga bilderna, då hade allt varit lugnt, men det har är ganska roligt.

Kenth ( 2005-04-13 00:00:00 )


Jag hoppas att jag var för otydlig. Jag menade bilden som Micke Nord hade tagit och som Zacke hänvisade till.

Kristoffer ( 2005-04-13 00:00:00 )


Jaha, då är Keith tillbaka i Uppland och klipper till med en mindre strandpipare direkt. Slut på det roliga. Håll i hatten!

Tomas Kjelsson ( 2005-04-13 00:00:00 )


Jag hoppas att jag INTE var för otydlig, ska det så klart stå. Såg precis på svalan att det har rapporterats två engelska sädesärlor vid fyrishov idag!!

Kristoffer ( 2005-04-13 00:00:00 )


bilder på en mörk ärla från Finland, ej säkert rasbestämd!
http://tarsiger.com/index.php?pic_id=muu1113214510&lang=eng

Martin ( 2005-04-14 00:00:00 )


Någon som vet om något om den skärfläcka som rapporterats från Emköpings k:a, mitt i stan enligt Svalan!

Anders J ( 2005-04-15 00:00:00 )


På Byksberget i Angarn idag hade jag och Lina en mycket missfärgad grönfink. Den hade en stor ojämn fläck på buken som skiftade i grått och beige, och den kändes numret större än de övriga grönfinkarna. Den hade "grönfinksstrecket" på vingframkanten, och huvudet var likadant som de andra individerna. Jag upplevde den också som lite "fetare" än de andra fåglarna, lite åt domherrehållet.

Kan det ha rört sig om en hybrid, eller finns det så pass avvikande grönfinkar?

Ola Sundell ( 2005-04-16 00:00:00 )


När vi var ute och letade lappsparv på Åstaåkern vid Angarn hittade jag ett bo som såg ut såhär: http://www.miranda.org/~ola/eggs.jpg - kan det månne ha varit ett tofsviperede? Redet var kanske en decimeter i diameter, och äggen runt ungefär fyra. Jag, mitt dumma nöt, borde ha stoppat in något i bilden som storleksreferens, men jag var alltför uppslukad av lappsparvarna, tror jag...

Ola Sundell ( 2005-04-16 00:00:00 )


Ang. Daniel Petterssons notering i Obsboken. Bilder som skickas in till UOF:s hemsida publiceras i den takt jag har tid att lägga in. Jag prioriterar aktuella rariteter och/eller diskussionsobjekt. Bilder på vanliga fåglar har enligt mitt förmenande inte samma nyhetsvärde utan kan ibland bli liggande några dagar. Jag håller inte med DP om att bilder på t.ex. fiskgjuse blir "gamla" på 24h (dina senaste bilder nådde mig igår). Kritik är alltid ok, men glöm helst inte bort att det handlar om ideellt arbete.

Djerf ( 2005-04-18 00:00:00 )


Är det ngn som kan vara vänlig och ge en närmare beskrivning om var Lappsparvarna är på Åstafälten vid Angarn. På Svalan fanns en anteckning att närmare beskrivning skulle finnas i dagboken men jag kan inte komma in i den, tekniska problem eller med mig?
Jag var där i går kväll men hittade inget. Kanske fusk att fråga, eller!?

Bo J ( 2005-04-18 00:00:00 )


Lappsparvarna höll till i lördags(säkert samma plats nu) på den mera leriga åkern väster om lundbydiket, m a o nedanför gården Åsta i söder.
Man kan få traska runt en del, åkern är stor...

Håkan Markstedt ( 2005-04-19 00:00:00 )


Lappsparvar, Åstaåkern, Angarn. I dagboken http://svalan.artdata.slu.se/rappsyst/dagboken.asp?lokalid=2846 finns beskrivning under 16/4 och 18/4 - leta i första hand på och kring de "kullar" som omnämns i texten. Notera anteckningen 18/4 om att vattenpölarna torkar ut, borde trots det framgå när man är på platsen var de varit. Lämpligast startar man från Grävlingholmen och går ut på stubbåkern vid den högsta punkten och siktar på Åsta, gården i söder. Denna väg ger minst lera på fötterna. Lycka till!

Svante Söderholm ( 2005-04-19 00:00:00 )


Tycker att det är mycket bra att detta galleri finns.
Var lite rädd för att det skulle dröja drygt 14 dagar som förra gången.
Så den gången var kritiken motiverad.
Men som sagt det funkade jättebra denna gången så jag ska inte klaga.

Daniel Pettersson ( 2005-04-20 00:00:00 )


Avdelningen fenologiska sensationer. Till rapporteringssystemet Svalan
inkommer regelbundet rapporter om extremt tidiga fynd av vissa arter. Även om det givetvis händer att individer ibland anländer ovanligt tidigt
ställer sig dock Rrk tvivlande till en del av dessa fynd. Vissa rapporter
är så osannolika att det ligger nära till hands att misstänka felinknappning alternativt okunskap om artens normala ankomsttid i
kombination med felbestämning. Det är naturligtvis omöjligt för Rrk att
veta vilka fynd som är riktiga och vilka som är felaktiga. Eftersom
extremt tidiga fynd som rapporterats i Svalan tycks öka i omfattning ser
Rrk med tilltagande oro på företeelsen. Det är givetvis viktigt att de
fynd som rapporteras så långt som möjligt är rätt bestämda och Rrk har
därför beslutat att vidta följande åtgärd. Extremt tidiga fynd kommer i
fortsättningen att förses med förstoringsglas. Det innebär att Rrk
förväntar sig en skriftlig rapport om fyndet och att det kommer att
publiceras först när Rrk godkänt det. Kommer rapportören inte självmant in med en rapport inom X tid, förpassas fyndet automatiskt till papperskorgen (X ännu ej definerat). Skälet till detta nya förfarande är att Rrk så långt som möjligt vill att de fynd som finns skall var riktiga.
Synpunkter på ovanstående mottages gärna här på chatten eller direkt till Rrk. Vänliga hälsningar.

Rrk Uppland ( 2005-04-20 00:00:00 )


Fenologi. Ett mycket bra initiativ är Rrk. Vi är nog många som undrat över en del extremt tidigt rapporterade individer: korrekt, felinmatat, felbestämning... Ett förslag i sammanhanget är att Rrk kontaktar observatörerna och ber dem komma in med en rapport, då det inte är självklart för observatörerna att Rrk vill granska deras obs. Jag tror att detta system kommer att leda till att fler rapporter kommer in än om man själv som rapportör skall kolla om obseb blivit märkt med ett "förstoringsglas". Särskilt som man inte kan räkna med att Rrk gör denna bedömning löpande - det blir många tittar i Svalan och ändå är det långt ifrån säkert att man ser att ens obs blivit märkt.

Svante Söderholm ( 2005-04-20 00:00:00 )


I Svalan II (som är på G och verkar mycket lovande!) kommer "förstoringsglasmärkta" obsar att ses av berörd rapportör direkt när han/hon loggar in. Alltså blir det omedelbart uppenbart för rapportören om han/hon har någon obs som kräver skriftlig rapport (detta sker med automatik om arten har skrivkrav enl. rapporteringsguiden men får skötas manuellt, med förstoringsglasmärkning, om arten inte ingår där). Så nuvarande problematik, som SS pekar på, är förhoppningsvis ett minne blott inom en snar framtid.

Rrk Uppland/JD ( 2005-04-20 00:00:00 )


Kan Urk (Upplands rapportkommitté) ge exempel på tidiga observationer som förekommit? Hur många dagar/veckor tidigare räknas som "extremt tidigt"? På Svalan ser jag att rapporter på mindre strandpipare räknas som vinterfynd fram till 25 april. Själv såg jag den första m. strand 14 april men det tycker jag inte känns extremt. Ett bra initiativ för övrigt att granska även udda fynd av vanliga arter. Även lövsångare kan stringas.

Annika ( 2005-04-20 00:00:00 )


Annika ber om exempel på "tidiga observationer" och frågar hur många dagar/veckor som räknas som "extremt tidigt". Ett par exempel på extremt tidiga observationer för Upplands del och som absolut kräver en beskrivning är t.ex. drillsnäppa 7/4 eller bivråk 17/4 (den senare är förresten extremtidigt för Europa skulle jag vilja hävda). Visst, allt kan hända bland fåglarna, men avviker det kraftigt från det normala så kan man inte bara "svälja" allt som rapporteras - det måste på något sätt vederläggas, antingen i text men helst förstås med hjälp av foto eller bandinspelning! Man kan inte heller uttryckligen säga att det är t.ex. en vecka/10 dagar/två veckor som skall räknas som "extremt tidigt". Dels varierar det mellan arter (långa alt. korta perioder från det att de första individerna anländer fram till dess huvudmassan väller in), dels mellan år beroende på väder. Att datumgränser satts ut i rapporteringsmallen (och på svalan) beror helt enkelt på att man enbart vill ha med årets första individer på "dagens fågel". När arten ifråga börjar bli allmän är det av mindre eller inget intresse att de visas publikt. Självklart är det framför allt udda fynd av vanliga arter som ska fenologigranskas, t.ex. lövsångare i början av april!! En mindre strandpipare 14/4 skulle jag inte säga vara ett extremtidigt fynd. Rrk kanske borde sänka gränsen till 20/4? Svartsnäppa 1/4 förra året var dock extremt tidigt. Fågeln ifråga sågs dock av massor av folk fram till dess att den hade ruggat fram sommardräkten i slutet av april så den var det inget snack om. Att enbart höra lockläten av en lövsångare i början av april medför dock att många ställer sig tveksam till observationen. Skall en sådan observation få gälla som fenologirekord??

Rrk Uppland/MT ( 2005-04-20 00:00:00 )


Jag tycker "förstoringsglaset" är ett bra initiativ. Det är dessutom mycket bra om rapportören själv ser att obsen är "förstoringsglasmärkt" och får möjlighet att tänka över hur säker bestämningen egentligen var. Det är nog inte alla som har koll på om en obs är extremt tidig. Möjligen skulle man kunna lägga in en lista över fenologidata med "normal" första obsdatum och extremt tidiga obsar för varje landskap. Kanske kan datum för "vinterobsar" justeras efter denna lista så att t.ex. inte mindre strandpipare räknas som vinterfynd i Uppland ända fram till 25 april.>> Vad gäller lövsångare håller jag med om att den kan stringas. Bara ett lockläte räcker absolut inte! Även sången går att ta misste på om man inte tänker sig för eller är ovan. Jag känner flera personer som säger sig ha hört lövsångare extremt tidigt. I två fall fick jag chansen att kolla upp det - båda var sjungande trädkrypare!

Ragnar ( 2005-04-21 00:00:00 )


Jag vet inte hur länge jag hört talas om Svalan 2, men länge är det. Och nästan lika länge skall den komma "inom kort". Det är nu inte utan att jag börjar undra över vad som är problemet ("inom kort" passerades för minst ett år sedan), att det skulle vara ett funktionellt problem tror jag inte, det borde vara något av teknisk natur. Vilken tidshorisont gäller idag?

Tommy Eriksson ( 2005-04-21 00:00:00 )


Svalan II. Vi är nog många som önskar att den nya versionen blir riktigt bra. Är Svalan II en vidareutveckling av I:an eller en helt ny plattform? Vilken metodik används för att testa den nya versionen? Förekommer det tester med prototyper, och är slutanvändare delaktiga som testpersoner? Eller är det endast utvecklare som avgör funktioner och design? Har utvecklarna i så fall någon domänkunskap? Om så önskas, så har jag råd och tips ang. ovanstående.

Anders J ( 2005-04-21 00:00:00 )


Ni som undrar över Svalan 2 bör nog ställa dessa frågor i rätt forum. Förslagsvis diskussiongruppen Svalan: http://www.skof.se/svalan/. Den som väntar på något gott ...

Clas Cronlund ( 2005-04-21 00:00:00 )


Jag och Johan har jobbat febrilt med Svalan II under lång tid nu. Anledningen till att det dröjer är många men man kan väl kort sammanfatta det så att den nya Svalan innebär en förändring av gigantiska mått, både av databasen, av webbapplikationen och alla dess funktioner. När Johan Nilsson gick ut förra året och lovade att den nya Svalan skulle "komma inom kort" insåg han inte hur otroligt omfattande arbetet vi gett oss in på. Ingen sida från befintliga Svalan går att använda i den nya så det är total rotrust av systemet vi talar om. Tyvärr finns det inget mellansteg så att vi kan släppa ut en halvfärdig version av den nya Svalan. Stora delar är färdiga men vissa delar är ännu under konstruktion bl.a. verktyget för att skapa fågelrapporten som rrk/nrk använder. Vi är "på gång" men något datum vill/kan jag inte lova och trovärdigheten i ett nytt löfte är väl inte speciellt hög heller. Som sagt, den som väntar på något gott... Ett löfte till alla otåliga som väntar, nya Svalan blir j_vligt bra!

Johan Södercrantz ( 2005-04-21 00:00:00 )


Förstoringsglas, obsar ej med i Rrk-rapportmall, t. ex. fenologi.
Hur kommer Rrk att hantera dessa obsar tills Svalan II löser problemet? Jag förordar och hoppas att Rrk tar kontakt med berörda observatörer (se tidigare inlägg).

Svante Söderholm ( 2005-04-21 00:00:00 )


De första åren som aktiv skådare hade jag ingen koll på när olika arter anlände/reste iväg till/från vårt land. Jag antar att de flesta som börjar skåda fågel har problem med detta. Såvida man inte råpluggar i fågelboken tar det ju några år att få den där magkänslan att "nu borde grönbenan ha kommit". När det gäller extremtidiga drillsnäppor kan jag tänka mig att det är skogssnäppa som stringats till drill. Vet man inte att även skogssnäppan gungar med kroppen kan säkert en skogssnäppa på håll bli en drillsnäppa. Att bestämma lövsångare enbart på locklätet i början av april låter vanskligt. Kan f.ö. berätta att jag fick ärtsångarvibbar härom veckan men blev mycket misstänksam. Den tror jag inte på förrän jag får se den, tänkte jag. Och mycket riktigt, det var en gulsparv. (Ok, den lät inte riktigt bra för sjungande ärtsångare men det var ganska likt och det var det första jag associerade till.)

Annika ( 2005-04-21 00:00:00 )


Om man inte kan skilja på de vanligaste arterna, tropikflyttare eller ej kanske man ska ge alla sina observationer lite mer eftertanke innan man rapporterar "officiellt" till SOF genom Svalan. Det här är ett känsligt kapitel och jag tycker rrk Uppland gått ut med ett mycket bra meddelande. Det är lite otydligt i nuvarande version av Svalan men när man rapporterar i Svalan så rapporterar man samtidigt till SOF. SOF har gett landets regionala rapportkommittéer uppdraget att kvalitétsgranska observationerna och då kan man alltid kräva en skriftlig rapport, oavsett om det handlar om en större piplärka, extremtidig drillsnäppa eller något annat som avviker från den normala fyndbilden.

Johan S ( 2005-04-22 00:00:00 )


Jag har svårt att skilja på blåmesens och talgoxens lockläte. Innebär det att jag inte ska rapportera på svalan?

Ola Sundell ( 2005-04-22 00:00:00 )


Ola, om du inte är säker på vad du hör/ser är det väl dumt att rapportera den obsen, oavsett vilken art det gäller. Det finns ju även tillägg för artbestämning osäker, det tillägget är ju tillverkat just för de tillfällen när man är just osäker på artbestämningen.

Anders Eriksson ( 2005-04-22 00:00:00 )


Givetvis rapporterar jag bara saker jag är säker på. Dock har jag fått intrycket av att många "halvseriösa" skådare ser svalan mest som en ersättning för C3s sökarsystem, där man alltså kan titta vilka rariteter som finns i grannskapet som man kan åka på. Jag undrar om man från Artdatabankens håll kanske skulle satsa på lite mer information om vad svalan egentligen är till för? Mitt intryck är ju givetvis av en anekdotisk natur, så jag kan ju mycket väl vara av en åsikt som inte delas av andra.

Ola Sundell ( 2005-04-22 00:00:00 )


Ola, jag tycker det innebär att du skall träna på lätena.

Magnus Liljefors ( 2005-04-22 00:00:00 )


Det gör jag hela tiden. :-)

Jag lägger ner några timmar per vecka åt bokläsning och lätesträning, men jag har ju bara skådat ett år än, så jag har mycket kvar att lära.

Ola Sundell ( 2005-04-22 00:00:00 )


Förlåt, Ola! Det var bara ett så oemotståndligt upplägg. Blåmes och talgoxe kan ibland ha väldigt liknande läten som inte alls är "arttypiska".

Magnus Liljefors ( 2005-04-22 00:00:00 )


Ola, jag har hållit på många år med fågelskådning och jag har fortfarande svårt för mesarnas läten. Det händer rätt ofta att jag gissar på blåmes eller entita, men när jag väl får syn på fågeln så är det en talgoxe. Sången brukar inte vara något problem, men lockläten och övriga pip är ofta knepiga. Andra luriga läten är flyktläten hos grönfink och hämpling. Innan de första hämplingarna har kommit har nog många liksom jag tyckt att en och annan grönfink var en hämpling. Det finns bara ett sätt att bli säkrare, att vara ute mycket och lyssna och titta noga även på alla vanliga arter.

Ragnar ( 2005-04-22 00:00:00 )


Kanske kan man tänka sig en artikel i FiU om en fågelrapports vidare öden och äventyr efter att man matat in den. Om det blir tydligt hur rapporterna används kanske det leder till lite mer eftertanke innan man matar in dem. Tack RRK för att ni påpekar detta :)

Jocce ( 2005-04-23 00:00:00 )


Vi har plötsligt fått två extra platser till örskär den 30/4-1/5. Den som vill med måste höra av sig före lunch måndag 25/4.

/J

Jocce ( 2005-04-24 00:00:00 )


Efterlysning: Det ryktas om att det finns bilder på Örskärsskrikörnen. Vore roligt om vi kunde lägga upp på hemsidan.

Djerf ( 2005-04-25 00:00:00 )


Angående bilder på större skrikörnen på Örskär så är det jag som har gjort försök med min nyinköpta contax. Utan adapter är det svårt på flygande fåglar och bilderna är MYCKET dåliga. Jag har inte hunnit kolla på bilderna i datorn än (har stenåldersdator hemma) men hoppas kunna göra det ikväll på lånad. Spontant känns det som liten vits att publicera dem på hemsidan men de kommer iallafall att bifogas rapporten.

petter.halden ( 2005-04-26 00:00:00 )


...o för den som vill hänga in skrik- o stäppbukar på lördag/söndag finns fortfarande 1 plats kvar till örskär...

Jocce ( 2005-04-26 00:00:00 )


Den svarthuvade måsen har hela förmiddagen legat bland skrattmåsarna längst upp i nordväst, troligen ej synlig från fågeltornet. 11:10 flög den iväg västerut och tappades bort någonstans över Husby-Sjultofts kyrka. Men, vem vet, den kanske kommer tillbaka. Observatör är den telefonlösa Pekka Westin som till slut efter att ha stått på berget och vinkat hela förmiddagen lyckades få några uppmärksamma att komma över till Kvarnberget. Jag får just nu veta att måsen åter är tillbaka.

Tommy Eriksson ( 2005-04-26 00:00:00 )


Vi hade tur! Vi anlände 15.15, en grupp skådare fanns vid Kokullen. Vid ca 15.35 lyfte den svarthuvade från viken, passerade mellan kokullen och tornet. Tog ganska snart höjd och försvann i väster, ganska rakt över (strax norr) om Husby-Sjutolft kyrka. Var tillsammans med många skrattmåsar.

Anders J ( 2005-04-26 00:00:00 )


Finns det någon som på torsdag kväll har planerat att åka från Uppsala till Fysingen för att lyssna på vassångaren. I såna fall är jag intresserad av att åka med. 0702-761808
Var och tittade på ringtrasten idag. Noterade att den hade en vit fläck på högra kinden. Har den haft det de andra dagarna oxå?

Kristoffer Lager ( 2005-04-26 00:00:00 )


När Curre (som upptäckte trasten) och jag såg ringtrasten i fredags noterade jag att den hade en vit fläck under höger "öra". Inget nytillkommet alltså. Samma dag sjöng även en göktyta i Väsby. Rätt schyst arbetsplats jag har va...? :-)

Annika ( 2005-04-26 00:00:00 )


Har Peter Schmidt någon hemsida??

Daniel Pettersson ( 2005-04-27 00:00:00 )


Daniel, jag antar att du inte letar efter http://info.uu.se/press.nsf/pm/kan.insulinproducerande.idE5.html

Ola Sundell ( 2005-04-27 00:00:00 )


Njaa, tänkte mer på att eftersom han har en systemkamera så..

Daniel Pettersson ( 2005-04-28 00:00:00 )


Det har ju visat sig att den svarthuvade måsen var ringmärkt. Kan det då möjligen vara så att det är samma mås som var på Getterön, Varberg? Kolla in Mickes bilder. http://www.praktejder.se/images/2005/0504/SvarthmasMN-050415.htm

Kristoffer ( 2005-04-28 00:00:00 )


Jämfört med andra arter så verkar andelen ringmärkta svarthuvade måsar förhållandevis hög. Flera projekt pågår såvitt jag vet i den nordliga delen av utbredningsområdet. Men det klart, det är ju samma dräkt så visst finns möjligheten att det är samma fågel.

Anders Eriksson ( 2005-04-28 00:00:00 )


För er som inte är försedda med larmsystem så finns vassångaren i Fysingen inskriven från igår kväll. Det verkar vara en hal rackare, jag har varit där vid 3 tillfällen nu och fortfarande inte hört något, bästa tiden verkar vara på kvällen.

Anders Eriksson ( 2005-04-28 00:00:00 )


Svar till Peter Schimdts inlägg i min gästbok (pga. av att han inte lämnade någon mailaddress)

Okej,
det vore jättetrevligt att se mer av dina bilder,
du är jättevälkommen att skicka in någon bild till mitt kommande gästgalleri.
Gästgalleriet kommer att innehålla bilder som jag vill framhålla lite extra, så de som vill får gärna skicka någon bild till min mail redan nu.
mail: odburt@hotmail.com
hemsida: www.fagelfoto.se

Daniel Pettersson ( 2005-04-28 00:00:00 )


Har två kvällar i rad nu observerat dvärgbeckasinerna vid Kärven. Ganska prick 21:25 båda kvällarna lyfte i förrgår två och i går tre dvärgbeckasiner från fräsningen tillsammans under ett speciellt uppflogsljud. Tar höjd in mot skogen. Vänder tillsammans och ser sedan ut att dela på sig. Strax efter detta hörs deras spel som verkar vara över ett ganska stort område medan de flyger. Bäst hördes det faktiskt från gårdsplanen vid ett hus vid sjön. Där kom spelljudet rakt över huset. Om de spelar tillsammans eller så det vet jag inte. Någon som har observerat samma sak eller som vet mer om hur de spelar?

Tomas Kjelsson ( 2005-04-29 00:00:00 )


Igår gick det ut ett larm på systemet om en kejsarörn i Uppland. Då jag ej kan ringa till C3 svarare på min telefon undrar jag om någon vet nånting om den här örnen?

Zackarias S ( 2005-04-29 00:00:00 )


Tomas: Birds of the Western Palaearctic / Jack Snipe / Social pattern and behaviour: "Markedly solitary, and even when groups of up to 5 occur, birds act independently and rarely flush together" ... "2 birds performing Display-flights together considered possibly male and female. Otherwise, female will fly up, calling distinctively, and join male after latter has performed Display-flight low over area where she was settled; both fly off, female still calling, but male no longer in Display-flight". Det finns mer, mycket mer. Jag har tagit en kopia för dig och det finns i min bil.

Keith Bennett ( 2005-04-29 00:00:00 )


Zacharias: meddelande på C3 svarare sagt ungefär (om jag kommer i håg rätt) "möjlig kejsarörn Fysingen drog i väg mot S"

Keith Bennett ( 2005-04-29 00:00:00 )


Vad hände med en mindre sumphöna i Vendel. Var det en större plumphöna?

Sumphöna ( 2005-05-02 00:00:00 )


Jag var vid S. Vendelsjön den 30 april mellan 22:50 och 23:40 och hörde då en småfläckig sumphöna som spelade intensivt hela tiden, en vattenrall hördes då och då med ett bytt-bytt-bytt-bytt ... läte like en mindre sumhönas tempo, men tydligt en vattenrall, en annan vattenrall skrek sitt gris-läte i en annan riktning. Jag vet dessutom att Thomas Pless m.fl. hörde en vattenrall med samma läten från ca 02:30 - 05:30 d.v.s. ca 3 timmar. Jag är övertygad om att det inte fanns någon mindre sumphöna där under natten mellan den 30/4 och 1/5. Vad som hördes natten innan får observatören själv stå för.

PJ Ulfendahl ( 2005-05-02 00:00:00 )


Jag ser att Kenneth och Thomas Pless sett grå flugsnappare i Västland 1/5. Det är ju extremt tidigt! Det skulle vara roligt att få lite mer info om obsen. Det finns ju inget inlagt på Svalan.

Ragnar ( 2005-05-02 00:00:00 )


Tomas, läs Erik Rosenbergs berättelse i "Oset och Kvismaren" (tror jag den kan vara i "Uvberget och tjäderskogen" också) om spelande dvärgbeckasiner. En underbar mustig berättelse om fågelskådning när den är som bäst och även med en bra beskrivning av spelets förlopp. Där finns bla en berättelse, om jag inte minns helt galet, om flera spelande hanar som spelar för en hona som sitter på marken.

Magnus Liljefors ( 2005-05-02 00:00:00 )


Ett tack till Keith och Magnus!

Tomas Kjelsson ( 2005-05-02 00:00:00 )


År 2003 rapporterades första grå flugen till UppX:et den 2 maj och förra året den 6 maj. Jag förstår därför inte vad du menar med extremt tidigt. Ifrågasätter du vår observation eller?

Thomas Pless ( 2005-05-02 00:00:00 )


Jag vill nog mena att obsen av gråflug är otroligt tidig. Extremdatum genom alla år i Skåne är 26/4 och personligen har jag aldrig sett gråflug i Sverige före 5/5 och då på Landsort i Srm. Därmed naturligtvis inte sagt att er obs är felaktig, men extremt tidig får man nog säga att den är, särskilt med tanke på att våren i år är förhållandevis sen.

Anders Eriksson ( 2005-05-02 00:00:00 )


Thomas. Tack för svar om grå flug. Jag ifrågasätter inte observationen. Grå flug går inte att ta fel på. Jag tyckte bara att det var anmärkningsvärt tidigt och att man borde kommentera detta på Svalan. Men jag ser nu att det stämmer som du säger att första obsarna var 2 maj 2003 och 6 maj 2004, så det är ju inte så extremt trots allt. Jag går väl efter mina egna erfarenheter, som säger att grå flug inte brukar dyka upp förrän 10-15 maj.

Ragnar ( 2005-05-02 00:00:00 )


Noterade idag att vinkindade gåsen inte längre är kvar i Svandammen. Kanske har den simmat ned längs Fyrisån och isåfall är det troligen den fågeln som nu rapporteras från Ekoln. Eller kan den flyga?

Vitkinden ( 2005-05-02 00:00:00 )


Jag tyckte mig höra en gräshoppssångare idag vid Vindbron, aningens uppströms. Dock var det eftermiddag och gråmulet, så jag väntar helt enkelt på nästa obs tills jag känner mig säker. Lätet var dock rätt, jag jämförde med inspelning och det kändes bra.

Ola Sundell ( 2005-05-03 00:00:00 )


På Svalan är de tidigaste inrapporterade gråa flugsnapparna i Uppland för 2001-2004 från den 4, 4, 4, respektive 6 maj, om man bortser från en rapport från 19 april 2003 (som tydligen är godkänd av Rrk).

Pontus ( 2005-05-04 00:00:00 )


Stort Grattis till Ragnar Hall som klockan 10:45 idag prickade in sin 200:de art i Upp-X 2005. Fågeln i fråga råkade bli en skärsnäppa ute vid Svenska Högarna. Hårt slit lönar sig!

Tävlingsledningen ( 2005-05-05 00:00:00 )


Att höra en lappuggla spela i fullt dagsljus är inte omöjligt. Men jag vill påstå att det kräver lite försiktighet med artbestämningen, spelande skogsduva hör till förväxlingskandidaterna. Exempelvis sitter det just idag en skogsduva med en avvikande sång några hundra meter väst/sydväst om södra änden av Södra Flänningen, Upplandaängarna, Östervåla. Fågeln sitter i en typisk skogsduvebiotop, mestadels hyggen med kvarlämnade lövträd (främst asp) och igenväxande ängar. Området är för övrigt ett av vårt lands bästa slaguggleområden. Duvan hörs bra dels från vägen öster om Södra Flänningen men också om man åker "rakt fram vid ladan". Det ovanliga med just denna skogsduva är att den andra stavelsen i sången saknas, kvar blir ett läte som inte är så långt ifrån lappugglans spelläte/sång. Det är på lite håll rentav ganska likt en lappuggla. Men det är klart, hör man en lappuggla i fullt dagsljus där terrängen dessutom är lättgången så går man väl fram och tittar på ugglan, det blir ju inte många meter att gå. Och då är naturligtvis alla tvivel undanröjda.

Tommy Eriksson ( 2005-05-05 00:00:00 )


Av föregående inlägg framgår det inte att det sitter flera "normala" skogsduvor och sjunger i samma område, vår "udda" duva framstår då än mer som något "annat". Men, om man går fram och tittar så ser man vad det är.

Tommy Eriksson ( 2005-05-05 00:00:00 )


Det finns säkert mycket att säga om Svenska Högarna. För min del kan jag efter mitt första besök bara säga att det är en fantastisk lokal! Vi var åtta personer som landsteg på ön i går klockan 07:15 i lätt dimma. Under förmiddagen försvann dimman och så småningom blev det en mycket vacker dag med sol och svaga vindar. På ön finns mycket låga buskar, kala klipphällar och spännande klippskrevor. Här och där finns fuktstråk med kraftigare buskage och små trädridåer. Längs stranden finns fina småvikar och kala hällar och utanför ön finns låga skär och större klippor lämpliga för alkor.>>
Det blev en mycket lyckad dag med många hundra alkor på bra obsavstånd, mycket änder och en hel del annat smått och gott. Bäst av allt var den praktejderhane som Kenneth Pless hittade, skärsnäpporna som stod på ett litet skär i sydost och alla alkorna. Här kommer ett litet axplock bland de 101 arter vi såg tillsammans: rördrom 1, prutgås 2, praktejder 1 hane, ejder ca 5000, svärta ca 150, blå kärrhök 2, skärsnäppa 10, roskarl 3-5, småspov 6, kustlabb 4, sillgrissla 150, tordmule 500, tobisgrissla 200, svärta 150, jorduggla 1, ringtrast 1, sidensvans 2, rödstjärt 50, svart rödstjärt 1 hona, lappsparv 3 och ortolansparv 1.>>
Det kostar 3000 kr att ta sig ut. Delat på åtta pers blev det 375 kr. Är man 10 pers blir det alltså 300 kr. Det är det väl värt. Det tar 1 timme i vardera riktningen, så man är långt ut. Får ni chansen att komma ut så missa den inte.

Ragnar ( 2005-05-06 00:00:00 )


Tommy E. Skall jag tolka ditt inlägg från 5/5 som att det inte är ngn ide´att åka och leta efter Lappuggla vid Södra Flänningen? Är det en "Lappduva" eller finns båda två??

Bo J ( 2005-05-06 00:00:00 )


Jag tror att TE menade att ett visst mått av försiktighet är att rekommendera när man lyssnar efter lappuggla. Skogsduvor kan faktiskt låta riktigt snarlikt, särskilt på lite håll då andra stavelsen inte riktigt hörs. Det är dock tvivelsutan så att det finns både lappuggla och skogsduva i området, däremot var det väl öster om Norra Flänningen som JD m fl. hörde lappen.

Anders Eriksson ( 2005-05-07 00:00:00 )


Bo J: Fågeln som jag beskrivit vid Södra Flänningen är tveklöst en "lappduva". Om det finns någon som i vår "kryssat" lappuggla vid Södra Flänningen i dagsljus så förutsätter jag att han/hon även sett ugglan. Och vem skulle väl kunna motstå den frestelsen, att i fullt dagsljus se en spelande lappuggla. Man behöver ju som bekant inte gå särskilt långt, lappugglan hörs ju inte mer än 5-600 meter. Men det råder inget tvivel om att det också finns riktiga lappugglor i området runtomkring.

Tommy Eriksson ( 2005-05-07 00:00:00 )


Nu är jag och Curre tillbaka efter en underbar vecka på Lesbos. För egen del blev det 44 nya arter där nere och extra roligt var förstås att få se de arter jag dippat i Sverige såsom ormörn, natthäger och styltlöpare. Nu känns det inte längre lika hårt att ha missat de två sistnämnda arterna på hemmaplan (=Övre Föret). Andra godbitar under veckan var bl.a. dvärgrördrom, örnvråk, eleonorafalk, berghöna, mellanspett, trädnäktergal, blåtrast, cettisångare och rostsparv. Krüpers nötväcka var söt medan gulgrå sparv inte kändes särskilt märkvärdig. Nu är jag som sagt var tillbaks och det är dags att återuppta kampen i Upp-X. Ser till min förskräckelse att jag halkat ner till 44:e plats! ;-)

Annika ( 2005-05-08 00:00:00 )


Skulle vara nöjd och glad om jag sätt en Större piplärka idag, men så är inte fallet
Slarv vid reg av nya uppx.

Tommy Lindell ( 2005-05-08 00:00:00 )


Angående Lappuggla. Jag hörde den i natt vid Norra Flänningen, detaljer som följer: Hördes mellan 02:45 och 03:02 från vägen ungefär mitt på sjön. Ugglan satt hela tiden på samma plats en bit in i skogen på östra sidan av sjön. I början hördes den bäst eftersom det i princip bara var morkullor och beckasiner som höll igång då. Vid 02:55 drog trastkören igång och det blev genast svårare att höra bra. Sista gången jag hörde den var vid 03:02, det hade då precis hunnit börja gry. Jag lämnade området vid 03:50, och då hade duvorna inte hunnit komma igång, bara ett enstaka rop från en ringduva vid 03:30.

Sven W ( 2005-05-08 00:00:00 )


Är det någon som känner till om individerna i en backsvalkoloni flyttar hit ungefär samtidigt eller om de kommer utspridda under en längre period. Orsaken till att jag undrar är att jag vid besök vid kolonin i Torkelbo grustag bara såg 4 individer som mest, mot normalt kanske 50-100. Hoppas att det låga antalet inte beror på störning. Jag är inte helt säker, men det ser ut som om man nu tar tar grus mycket närmare än föregående år.

Sven W ( 2005-05-08 00:00:00 )


Härom natten hörde jag ett läte vid N. Flänningen som påminde mycket om lappuggla, men som efter en stund bestämdes till rördrom. Den här drommen spelade ganska snabbt och "frekvensen" på pumpningarna påminde mycket om just lappuggla. Tonen var dock mer rördrom och det som fick oss att bestämma oss för det.

Anders L ( 2005-05-09 00:00:00 )


Anders: Jag hörde också ett läte med rördromsliknande klang. Den satt dock på ett annat ställe än den individ jag rapporterat.

Sven W ( 2005-05-09 00:00:00 )


Hade en helmysko Sävsparv i Hjälstaviken idag. Bestämde den i fält till Lappsparv. Visst tyckte jag att det var väldigt sen för det, men med tanke på att det rådde London-dimma och var allmänt ruggigt och kallt så tyckte jag att det inte var helt omöjligt.
Fågeln hade en rödbrun anstrykning i ansiktet, ngt mörkare än Lappsparvshonan skall ha enligt Svensson, samt de vita mantelstrecken. Däremot saknades den ljusa näbben, som var helmörk. På bilden jag skickat in till hemsidan synns även en grå anstrykning runt nacken som inte syntes i fält. Om någon känner igen beskrivningen som ngn annan art än de båda nämnda ovan så får ni säga till, annars anser jag detta vara en avvikande Sävsparvshona...

Fredrik L ( 2005-05-09 00:00:00 )


RK Irland har gjört en stor förändring i hur de hantera obsar av räriteter. De har minskade listan av arter som skulle bli dokumenteras vid blankett och söker mer aktiv efter obsar av andra räriteter genom en preliminär lista uppdaterade under året. Grund idéen är att få en bättre bild av räriters närvarande i Irland från olika källor och inte bara från inskickade blanketter. Mer uppgifter ink. rationale och principer finns (på engelska) vid:

http://www.birdwatchireland.ie/bwi/irbc/irbc_announcements.html

Första preliminär lista finns vid:

http://www.birdwatchireland.ie/bwi/irbc/irbc_rarities.html

Så vad jag vet är RK Irland första att prova med någonting så här. Det kommer att bli intressant att se hur det funkar över en längre period.

Keith Bennett ( 2005-05-11 00:00:00 )


Apropå tidiga obsar. Vi har läst tidigare här om en rekordtidig grå flug men jag har hittat en annan aspirant nämligen en rosenfink som är rapporterad redan den 5/5. Troligen Upplands tidigaste genom alla tider.

Owe ( 2005-05-13 00:00:00 )


Jag hade en kul obs igår - sjungande rörsångare från en slånbuske i en kohage, långt bort från närmaste vassjö. Det är andra gången jag stöter på en rörsångare som under sin flyttning råkat hamna på ett för arten något udda ställe. Förra året satt en rörsångare och sjöng från en tät buske i Höganäsparken i Uppsala. Det är kul med udda observationer även av vanliga arter.

Annika ( 2005-05-13 00:00:00 )


Den extremt tidiga rosenfinken som Owe nämner är inte inlagd på Svalan. Jag har sagt det tidigare angående grå flug och säger det igen: alla udda obsar - extra tidiga eller sena, eller på udda lokaler - bör absolut läggas in i Svalan så att de kommer in i systemet. Om jag själv har en tidig eller sen obs vill jag gärna se på Svalan om det finns fler obsar i Sverige från samma tid.>>För övrigt kan jag bara säga: när ska alla fåglarna komma? Det verkar ha stannat upp rejält. Vid första bästa omslag till sydlig vind lär det vräka in gökar, näktergalar, törnskator och sylvior.

Ragnar ( 2005-05-15 00:00:00 )


Det har väl inte gått många förbi att det finns pungmes vid Enköping. Den stora majoriteten av oss vet också att hålla distans till fågeln, den skall absolut inte jagas fram och åter. Och boet kan du titta på i höst när löven trillat av, då ser du det bäst. Sammanfattningsvis, ge faán i att stå och hänga vid boet om du nu råkar veta var det finns!

Tommy Eriksson ( 2005-05-16 00:00:00 )


Håller med Tommy i allra högsta grad! Stå vid kabelskylten dit kommer den med jämna mellanrum av sig själv. Lite tålamod är allt som behövs. Den letar insektslarver i bladknopparna på alen och kan faktiskt komma riktigt nära. I mitt fall på bara tre meters avstånd!

Tomas Kjelssson ( 2005-05-16 00:00:00 )


Ja pungmesen var en samarbetsvillig pippi. Lockade flitigt så att den lätt gick att hitta, födosökte i träd precis intill stigen och flög rakt emot mig när den hade varit borta lite för länge. Även om pungmesen verkar väldigt orädd ska den förstås inte förföljas. Ta med en termos kaffe, slå er ned i grönskan vid kabelskylten och låt fågeln komma till er istället för tvärtom!

Annika ( 2005-05-17 00:00:00 )


Härligt med pungmesobsarna! Kan inte någon av er som varit där lägga in en vägbeskrivning under "Obsbok" till stället ifråga. Gärna då med förklaring om var man kan stå för att inte störa.

ClaCronlund ( 2005-05-17 00:00:00 )


Clas: All information om var man hittar pungmesen finns på Svalan. Det är ingen större idé att bortse från denna, men däremot kan det vara bra att veta hur man ska använda den. Peter Schmidts information i obs-boken leder dig till ett ställe där pungmesen kan skådas med lite tur och tålamod. Det är långt från boet. Ämnar du nyttja informationen om var boet finns, så kan det vara bra att veta att det räcker med att vandra ca 100 m söderut från tornet, gärna längs gångvägen för att undvika närkontakt. Då får du auditiv kontakt med pungmesen rätt snart.

Anders J ( 2005-05-17 00:00:00 )


Jag förstår inte riktigt meningen med att beskriva exakt var (i vilket träd och på vilken sida stammen!) pungmesarnas bo är. Känns som att det mer lockar folk att gå närmre för att se boet. Är ju bättre att beskriva som Clas säger var man kan stå utan att störa, och som Tommy säger boet kan man ju titta på i höst!!

Jan W ( 2005-05-18 00:00:00 )


Bonden som äger vägen ut till ladan och modellflygfältet på Lövsta klagade igår över att folk "kör som idioter" på vägarna där ute. Han gjorde det tydligt att han var ganska trött på fågelskådare som kör respektlöst där ute. Vad jag förstår så kan han förbjuda folk att köra ut på vägarna där om man inte följer hastighetsbegränsningarna (10 resp 30 km/h). Ta det lungt där i fortsättningen alltså.

Anders L ( 2005-05-18 00:00:00 )


Jag tackar Peter för vägbeskrivningen till pungmesen i Obsboken. Varför jag bad om vägbeskrivning här istället för att nyttja Svalan var ren bekvämlighet. Och självklart är det meningslöst och dumt att exakt beskriva var boet är. Har jag förstått saken rätt så håller man sig på stigen och minimerar därmed störning och har då ändå god chans att se och höra pungmes.

Clas Cronlund ( 2005-05-18 00:00:00 )


Var nere på Reningsverket idag innan jobbet... Inte mycket att sätta i hatten, de 7 mosnäpporna var kvar och så vidare. Däremot såg jag en "mysko" stenskvätta. Den var mycket mörkare än någon vanlig skvätta jag sett tidigare. Såg i stort ut som vanlig stenskvätta av afrikansk ras, men dräkten var mer krämfärgad. När den flög iväg noterade jag färgad övergump (såg inte riktigt vilken färg det var men vit var den inte!) När jag kollat i Fågelguiden så liknar den mest Persisk stenskvätta!!!!!!!!!!!!
Obsen räcker inte på långa vägar för att arta den till något, förutom att säga att det troligen inte var en svensk skvätta. (möjligheten att det kan vart en felfärgad fågel finns ju också) Men trotts den dåliga obsen tycker jag att det är värt att meddela att det finns något konstigt där vid reningsverket.

Fredrik Litsgård ( 2005-05-19 00:00:00 )


Bonden som äger vägen ut till ladan och modellflygfältet på Lövsta klagade igår över att folk "kör som idioter" på vägarna där ute. Han gjorde det tydligt att han var ganska trött på fågelskådare som kör respektlöst där ute. Vad jag förstår så kan han förbjuda folk att köra ut på vägarna där om man inte följer hastighetsbegränsningarna (10 resp 30 km/h). Ta det lungt där i fortsättningen alltså.
(Översättning från Anders L 18/5)

Daniel Pettersson ( 2005-05-19 00:00:00 )


Fredrik. Ett förslag på din misstänkta persiska stenskvätta är blåhakehona. Kolla i Fågelguiden om det är kan ha varit en sådan. Vår egen stenskvätta har så vitt jag vet alltid vitt i stjärten. Man bör trots allt utgå från att det är någon av våra inhemska arter innan man misstänker någon superratitet.

Ragnar ( 2005-05-21 00:00:00 )


Fågeln hade vitt på stjärten, men inte på övergumpen.

Fredrik ( 2005-05-21 00:00:00 )


Pratade för övrigt med en vän till mig som bor strax hitom Vänge för en stund sen.
Han frågade lite om en fågel som han haft vid fågelbordet under vintern. Han beskrev den som en vit och blå fågel, ungefär stor som en talgoxe... han var inte säker men han trodde att fågeln hade haft ett vitt huvud... Den enda fågel jag kommer att tänka på är azurmes. När vi kollade i fågelboken sa han att det inte var omöjligt. Vi kollade även nötvecka men den uteslöt han. Är det någon som har något förslag på vad det kan ha varit? Ev hade det varit två fåglar.

Fredrik ( 2005-05-21 00:00:00 )


Angående aftonfalken vid Vendelsjön nu på e.m. så undrar jag om den verkligen är adult som alla rapporterar. Såg den sitta och stjärten var klart och tydligt bandad. I övrigt väldigt lik adult men de skall inte ha bandad stjärt. Vi som var där då tyckte 2 K hane. De kan ju se ut lite hur som helst. Åsikter ?

Bengt Säfström ( 2005-05-22 00:00:00 )


Att aftonfalken rapporteras som adult är mitt fel. När jag först såg den på långt håll verkade den mycket ljus ovan och de röda byxorna syntes mycket bra. Jag såg ingen bandning på stjärt och vingundersidor. Jag bad därför Tommy Eriksson att larma ut den som adult. När falken sedan kom närmare var det helt klart att den var bandad på stjärt och vingundersidor, en 2k fågel alltså. De som fått larmet och kom dit såg nog inte falken lika bra och antog säkert att det som larmats ut, dvs att det var en adult fågel, var korrekt.

Ragnar ( 2005-05-22 00:00:00 )


Jag reflekterar över observationer gjorda efter vi var där och är ju inte ute efter att någon har fel eller inte utan mer vad man rapporterar och om vi uppfattar olika. Strunt samma, det var kul att äntligen få se en efter 16 låååånga år !!

Bengt Säfström ( 2005-05-22 00:00:00 )


Fredrik: Stjärtmes är en god kandidat till din väns fågelbordsgäst. När ickeskådare ska beskriva fåglar kan det bli hur som helst. Azurmes kan vi i varje fall utgå från att det absolut inte var. "Limegrön fågel med svart mask som fortsatte nedför sidan." Den beskrivningen fick jag i somras. Ni kan få gissa vad det var för fågel så kommer jag med facit om några dagar. Två ledtrådar får ni: fågeln observerades i Abisko och var "så här stor" (måttat 1-2 dm).

Annika ( 2005-05-22 00:00:00 )


På den tiden jag var ordförande så ringde folk ofta och berättade om sina sällsynta fågelbordsfåglar. En gång fick jag uppgiften om 20 st gyllensparvar vid fågelbordet. Gissa vad det var? Jag återkommer.

Björn L ( 2005-05-23 00:00:00 )


Jag kan meddela att nuvarande ordförande också "rycker ut" på björktrastar, nötskrikor och bergfinkar efter förfrågningar telefonledes. Även om arterna alltid är något annat än vederbörande tror är det ett perfekt sätt att lobba för fortsatt fågelintresse och värva nya medlemmar :)

Jocce ( 2005-05-23 00:00:00 )


Upptäckte i dag att Turkduvornas övervintrings- och häckningsgran är fälld på Swedenborgsgatan i Svartbäcken är fälld. En Turkduva satt på tv-antennen tvärs över gatan. Hoppas dom hittar en ny, kanske den vid Fyrisån söder om Gamla Uppsalagatan där jag sett Turkduvor förr om åren.

Kenth ( 2005-05-23 00:00:00 )


Om gäss. 1. Igår kväll rastade 3 stripgäss vid Hjälstaviken mellan Kokullen och Lilla Parnassen. Udda men ganska vackra fåglar. Omärkta. Hur vet man att de inte är spontana? Under alla omständigheter värda att titta på.>>2. En gåshybrid sällskapade med vitkindade. Den var större än de vitkindade, hade beige kind och lite längre näbb med en aning inslag av rosa. Vingar och kroppssidor var bruna som hos kanadagås. Det märkliga är att benen var orange. Är det någon som minns om hybrid vitkindad/kanadagås kan ha orange ben? Om inte är väl en ansergås inblandad.

Ragnar ( 2005-05-25 00:00:00 )


Det har ju blivit allt fler observationer av hybrider mellan vitkindad gås x fjällgås de senaste åren vilket ju är mindre bra. Är du säker på att det inte var en sån? Såna hybrider har bl.a. producerats i Söderhamns skärgård sommaren 2004 och sågs först vid Gävle och senare vid Hjälstaviken under förra året. I galleriet på Gävle Fågelklubbs hemsida (http://www.gavlefagelklubb.se) finns en gåshybrid fotograferad den 22/5 i år utanför Gävle. Liknade hybriden vid Hjälstaviken den som fotograferades vid Gävle?

Johan S ( 2005-05-25 00:00:00 )


Hjälstagåshybriden påminner om gävlegåsen men stämmer inte helt med denna. Den var tydligt större än vitkindad, var nog något ljusare på bröstet än gävlegåsen, saknade vit "grimma" kring näbben och hade betydligt mindre rosa på näbben. Benen stämmer, så hybrid med någon ansergås är väl mest troligt.

Ragnar ( 2005-05-25 00:00:00 )


Aftonfalken i Vendel. Nu får någon med bra erfarenhet av aftonfalk i olika åldrar rycka in. På Svalan rapporteras den ibland som 2k, ibland som 3k+. Hur ser en 3k+ fågel ut? Har den fortfarande tvärband på stjärt och vingundersidor? Jag trodde att den ser ut som en helt gammal hane. >>När jag först upptäckte falken tyckte jag att den var mycket ljus på översidan, vilket indikerade gammal hane. Falken försvann och dök upp då och då innan den plötsligt kom helt nära. Då visade det sig att den var tvärbandad på stjärt och vingundersidor. Det syntes också att den inte var ljus på hela översidan utan hade mörkare pennor. Detta syns också på de bilder som finns i galleriet. >>Är det alltså en och samma falk som ses eller finns det två falkar av olika ålder i Vendel. Som sagt, ett klargörande om utseende på olika åldrar skulle vara bra. Vad säger t.ex. Curt "Skåning", eller Anders Eriksson?

Ragnar ( 2005-05-26 00:00:00 )


Aftonfalken i Vendel. Nu får någon med bra erfarenhet av aftonfalk i olika åldrar rycka in. På Svalan rapporteras den ibland som 2k, ibland som 3k+. Hur ser en 3k+ fågel ut? Har den fortfarande tvärband på stjärt och vingundersidor? Jag trodde att den ser ut som en helt gammal hane. >>När jag först upptäckte falken tyckte jag att den var mycket ljus på översidan, vilket indikerade gammal hane. Falken försvann och dök upp då och då innan den plötsligt kom helt nära. Då visade det sig att den var tvärbandad på stjärt och vingundersidor. Det syntes också att den inte var ljus på hela översidan utan hade mörkare pennor. Detta syns också på de bilder som finns i galleriet. >>Är det alltså en och samma falk som ses eller finns det två falkar av olika ålder i Vendel. Som sagt, ett klargörande om utseende på olika åldrar skulle vara bra. Vad säger t.ex. Curt "Skåning", eller Anders Eriksson?

Ragnar ( 2005-05-26 00:00:00 )


Ålder på aftonfalk. Att den anges som 2K resp. 3K+ (tidiga obsar även ad.) på Svalan beror på att C3 larmsystem (minicall) och Svalan talar olika språk. När man larmar en fågel som subadult översätts de till 3K+. Jag har inte fattat hur denna översättning går till, om den översätter på samma sätt alla datum eller om översättningen varierar med datumet. Om du går in på Svalan och "visa obsar" på aktuell fågel så är larmade obsar 3K+ eller ad. Några undantag finns dock som beror på att den som larmat gått in i Svalan och ändrat obsen som larmet gett upphov till, så att den korrekt står som 2K.

Svante Söderholm ( 2005-05-26 00:00:00 )


Eftersom jag kan ge er facit på hur den mystiska åldersöversättningen fungerar när larmen kommer in i Svalan så ska jag förklara systemet i korthet. För det första så måste man klargöra att Svalan godtyckligt fyller i ålder och kön utifrån larmets "dräkt" vilket ju inte är rakt översättbart. -- "Utfärgad hane" blir alltid "ad hane" i Svalan. -- "Outfärgad hane" översätts bara till "hane" -- "Ungfågel" översätts till "2K" före första juli och till "1K" efter första juli. -- "Subadult" översätts liksom ungfågel med första juli som brytpunkt till 3K+ respektive 2K+. Så "enkelt" är det, folk har alltså larmat en och samma(?) aftonfalk som ungfågel, subadult och några även som utfärgad hane...

Johan Södercrantz ( 2005-05-26 00:00:00 )


En 3k+ aftonfalk är helt adult. Hanen har då askgrå hand- och armpennor utan bandning och även stjärten är vad jag vet obandad. Hela fågeln är enhetligt blågrå sånär som på de undre stjärttäckarna. Denna dräkt är mycket ovanlig i Sverige, jag har själv bara sett en enda. 2k aftonfalkar kan, på grund av artens ruggningsmönster, se väldigt olika ut. Hanarna kan se ut i princip hur som helst, allt ifrån som Vendelfågeln (eller ännu mer utfärgad) till ganska honlika. För att förenkla det hela kan man säga att en aftonfalk med två generationer ving- och/eller stjärtpennor där de yngsta är bruna, väldigt slitna och bandade är en 2k-fågel. Den här typen av dräkt är, jämte ungfågeldräkten den vi normalt drabbas av i Sverige.

Anders Eriksson ( 2005-05-27 00:00:00 )


Bra svar om aftonfalkar Anders. >>Svalans tolkning av C3s larmsystem tycker jag inte verkar bra. Det är ju mycket bra information att man på C3 kan ange att en fågel är subadult men helt fel att Svalan gör om det till något som blir fel. Varför kan det inte få finnas kvar subadult på Svalan? Det borde väl gå att göra en koppling för just rovfåglar och juvenil/subadult/adult. >>Ett konkret exempel är när jag lägger in obsar av havsörnar direkt i Svalan. Är det en helt gammal fågel skriver jag in Ad. årsungar, dvs. 1k går också bra, men för alla något äldre fåglar måste man välja 2k, 3k osv. Alltså utelämnar jag åldersangivelse, eftersom jag inte anser att jag kan avgöra mer än att det rör sig om en äldre fågel, dock inte adult. Här vore det mycket bra att kunna skriva Subad. så har man åtminstone angivit någon form av ålder. >>Och hur många kungsörnar får rätt åldersangivelse i Svalan? Jag erkänner utan omsvep att jag har svårt att avgöra de olika åldrarna, men jag försöker diskutera varje obs med Martin Tjernberg för att försöka hamna rätt. Ibland känns det även här som om beteckningen subadult istället för 3k eller 4k hade kunnat vara på plats.

Ragnar ( 2005-05-27 00:00:00 )


Juvenil och subadult är ingen ålder utan en dräkt. Ett exempel är skrattmås som är juvenil i den första dräkt den flyger men ruggar redan i augusti/september till första vinterdräkt och är då inte juvenil längre. En kungsörn är dock juvenil betydligt längre. Begreppet juvenil och subadult skiftar från art till art medan kalenderårssystemet är fast oavsett art och årstid. I den befintliga versionen av Svalan finns alla åldersangivelser med ändelsen "+", exempelvis 2K+, vilket avser att fågeln är 2K eller äldre. Att rapportera en kungsörn som 2K+ säger mer än att ange dräktangivelsen som "subadult". En 3K+ är ju också subadult. En förbättring med nya Svalan II är att man kommer att kunna rapportera med ändelsen "-", exempelvis "5K-" för en kungsörn som är max inne på sitt femte år. I Svalan vill vi tala om hur gammal fågeln är men i C3:s larmsystem vill man tala om hur fågeln ser ut för att man ska veta vad man ska leta efter. Översättningen av larmen till Svalan har varit föremål för diskussion många gånger. Larmen som kommer till Svalan behöver inte vara färdiga, rapportören kan alltid ändra sitt egna larm till korrekt ålder, lokal, kommentar, tidpunkt och aktivitet men det är många som slarvar med detta. Vill man veta exakt vad som står i orginallarmet föreslår jag att man går med i larmsystemet och tar del av larmen direkt.

Johan Södercrantz ( 2005-05-27 00:00:00 )


Jag håller med Ragnar att subadult är en bra åldersangivelse och att det är en brist i Svalan att den saknas. Subadult är liksom 1k, 2k, 3k, etc någonting som grundar sig på en fågels dräkt. I de allra flesta (alla ?) innefattas såväl subadult, 1k, 2k, etc av mer än en dräkt beroende av fågelns ruggning. Och jag vågar påstå att majoriteten av oss inte alls behärskar en fågels alla dräkter och ruggningsförlopp. Det är bättre att ange en fågel som subadult än att inte ange någon ålder alls. Och (1)2k+ är inget bra alternativ till subadult. Betyder det att observatören är osäker om den är något äldre än (1)2k eller betyder det att personen i fråga inte har en aning, det enda han/hon vet är att den inte är fullt utfärgad. Mao otolkbart, subadult är ett bra komplement som naturligtvis fyller sin plats i ett rapporteringssystem. Annat är snobberi!

Tommy Eriksson ( 2005-05-27 00:00:00 )


Ålders och dräktangivelse. Jag instämmer med TE och RH. Med tanke på att de flesta som använder Svalan rapportera fältobservationer (och därigenom avser majoriteten av obsarna fältobservationer) borde dräkten anges inte åldern. "Vi" anger ju åldern utifrån de dräktkaraktärer vi sett och kan i princip aldrig vara säkra på åldern men vara säkra på att dräkten överenstämmer med en viss åldersklass. Dessutom säge 1K, 2K väldigt lite om fågelsn utseende, ta till ex. gråtrut 2K i januari och dec., dvs. i första resp. andra vinterdräkt som skiljer sig avsevärt åt, vore det inte bättre att ange dräkt för att beskriva fågeln. Ett annat exempel en ung (2K) ängshök hane på försommaren kan vara i det närmaste juvenil till utseendet eller ha börjat anlägga "adultdräkt" - 2K säger absolut inget om hur den såg ut. Ett sista exempel, vore det inte roligare att få veta om en islom var i sommardräkt eller vinterdräkt när den sågs - i Svalan ad. säger inget om fågelns utseende.
Varför inte låta rapportören välja om man vill ange dräkt och/eller ålder?

Svante Söderholm ( 2005-05-28 00:00:00 )


Idag fick jag se hemma på gräsmattan en Sädesärla med brunsolkiga handpennor. Hur vanligt är det? För att få tag i insekter såg det ut som om den ryttlade lågt över gräset ( 1 dm) för att få fart på insekterna.

Kenth ( 2005-06-03 00:00:00 )


Har till hemsidan fått in en rapport om en svart stork, igår 3/6, mellan Valö och Vamsta (alltså ca 5-7 km S Forsmark). Obsen gjordes tidig morgon då storken gick och "betade på en åker".

Djerf ( 2005-06-04 00:00:00 )


Kenth. Sädesärlan i fråga är nog delvis leucistisk, vilket innebär att en del av fjäderdräkten får beige eller ljusbrun ton istället för den normala färgen. Jag har inte sett just sädesärla som ser ut så, men det har under några år funnits minst en skata vid Nedre Föret och Nåntuna som är brun istället för svart och har mycket ljusbruna vingpennor och några stjärtpennor. Huvud och bröst är mörkbruna.>>Det är annars mest i fråga om gråtrutar man brukar notera att det finns leucistiska individer, eftersom dessa kan förväxlas med unga vitvingade trutar och vittrutar. Men leucism finns alltså även hos andra arter.

Ragnar ( 2005-06-05 00:00:00 )


Angående Kenths brunsolkiga sädesärla: kan det inte vara en 2k fågel? Lite svårt att veta hur detta "brunsolkiga" egentligen ser ut. Men en 2k sädesärla kan ha obytta juvenila handpennor ända in i juli. Dessa är då bruna och mycket slitna.

Clas Cronlund ( 2005-06-05 00:00:00 )


Ang. leucisim.
Det har även setts en leucistisk kaja vid Lilla ultuna under några år. Jag har även stött på leucistisk ladusvala nere vid Hoburgens ringmärkningstation. Leucistiska grågäss hittas ibland runt om i lanskapet, det brukar ju alltid ligga någon "urblekt" grågås i Hjälstaviken under hösten. Jag har även hört talas om leucistiska rödhakar som vållat stora problem för skådare då dessa liknar blåstjärthonor väldigt mycket.

Har för övrigt en fråga om Stenknäck:
Fick handX på den för några dagar sen och la då märke till att vingpennorna har en mycket speciell form i spetsen. är det någon som har någon aning om varför den har det?
Om folk undrar vad jag talar om så kanske jag kan få lägga upp en bild på någon hemsida då jag inte har tillgång till någon.

Fredrik L. ( 2005-06-06 00:00:00 )


Fråga angående nattskärrans läten. När Ola och jag kom körande på en liten grusväg söder om grustaget vid Arlanda satt en nattskärra på vägen som snabbt flög iväg. När vi stannat och gått ur hörde vi ett läte som jag först trodde var en mindre strandpipare (dock inte lika vemodigt), när vi sedan gått upp mot tallskogen hördes det åter nu från tallskogen och kort därefter började nattskärran spela i samma riktning som lätet kom ifrån. Lätet kan mest beskrivas som ett tvuuit, tuuit eller uuit, inledningen var svagt, dovt u-ljud, resten var tydligt som en svag vissling. En mindre strandpipare har ett vemidigt liknande läte som knappast hörs stationärt från tallskogen. Jag har inte kollat någon litteratur om nattskärran kan ha några andra läten, så det vore spännande att få höra om någon annan av er har hört något liknande från en nattskärra. Har nattskärran några varningsläten? Eller kan det vara en mindre strandpipare med talfel och förkärlek för tallskogar?

PJ Ulfendahl ( 2005-06-09 00:00:00 )


På 60-talet, dvs i min ungdom (?), var jag hela somrarna i östra Blekinge. På den tiden var nattskärran allmän och jag känner mycket väl till det läte som PJ beskriver, det hörde helt enkelt sommarnatten till. Jag vet inte säkert men jag tror att det är ett lockläte. Nattskärran har också, förutom det vanliga spinnandet, ett rullande läte inte helt olikt mindre strandpiparens spel. Det framförs i flykten, ofta tillsammans med vingklapper.

Tommy Eriksson ( 2005-06-09 00:00:00 )


Enligt guiden är det ett lockläte.

Ola Sundell ( 2005-06-09 00:00:00 )


Noterar på Svalan att det ev sågs en vadarsvala igår vid Hagbyholm, Skofjärden. Någon som vet något mer?

Tommy Eriksson ( 2005-06-13 00:00:00 )


Vet inget mer än vad som står på Svalan. Den rödvinge som var i Ågesta satt i/vid en häst hage och den vadarsvala som sågs igår höll till vid en hästhage, den vid Gurresta var i närheten av en hästhage. Vadarsvalor sitter gärna långa stunder på marken och kan då vara svåra att se, de gör sedan korta turer för att jaga insekter och då gäller det att vara med. Vi är ett antal som från ca kl. 15 idag kommer att börja leta i området. Vi kommer att vi begränsar oss till hästhagar från Alsike/Krusenberg i norr till Sigtuna i söder, 255:an (Garnsviken, Alasjön) och Skokloster fjärden får bli begränsningarna i Öst resp. Väst. Jag tar på mig att vara sambandscentral under eftermiddagen 0705772175. Med en god portion tur hittar vi den i Uppland! Ut och slit.

PJ Ulfendahl ( 2005-06-13 00:00:00 )


Skulle vara kul att få veta lite mer om obsen av amerikansk kopparand vid Hjälstaviken. Hanne eller hona? Storlek? Utseende? Simmade den för sej själv ute på öppet vatten eller var den tillsammans med andra änder eller gäss?

Ingrid Åkerberg ( 2005-06-16 00:00:00 )


Det låg en hybridgås (kanada x grå) i Hjälstaviken igår (16/6) som några spekulerade i kunde vara den misstänkta kopparanden. Gåsen hade nämligen stor vit kindfläck och snett uppåtpekande stjärt. Låter konstigt att en gås skulle kunna bli en and men så gick spekulationerna.

Annika ( 2005-06-17 00:00:00 )


Det låg en hybridgås (kanada x grå) i Hjälstaviken igår (16/6) som några spekulerade i kunde vara den misstänkta kopparanden. Gåsen hade nämligen stor vit kindfläck och snett uppåtpekande stjärt. Låter konstigt att en gås skulle kunna bli en and men så gick spekulationerna.

Annika ( 2005-06-17 00:00:00 )


Jag är lite av en nybörjare som bor i Uppsala och behöver repetera lite i sommar. Därför söker jag någon som vill följa med ut till exempelvis Hjälstaviken eller längs Fyrisån. Jag kan stå för ev. bensinpengar.
Maila: adriansokolik@hotmail.com
Tack.

Adrian Sandin Sokolik ( 2005-06-19 00:00:00 )


Det var jag som obsade Kopparanden den 16e och reagerade direkt på storleken - betydligt mindre än gräsand. I övrigt sågs brun rygg, vitaktig kind, svart hjässa samt spetsig stjärt rakt upp i vädret. Har svårt att tänka mig att en hybridgås skall vara mindre än en Gräsand (och Knipa, vilket denna individ var knappt mindre än.)
Jag är så rätt för att stringa någonting så därför rapporterade jag den som osäker, synd på en så rar art att ingen med mer erfarenhet var där.
Må väl!
/DP

Daniel Pettersson ( 2005-06-19 00:00:00 )


Då det föreslagits att en trolig/möjlig am. kopparand i själva verket var en gåshybrid vill jag komma med ett annat förslag som jag tycker vara rimligare när det gäller förväxlingsrisker med am. kopparand - OBS jag uttalar mig generellt inte specifikt om fågeln i Hjälstaviken - ung knipa: en ung knipa har en stor vit kindfläck, uppåt strävande stjärt och storlek ungefär som am. kopparand.

Svante Söderholm ( 2005-06-19 00:00:00 )


Det kan mycket väl vara det Svante, det är precis det som gör att jag är osäker. Jag kommer inte ens fundera på att skriva en rrk-rapport på fågeln så den förblir i mina ögon obestämd.
Här stringas ingenting!

Daniel Pettersson ( 2005-06-19 00:00:00 )


Noterar att dammsnäpporna vid Svartsjö dämme tydligen har fått ungar. Är det någon som kan ge tips om var eller varifrån man bäst kan se dem (parkering och obsplats)? Svartsjö dämme beskrivs ju inte specifikt i fågellokalboken.

Anders ( 2005-06-27 00:00:00 )


Såg i Obs boken att Kenth hade en mysko fågel sjungande ute vid ulva, är det någon som vet vad det kan vara eller som varit där och lyssnat?
Anders:
Jag antar att man parkerar bilen på parkeringen brevid stora vägen och sen traskar ut till obsplatsen (följ stig). Har inte varit ute själv och tittat på ungarna, men därifrån sågs de adulta fåglarna fint.

Fredrik L. ( 2005-06-27 00:00:00 )


Lundsångare? mellan Rosendals trädgård och brandstationen, se obsboken för mer info.

Fredrik L ( 2005-06-27 00:00:00 )


Fredrik L: Den som obsades mitt på dagen var i Stockholm (finns ett Rosendals trädgård på Djurgården)! Trots det var jag runt Rosendals trädgård i Uppsala under 1 timme och en kvart runt kl. 20.00. Hyfsad sångaktivitet på lövsångare men ingen lund. Kanske du hörde fel?

Tomas Pärt ( 2005-06-27 00:00:00 )


Mycket möjligt, hörde den dåligt och är inte helt säker på den, undrar vad det var jag hörde i så fall. Det läte jag reagerade på var ett "stötigt gnissel" eller hur man nu ska beskriva det... Det lilla jag hörde gjorde iaf att jag reagerade på Lundsångare, men å andra sidan var jag ju ute för att lyssna efter en sån så man kanske gjorde en "höna av en fjäder"

Fredrik L ( 2005-06-28 00:00:00 )


Hoppas att på detta vi kunna komma i kontakt med Mattis Jansson. Att jag vill komma i kontakt med honom beror på att enligt Svalan observrde han en gråhakedopping i Angarnsjöängen den 26/6. Då arten är mycket sällsynt på lokalen vore det roligt att få redan på fler detaljer om observationen. Var uppehöll fågeln sig, beteende mm. Om inte mitt minne sviker mig tror jag inte att detfinns mer än tre observationer tidigare i modern tid. Till dessa observationer skall ev. läggas någon från 30/40-talet av Sigfrid Durango. Om du Mattis läser detta ber jag dig vara snäll och skicka ett e-brev till mig - med alla detaljer. /svante.soderholm"at"spray.se

Svante Söderholm ( 2005-06-28 00:00:00 )


Mattis: Du kan faktiskt radera eller ändra obsar i Svalan om du är inloggad och går in på "Visa obsar". Sök där lokal eller art och fyll i det tomma runda fönstret i slutet. Därefter går du ned till "Ändra" knappen längst ned. Där kan du byta lokal osv. Hoppas detta hjälper!

Tomas Kjelsson ( 2005-06-28 00:00:00 )


Svante: Mattis har skickat e-post till dig och förklarat att det blev fel lokal på Svalan. Det ska vara Bromsbo sjö i Åloppe - vilket även det är ganska intressant. Kan vara häckning på G. Vi vet inte när det hände senast, någon annan som vet?
Tomas K: Mattis hälsar och tackar för tipset.

Anders J ( 2005-06-29 00:00:00 )


Instämmer med Anders J. Gråhakar vid denna tidpunkt är mycket intresant. Hoppas att du och Mattis kollar vad som händer.

Svante Söderholm ( 2005-06-29 00:00:00 )


En ensam gråhakedopping uppehöll sig i Bromsbo sjö flera år, på 80-talet tror jag det var. Hur som helst, när jag skulle kolla lokalen ett år hittade jag doppingen död på en gård nära sjön. Den hade fastnat i fisknät. Jag fick ta hand om doppingen som numera finns uppstoppad på Getterön! Bromsbo sjö har även haft häckande svarttärna ett år. Bra om sjön hålls "under uppsikt"!

Martin ( 2005-06-30 00:00:00 )


Dagens rapporter på Svalan om stora mängder vitkindade gäss i Stockholm får mig att minnas bussresan hem från stan till Gottsunda i söndags kväll. Döm om min förvåning när jag plötsligt fick se att Svandammen hade besök av en adult vitkindad gås. Kan det vara vår gamle vän från i vintras som kommer på sommarbesök för att se hur kompisarna har det i värmen? Denna gång tyckte jag inte att det kändes befogat att lägga in obsen i Svalan. Fast nu undrar jag om jag inte borde gjort det. Frågan är om jag har spontan vitkindad gås på junilistan. Bäst att kolla. >>För övrigt går jag äntligen på semester i morgon. Men det innebär inte att jag kommer att gå om och dra ifrån i UppX. Som vanligt drar jag till Skåne om några dagar, vilket innebär att jag missar alla rariteter som dyker upp under juni. Härligt att ägretten hade vett att komma i tid i år. >>Lycka till i jakten på "Kung Weine".

Ragnar ( 2005-06-30 00:00:00 )


40 st Havssulor i Tegelsmora Kyrksjö på Svalan. Jag föreslog en gång på UOFs styrelsemöte att vi skulle hålla enkla kurser i hur man gör i Svalan för att lägga in och ta bort uppgifter. Det verkar som detta blir mer och mer aktuellt. Med detta vill jag definitivt inte avskräcka folk för att lägga in obsar på Svalan. Tvärtom, jag vill att fler gör det och inte är rädda för att göra fel. Allt går att korrigera. Vi får ta upp detta igen. Frågan är bara vilket intresse det finns. Vad tror ni? Ragnar: Vi skall säkert få upp dig till våra trakter igen, var så säker. Både amuren och kohägern flög ju norrut!

Tomas Kjelsson ( 2005-07-01 00:00:00 )


För den som är sugen på kungsfiskare och vill semestra lite i Uppland så verkar det som att det är häckning vid Rotskär, Skutskär i år igen. Jag var där igår ca 1 timme och hade en fågel som flög förbi bryggan med fisk i näbben.

Jan W ( 2005-07-02 00:00:00 )


Under en sista Upplandsexkursion före Skåne försökte jag förtvivlat hitta havssulorna i Tegelsmora Kyrksjö. Jag såg inget som liknade havssulor och förstår inte heller hur någon kan rapportera detta. Använder man sig av rullninglistan ligger arterna i denna följd: Halsbandsflugsnappare, Havslöpare, Havssula, Havstrut, Havsörn. Knappast troligt att det blivit feltryck alltså. Men jag håller med Tomas Kjelsson: fortsätt rapportera så mycket som möjligt. Oftast förstår man ju att det blivit fel och allt går att korrigera. >>Trevligt att notera att både svarttärnor (minst 5 ungfåglar) och skäggmesar (7 1-k-fåglar) verkar ha lyckats med häckningen i Tegelsmora i år. >>I Ledskär var det tämligen dött med ett par bivråkar som bästa art. Ganska mycket vatten och dåligt med vadare. Men om ett par tre veckor lär det rasta spovsnäppor, småsnäppor och annat roligt.>>När jag plockat in kornsparv, fältpiplärka, gulhämpling, vit stork, svarthalsad dopping, kanske brandkronad kungsfågel och någon riktig raritet är jag tillbaka i Uppland till månadsskiftet.

Ragnar ( 2005-07-03 00:00:00 )


Yngve kanske avsåg hussvala - orden havssula/hussvala är ju rätt lika. Hur som helst har jag bett honom korrigera, men han kanske är på semester o.s.v. Jag kan försäkra er om att han inte avsåg 40 havssulor.

Djerf ( 2005-07-03 00:00:00 )


Bästa sättet att få bort fel i Svalan pga feltryck i dropplistan är väl helt enkelt att ta bort den. Bortsett från feltryck får vi ju dessutom en snabbare applikation då listan inte behöver skickas kors och tvärs stup i kvarten. Jag har svårt att se mervärdet i denna dropplista (som jag själv valt bort).

Tommy Eriksson ( 2005-07-03 00:00:00 )


Ja man kan ju läsa fel i rullninglistan också och därmed trycka fel. Havssula och hussvala är ganska lika (till namnet alltså). Jag misstänkte också hussvala, men jag såg faktiskt inte en enda vid Tegelsmora i morse. De hade väl flyttat sig.>>Jag tycker som Tommy, rullningslistan eller dropplistan eller artlistan som den nog ska kallas använder jag inte. Fast det kanske finns många som tycker det är praktiskt att få de rättstavade namnen presenterade på detta sätt.

Ragnar ( 2005-07-03 00:00:00 )


Det viktigaste av allt efter att man avslutat sin rapportering i Svalan är att alltid kontrolläsa sina observationer. Det borde ingå som en självklar rutin efter rapporteringen. Hoppar man över att kontrollera sina observationer blir det oftast mest pinsamt för en själv. Tänk på att många tusen besökare kan se din felrapportering på Dagens Fågel och om den mot förmodan verkar "rimlig" eller "sannolik", ja då kan man ställa till det ordentligt! En felaktig rapport på Dagens Fågel kan skada minst lika mycket som att larma en rar fågel felaktigt på "BMS" (Rixlarm) utan att göra en korrigering. Kan vara värt att tänka på...

Johan S ( 2005-07-04 00:00:00 )


Efter jag skrivit mitt tidigare inlägg fick jag en idé som jag jobbat på i flera timmar (kl. är nu 20:51, dags att gå hem...). Jag har nu infört så att man i Svalan 2 kan rätta sina observationer direkt via Dagens Fågel om man är inloggad! Genom att klicka på informationsikonen (den blå med ett "i" på) kommer man att kunna ändra sin observation direkt, inte så dumt...

Johan Södercrantz ( 2005-07-04 00:00:00 )


Lysande Johan!!!!!!

Owe ( 2005-07-04 00:00:00 )


Stort tack till den (Jocke?) som har fixat att det går att kolla på svalan igen!!

Kristoffer ( 2005-07-14 00:00:00 )


Är det verkligen så att ingen varit och letat efter den vitvingade tärnan idag?

Tommy Eriksson ( 2005-07-18 00:00:00 )


Efter att ha sett Bisters bild på den röda gladan i Vallentuna, är jag tämligen säker på att det är samma ex som jag såg på Örskär den 13/7. Gladan på Örskär hade nämligen också en 'lucka' i stjärten. Vore kul att veta om L Lundstedt som såg gladan på Gräsö är av samma uppfattning. /Martin

Martin Irestedt ( 2005-07-19 00:00:00 )


Ruggning glada. Glada börjar rugga stjärt och pennor i maj. När de flyttar finns vanligtvis några oruggade handpennor kvar (yttersta) och armpennor (mitten). Vilket innebär att alla/de flesta glador som man ser i juli håller är mitt i ruggningen, så min uppfattning är att man måste nog se/beskriva ruggningsmönstret mer i detalj för att vara säker på att det rör sig om samma individ. Det räcker inte med att säga lucka mitt i stjärten. Av Bisters bild ser det också ut som om fågeln påbörjat ruggnng en av handpennorna. Hur såg V & H hand ut på de aktuella fåglarna?

Svante Söderholm ( 2005-07-19 00:00:00 )


Fågeln på Örskär kom på mycket nära håll, men då jag inte hade någon kikare tillhands och fick springa och leta blev observationen ganska rörig. Jag såg dock fågeln kort i handkikare på ca 200 meters avstånd och i någon halvminut i tub då den flög mellan trädtopparna på uppskattningsvis 500-800 meters avstånd. Jag kan således inte beskriva ruggningsmönstret i detalj, men gladan såg mycket sliten ut och hade en lucka i stjärten i enlighet med fågeln i Vallentuna. Svante har säker rätt i att nästan all glador är 'slitna' så här års och att det därför trotsallt kanske rör sig om två individer. Hur som hels, mitt intryck av fågeln på Örskär är att den var slående lik fotot av Vallentunaindividen. Kanske kan Lars Lundstedt ge en bättre beskrivning som kan klargöra huruvida det är samma fågel eller två individer.

Martin Irestedt ( 2005-07-20 00:00:00 )


Mitt tidigare inlägg var inte ämnat att säga om fågeln på Örskär var samma individ som den vid Sjöberg eller inte. Det var tänkt som ett allmänt inlägg om att det kan vara svårt att skilja olika individer åt vid den här tiden på året.

Svante Söderholm ( 2005-07-20 00:00:00 )


Angående Gladan vid F16.
Det var jag som fick se den, utan kikare, på lite avstånd och mot ljus bakgrund. Således en ganska dålig obs. Fågeln var ruskigt långvingad och GISet sa glada. Den gick sen upp och ryttlade kort. Inte något övertygande ryttlande utan ett ganska svajjigt sådant. Efter kontakt med PJ så pep han ut den som osäker. Fågeln försvann omgående mot öster.

Fredrik L ( 2005-07-23 00:00:00 )


Glador ryttlar inte, inte ens lite

Tommy Eriksson ( 2005-07-25 00:00:00 )


Mattis och jag hittade häckande svarthakedopping och dito smådopping i Larsbokärret i kväll. Tillsammans med skäggdoppingarna (häckning) i bl.a. Ryssjön och Bromsbo, samt gråhakedopping (ännu ej konstaterad häckning) i Bromsbo blir det fyrtal i dopping i sjöarna runt Järlåsa. Men gråhaken verkar inte ha fått fram några ungar än. Vad säger Tomas K: borde inte gråhaken ha fått ut sina ungar vid det här laget?

Anders J ( 2005-07-29 00:00:00 )


Tom: Tack för Hjälstalistan! Skojig läsning. Jag räknade hur många arter jag har sett i Hjälstaviken och landade på ca 135. Har en bit kvar till "Club Hjälsta 200" med andra ord...

Annika ( 2005-07-30 00:00:00 )


Idag såg jag på Svalan att en kustpipare observerats vid Angarn 28/7 och att den var rapporterad som 1K. Åldern förvånade mig då min uppfattning är att de unga kustpiparna dyker upp (betydligt) senare i våra trakten. Men då jag mest skådar vid Angarn där kustpipare är relativt ovanlig hoppas jag att någon/ra UppX:are kan upplysa mig om när de unga kustpiparna normalt sträcker förbi Uppland. Och om en så tidigt ung kustpipare har setts förut i Uppland. När jag läser BWP får jag för mig att den måste vara extremt tidigt. I BWP står ruvningstid 26-27 dagar, flygg efter c. 35-45. Alltså minst 61 dagar från att ruvning påbörjats till att den är flygg. Till dessa dagar skall läggas tid för äggläggning och för fågeln att flyga från häckplatsen till Uppland.

Svante Söderholm ( 2005-07-30 00:00:00 )


Följande länk ger de tidigaste höstfynden (efter 1:a juli) av kustpipare med åldern "1K" angiven i Svalan: http://www.artportalen.se/birds/uttag_obslista.asp?art=292&age=3&sort=22

Johan S ( 2005-07-31 00:00:00 )


Tack för länken Johan. Det var intressant att få se hur få fynd det fanns i juli av juv. kustpipare. Enligt Svalan finns det bara ett tidgare julifynd i Uppland, 31.7 2003 Horssten.
Detta fynd borde uppmärksammas/dokumenteras, så jag hoppas att du som såg fågeln är villig att skriva en kort notis om det till Angarngruppens informationsblad - borde gå enklet tack vare Johans hjälp (dvs. länken)

Svante Söderholm ( 2005-07-31 00:00:00 )


Jag har lagt märke till att en del Sädesärlor har en vit bord runt den svarta haklappen. Har någon ett svar vad detta beror på. Finns på både vårfåglar och nu.

Kenth ( 2005-07-31 00:00:00 )


Det var Curre och jag som observerade den unga kustpiparen vid Angarn och även vi reagerade på det tidiga datumet. Curre har skrivit en sida om fågeln och skickat till Zakarias Svensson (som enligt Angarngruppens hemsida är den som tar emot notiser till infobladet).

Annika ( 2005-08-01 00:00:00 )


Har varit borta från civiliserade trakter i en dryg vecka. Fick höra om att någon kommenterat min mysko rova för en dryg vecka sen. Om det inte var glada och med min beskrivning kanske man kan hoppas på Örnvråk? hehe

Fredrik L ( 2005-08-01 00:00:00 )


Ja, eller varför inte en mississippiglada...

Glädjeskådaren ( 2005-08-01 00:00:00 )


Hej Annika och Curre. Tack för att ni skrivit om fyndet och skickat texten till Angarngruppens informationsblad.

Svante Söderholm ( 2005-08-01 00:00:00 )


Ang Kenths acrounge. vid ringmärkning på hösten artbestämmer man rör/kärr genom att mäta vingen och se förhållandet mellan inskärning (notch) och vinglängd. Då Kenths fågel ännu inte har färdigväxta vingar och att den dessutom sitter i en buske (och inte i någons hand) gör det extremt svårt att försöka sig på en artbestämning av denna.

Fredrik L ( 2005-08-02 00:00:00 )


Såg att det setts Brun glada vid Björklinge idag vid 16-tiden. Kan man få lite info om obsen?

Weine ( 2005-08-05 00:00:00 )


Att döma av info på Svalan var det en kort obs. från bilen av brun glada. Om Ingrid S. har mer info tar vi gärna del av det. >>Nu är jag åter i Uppland och ska börja plocka in lite eftersläntare. Tråkigt att det är så mycket vatten. Inga bra vadarmarker i Ledskär eller Hjälsta. Ändå småsnäppa, mosnäppa, kustsnäppa och myrsnäppa på två besök i Hjälsta. Godkänt.>>Kolossalt uppflog av kråkfåglar vid Uppsala reningsverk idag. Minst 4000 kajor (svårbedömt) och 200 råkor. Undrar om det finns en pilgrimsfalk i krokarna.

Ragnar ( 2005-08-06 00:00:00 )


En eller flera mörka tärnor (SV,VV?) har setts i viken S Krusenberg och söderut under sommaren (tredjehandsuppgift). Senast för några dagar sen. Någon som varit i området och vet mer.

Mörka tärnor? ( 2005-08-08 00:00:00 )


Så här i bändeltider kan jag upplysa om att jag på Örskär under föregående vecka har haft flera juvenila domherrar som har haft samma bändel-liknande lockläte som de domherrar som invaderade oss förra hösten. Det verkar därmed som att några av dessa östliga (?) domherrar har stannat kvar och häckat.

Petter Haldén ( 2005-08-16 00:00:00 )


Om man vet att någon har rapporterat fel på svalan, hur gör man då? Det står att det var sju kärrsnäppor idag vid reningsverket. Jag var där samtidigt men såg sju brushanar. Förmodligen ett feltryck.

Kristoffer ( 2005-08-19 00:00:00 )


Det bästa sättet är naturligtvis att kontakta berörd rapportör och påpeka felet så att han/hon justerar. Om man inte känner rapportören eller av andra skäl inte kan/vill göra detta så kan man kontakta Rrk Upplands rapportmottagare, Owe Rosengren (i andra hand någon annan rrk-medlem), som i sin tur får försöka kontakta berörd rapportör och be om rättning. Rrk har högre behörigheter i Svalan och har möjlighet att dölja uppenbart felaktiga rapporter o.s.v. men kan aldrig, detta kan ju vara bra att känna till, ta bort en rapport. Resp. rapportör "äger" sina egna rapporter. Det är väldigt bra om alla som hittar "fel" i Svalan (och alla andra fågelrapporter, Upp-X-tävlingen o.s.v.) på något sätt meddelar detta. Färre fel => bättre underlag för korrekta slutsatsdragningar/bedömningar = högre kvalitet.

Djerf ( 2005-08-20 00:00:00 )


Ang. fel i Svalan: jag har nyligen rapporterade sibirisk beckasin och gulärla rasen flavissima pga av förandringar i engelska namn som använts i Svalan. Under Svalan 1 "pintail" = "stjärtand". Under Svalan 2 "pintail" tolkas som "pintail snipe" = "sibirisk beckasin" osv. Jag har inte hittat en lista av de engelska namn som används i Svalan 2, och det blir en del gissning för vad några fåglar kallas. ("stjärtand" = "northern pintail".)
Det hjälper inte att vad man ser efter man klicker på brittiska flaggan är inte det samma namn som man måste använder om man rapporterar på engelska. Jag rapporterar på engelska med ideen att då blir det färre fel från mid sidan men kanske måste jag tänka om. Jag rättar fel så snart som jag ser dem: hoppas att det blir inte för mycket som jag missar! Annars, underbar Svalan 2 och tack för jobbet!

Keith Bennett ( 2005-08-20 00:00:00 )


Är det nån som känner till om det pågår (eller ska pågå) ringmärkning vid Långsandsörarna under hösten? I så fall vem märker? UNT är lite sugna på att göra reportage och vill ha en kontakt. Även ni andra märkare på andra ställen i landskapet kan anmäla intresse.

Jocce ( 2005-08-23 00:00:00 )


Jocce: Björn L har märkt där uppe tidigare år, hör med honom! Annars är ju märkningen vid Örbyhus slott värd att lyfta fram med tanke på att den ingår i CES-projektet. Det blir inte lika långt för UNT-folket att åka heller. Men ska de fota en handhållen pippi blir de ändå tvungna att stiga upp mitt i natten ;-)

Annika ( 2005-08-24 00:00:00 )


Angående ringmärkningen vid Långsandsörarna så kommer vi även denna höst att köra. Men jag håller med Annika om att CES-märkningen är bättre att visa. Där finns ju också ett internationellt miljöövervakningssyfte med.

Björn L ( 2005-08-24 00:00:00 )


Vem håller i Örbyhus då?

Jocce ( 2005-08-24 00:00:00 )


Örbyhusmärkningen är Anders Arnell ytterst ansvarig för. Vi kör i o f sig sista ordinarie märkning nu i helgen men det skulle säkert gå att ordna något. Jag har ett starkt minne av UNT har haft ett reportage med från Örbyhus med det kanske var mer lokalt och inte i Uppsala upplagan.

Jan W ( 2005-08-25 00:00:00 )


Svarthamn skådare! Gå inte in innanför stängslet till Skutskärsverket! Jag har idag pratat med säkerhetschefen där och han berättade att hela området är övervakat med TV-kameror, eftersom det är ett hamnområde med hög säkerhetsnivå (sedan 11 september attacken på WTC). Jag håller på att förhandla med honom om att få ett tillstånd att besöka området under hösten för att inventera fåglar inom området. Jag har ännu inget klart. Om något riktigt sällsynt ses, så har jag diskuterat situationen, om så sker så ska han försöka ordna så att de som vill ska kunna komma in på området och se/leta fågeln.

PJ Ulfendahl ( 2005-08-25 00:00:00 )


Kul! Vad är det för någon inventering?

Jan W ( 2005-08-26 00:00:00 )


En inventering av en damm där muddermassor läggs upp när Skutskärsverket muddrar sin hamn. Den liknar lite renningsverket i Uppsala, men jag har inte sett hela området ännu, så jag vet inte vad det kan ge. Det lilla jag har sett såg spännande ut, se Svalan den 20 augusti. Jag kommer att skriva en blänkare om detta i FiU med tiden.

PJ Ulfendahl ( 2005-08-26 00:00:00 )


En fråga till de som såg och hörde den mindre flugsnapparen idag. Jag var där mellan 18:10 och 19:00. Fick tyvärr inte se fågeln men hörde vid tre tillfällen en lockande fågel som jag inte kände igen. Den satt inne i skogsområdet bakom staketet. Det var som ett enstavigt tuy eller tyy och upprepades med ca 1/2 - 1 sekunds mellanrum under tre kortare stunder, i ca 10 - 30 sekunder. Jag reagerade också på att det hördes väldigt tydligt och kraftigt. Nu är jag inte särskilt erfaren med vare sig rättlockande eller fellockande mindre flugsnappare, så min fråga är om det var flugsnapparen jag hörde.

Kristoffer Lager ( 2005-08-26 00:00:00 )


Angående flugsnapparen: Den hördes locka dels med det arttypiska smattret samt med en rak enkelstavig variant av locklätet "tyli" som kan bokstaveras "tyy". Det påminde något om både näktergalslock och tristis-lock. Jag fick tyvärr endast höra detta läte tillfälligt då jag som hastigast besökte platsen men både Tomas Pärt (upptäckaren) och MARTin hörde detta läte upprepas ihållande. På de tre första observationerna inlagda i Svalan har vi ju beskrivit just det lätet så svaret på frågan har funnits på Svalan sedan 12:15! Det finns ofta matnyttig information om man läser kommentarer på Svalan så det kan vara läge att kosta på sig att läsa dem innan man kastar sig iväg för att leta efter något som andra har rapporterat. Det är också värt att tänka på då man själv rapporterar, försök alltid att ange något bra i kommentarsfältet vid rapportering.

Johan S ( 2005-08-26 00:00:00 )


Tack Johan för ditt svar. Jag hade läst på svalan innan jag åkte dit. Det var just därför jag reagerade på detta läte. Dock stod inget på svalan om lätet var upprepande eller om det upplevdes som väldigt tydligt/kraftigt. Det var därför jag skrev mitt inlägg. Som sagt så är jag inte särskilt erfaren på snapparens lock.

Kristoffer ( 2005-08-27 00:00:00 )


Ni vet väl att det är min förtjänst att så många fick se en vacker hane Stäpphök!!!!!
Jag stängde av sökaren och glömde sätta på den senare. Det är alltid då som ngt spännande dyker upp!? Ett annat ex. var styltlöparen i Uppsala. Kanske bra att ha den avstängd hela tiden, men snart blir det larm via Mobilen (om Telia får ordning på sin GPRS-anslutning)! Vi får se om antalet rariteter går ner???

Bo J ( 2005-08-30 00:00:00 )


För den händelse någon tänker sig köra över Lilla bron på Lövstaslätten kan jag meddela att bron inte längre finns. En del av de stockar som burit upp bron har lags över diket så att man kan ta sig över till fots. Bra att lägga på minnet om något skulle dyka upp. Om någon hittar t.ex. fjällpipare "vid Lilla bron" kan det vara bra att på Svalan tala om huruvida det är öster (egentligen NO) eller väster (egentligen SV) om "bron".

Ragnar ( 2005-09-03 00:00:00 )


Vägen över Lilla bron är skyltad som kör förbud i alla fall ....

Keith Bennett ( 2005-09-03 00:00:00 )


Oavsett om man får eller inte får köra över Lilla bron verkar det nu som om man håller på att bygga en ny bro. Det såg ut att vara full aktivitet vid bron när senaste stäpphöken visade upp sig vid Tjocksta.>>Keith har rätt i att man ska vara försiktig med var man kör och var man parkerar på Lövstaslätten. I samband med stäpphöken var det en bil som fick sig en rejäl utskällning av en bonde när de körde på grusvägen längs kanten av slätten NV om Tjocksta. Alla uppmanas därför att köra och parkera klokt så att vi skådare inte får dåligt rykte bland markägarna.

Ragnar ( 2005-09-06 00:00:00 )


Om någon hugad tänker ta sig till Skutskär för att leta turturduva imorgon finns en beskrivning i obsboken. Tyvärr kommer detta in rätt sent men när Zlatan väntar så länge med att göra mål så blir annat lidande.....

Jan W ( 2005-09-07 00:00:00 )


Var ute på Lövsta idag. De som jobbar med bron sa att de räknar med at vara klara i början på nästa vecka. Men då är det dags för rapsskörd så bönderna blir nog extra glada om de som brukar dra med sig bilen ner lämnar den vid skyltarna.

Fredrik L ( 2005-09-08 00:00:00 )


Afton-/lärkfalk enl. infon på Svalanrapporten - dock inlagd som aftonfalk på Upp-X??? Är artbestämningen osäker skall den naturligtvis inte rapporteras i Upp-X. Eller är infon på Svalan felaktig?

Admin ( 2005-09-08 00:00:00 )


Även jag undrar om obsen av aftonfalk och tycker man bör rapportera samma på Svalan och UppX. På Svalan står nu "Ung lärk/aftonfalk, ljusbrun ton över ryggen, svart ögonmask, ljust huvud (brunaktig hjässa) Markerat vit kind (enl fågelguiden gulaktig på Lärk) Satt på stubbåker SÖ om bron. Mycket svår att se! ca 5-600 m från vägen". >>Att fågeln satt på marken tycker jag utesluter lärkfalk. Jag hakade först upp mig lite på den ljusbruna tonen över ryggen. Det kände jag inte igen från ung aftonfalk. Men jag ser i Lars Jonsson att ungfåglar kan ha brun ton, och i så fall låter det nog som en aftonfalk. >>I Lars Jonsson finns för övrigt en fin bild på 2k stäpphök som stämmer väl med stäpphöken som nu håller till på Lövstaslätten.

Ragnar ( 2005-09-08 00:00:00 )


Sorry, klantigt skrivet av mig på Svalan. Eftersom jag inte hade fågelbok med mig i fält gjorde jag inte någon artbestämning där. (därav "lärk/aftonfalk). Färgen på ryggen var kanske inte "ljusbrun" utan mer ljust brun... Jag ska ändra anteckningarna på Svalan så de blir mer lättförstådda. Har någon mer sett fågeln eller kan det ha varit den som har dragit vidare till Järvafältet?

Fredrik L ( 2005-09-08 00:00:00 )


Varför skulle det faktum att fågeln satt på marken utesluta lärkfalk? Jag har sett lärkfalkar på marken flera gånger, t.ex. ungfåglar som skuttat omkring på Ledskärsängarna och sett ut att jaga insekter "till fots".

Djerf ( 2005-09-09 00:00:00 )


Ang. Torsdagens falkobsar på Lövstaslätten. Jag observerade en hona Stenfalk på Lövstaslätten igår em 8/9 (kl 16-17). Falken upptäcktes sittandes på åkern (plöjda) nedanför Herrgården (långt avstånd). Den gjorde några flygturer varvid den sakta men säkert närmade sig och gick hitom Lilla bron i medljus. Jag och två andra skådare stod på västra sidan vid Träddungen i början av grusvägen till Lilla bron. När den flög lågt var de snabba vingslagen en första indikation på att det var en Stenfalk och inget annat. Vid den sista observationen på rel. nära håll (ca 150m) kunde den säkert bestämmas till hona Stenfalk. Felbestämde först denna falk när den var sittande på åkern som en 1k Pilgrim då avståndet var mycket stort från början. Dräktfärg, bröstteckning och siluett var på långt avstånd mkt likt en ung Pilgrim. Tveklöst var dock den falk jag såg en hona Stenfalk. Detta utesluter ju inte alls att det fanns en Aftonfalk där tidigare på dagen. Notera dock att färg och dräktkaraktärer hos hona Stenfalk kan nog vara ganska lika dräkten hos en ung Aftonfalk. Stenfalkar har mig veterligt dock aldrig någon tydlig mustasch och det hade inte heller denna Stenfalk.

Ang. Lärkfalkar har jag också sett många Lärkfalkar sittande på marken. Den fågel jag såg igår på Lövstaslätten var dock varken Lärkfalk eller Aftonfalk utan en hona Stenfalk!

I övrigt såg jag 1 hanne och en hona Blå Kärrhök. Tyvärr ingen Stäpphök denna gång.

Karl Göran ( 2005-09-09 00:00:00 )


Kul med så mycket falkar. Den aftonfalk jag såg var, som jag skrev tidiare, mycket svår att se och upptäcktes på att den vita kinden lyste, så fort falken böjde sig ner var den i princip osynlig! Falken hade dessutom ett kontrasterande svart ögon/mustach-streck som kontrasterade mot brun hjässa, ljust fält över näbbroten samt vit kind. Liknade således Lärkfalk så när som på den bruna färgen och det tydligta ljusa över näbbroten.

Fredrik L ( 2005-09-09 00:00:00 )


OK, jag ger mig angående lärkfalk på marken. Jag har själv aldrig sett detta, men det är alltid bra att få lära sig något nytt. För övrigt kan jag säga att min allra första jaktfalk vid Rönnen i Nordvästskåne plötsligt hoppade ner på marken från en staketstolpe. Sedan satte den igång att äta daggmaskar. För mig kändes det som ett riktigt antiklimax. Kungen bland falkar går omkring på marken och plockar mask som en koltrast! Sorgligt.

Ragnar ( 2005-09-09 00:00:00 )


Unga lärkfalkar har också brun ton på ryggen. Den vita kinden utesluter inte heller lärkfalk - de unga lärkfalkar jag har sett har sett mer vita än gula ut på kinden. Ljust ovanför näbben stämmer lika bra på ung lärkfalk som på aftonfalk (hur kunde du se det förresten om falken nu var så svårsedd?). Såg du aldrig falken i luften? Jag tycker det verkar mycket vanskligt att bestämma en ung aftonfalk enbart efter att ha sett huvudet/ryggen på en sittande fågel. Curre säger dessutom att unga lärkfalkar kan vara ljusa på hjässan och därmed få friliggande ögonmask.

Annika ( 2005-09-09 00:00:00 )


Det finns platser kvar till Örskär den 24-25/9 för den som är sugen. Senast tisdag måste jag ha anmälningar.

/J

Jocce ( 2005-09-10 00:00:00 )


Kentsk tärna? Den 10/9 såg jag en sträckande tärna som gav upphov till ngr frågor/funderingar som jag hoppas UppX:are kan besvara eller kommentera. Tärnan som jag observerade str i svag medvind. Jag uppfattade den som numret större än fi/si, ingen direkt jämförelse med fågel av känd storlek. Men det som slog mig mest var dess flykt. Tärnan flög ganska högt över havet (5-10 m, högre ?). Den flög stadigt och vägvinnande mot SV, den vinglade inte, ingen fladdrig flykt, avbröt inte flykten för födosök, skiftade inte "ideligen" höjd. Den flög rakt och målmedvete hela obstiden, dvs. flera minuter, från upptäckt tills att den var en prick. Den flög över öppet hav, troligen mer ån en km S Horssten. Hur vanligt är det att fi/si flyger på detta vis när de sträcker? De enda fi/si som jag sett sträcka målmedvetet och "rakt fram" har flugit i vågtoppshöjd i motvind eller med "sned motvind". Hur flyger en str kentsk tärna?

Svante Söderholm ( 2005-09-11 00:00:00 )


Kentsk tärna är en spännande art och det finns en klar tendens till ökande antal fynd längs östkusten (se bl.a. Rrk Upplands statistik) liksom i Finland. I Gävlebukten har arten nu blivit så gott som årlig. För drygt tio-fjorton dar sedan sågs en kentsk tärna vid Eggegrund (högintressant info för Upp-X:are), tyvärr vet jag inte mer ingående info kring obsen. Angående tärnornas flykt så kan ju fi/si beroende på vind, sträck eller födosök, ålder m.m. ge väldigt olika intryck i flykten och det är hopplöst svårt att bedömma tärnor utifrån flykten (även om det kan ge en god inidikation om arttillhörighet). Jag har ibland sett fi/si på sträck som passerat i målmedveten flykt långt ut till havs på 10-15 meters höjd utan några tendenser till fiske/avstanning. Över huvud taget är det ju inte så ofta man ser tärnor som sträcker utan att någon gång stanna upp, fiska eller hänga mot vinden för att sedan fortsätta. Det händer ju någon gång ibland att man ser tärnor av "större modell" längre ut till havs som inte ger fi/si intryck, spännande men frustrerande!

Johan S ( 2005-09-11 00:00:00 )


Någon som vet något mer än vad som uppges på Svalan om stäpphöken i Österunda?

Anders J ( 2005-09-13 00:00:00 )


Om aftonfalken: Jag såg fågeln rel. bra då den satt uppe på jordkockor. däremot var den svår att se om den inte satt uppe på någon kocka. för övrigt har jag släppt den till trolig aftonfalk, efter diskussioner med mer erfarna skådare kan jag inte helt utesluta afton, även om det jag beskriver "låter bra" Nåja, det kommer fler chanser att se 1K fåglar.

Fredrik L ( 2005-09-14 00:00:00 )


Jag läste rapporten om lunnefågel 5/9 vid Stavsnäs - är det någon som vet mer om den än vad som står på svalan?

Ola S ( 2005-09-15 00:00:00 )


Vi har idag ändrat lite i Artportalen - Fåglar när det gäller superlokalen Övre Föret-Kungsängen området. Den har nu namnädrat till det mer tidsenliga ÅRIKE FYRIS. Detta medför att denna lokal nu också inbegriper samtliga lokaler mellan Kungsängsbron/Reningsverket till Flottsund. Superlokalerna Ultuna och Nedre Föret försvinner och återfinns numera under ÅRIKE FYRIS.

RRK UPPLAND - Owe ( 2005-09-15 00:00:00 )


Något mer om storlabben i Obsboken

Keith Bennett ( 2005-09-17 00:00:00 )


Pratade precis med märkarna ute på Eggegrund och de meddelade att i tisdags den 20:e så sågs en ung bredstjärtad labb på eftermiddagen. Den attackera en trut på östra sidan av ön utanför fyren, sedan fortsatte den åt nordväst! Det sågs även en sydsträckande ung bredstjärtad labb vid Iggön (sannolikt samma som den vid Egge) i söndags. Det är inte helt otänkbart att "brellen" valt att stanna upp i Gävlebukten några dagar, något som labbarna ofta verkar göra då sträckvindarna inte är optimala. Svarthamn är alltså ett hett tips de närmaste dagarna... För övrigt kan nämnas en ringmärkt taigasångare både idag och den 19:e men annars har det varit dålig tillgång på fågel.

Johan ( 2005-09-22 00:00:00 )


Lite om större pipen på Kungsängen i Obsboken. Upptäckarglädje men tyvärr inte delad glädje.

Ragnar Hall ( 2005-09-24 00:00:00 )


Det finns platser kvar på en plannerade tredagarstur till Karskär en ö strax söder om Söderarm och norr om Svenska högarna. Stugan är bokad från torsdag till söndag 30/9 - 2/10. Den som ä sugen på att leta rara östliga sångare med mera under tre mornar är välkommen att hänga på. Priset beror på hur många vi blir. Ring mig senast på onsdag 0705 77 21 75 om du vill följa med. Stugan tar max 8 personer, just nu är vi tre som har tänkt åka.

PJ Ulfendahl ( 2005-09-25 00:00:00 )


Det blev ingentur till Karskär, dock hamnade vi på Björn och slutligen i Svarthamn vid 16-tiden. Thomas Pless, Martin Hall och jag stötte då ganska direkt en piplärka som jag uppfattde som större och riktigt bukig. Den gick ner, vi stötte den 4-5 gånger och fick då se den bågiga flykten, den korta ryttlingen när den landade, den ljusa osträckade buken och det sträckade bröstet. Det svåraste var att höra den, vi fick dock några riktigt bra arttypiska lockläten när den kom riktigt nära vid två tillfällen. Tyvärr bestämde den sig för att dra rakt öster ut vid 16:40.

PJ Ulfendahl ( 2005-10-01 00:00:00 )


Hallå vad är de för människor (kryssare) som jagar en större piplärka och stöter den 4-5 gånger varefter den 'tyvärr bestämde sig för att dra' (självklart skulle jag säga)? Hur motiverar ni egentligen detta handlande, de skulle va intressant att höra? Är alla metoder tillåtna för att få kryss i listan? Tror ni inte att fågeln redan är stressad nog i samband med flytten. Om ni inte vore så stressade själva i ert artjagande (tävlande) skulle ni lugnt kunna sitta ner och vänta på att fåglarna visar sig självmant! Tycker det är dags att UOF (SOF) reagerar mot dessa fågeldrev som man ser på slätter och runt fågelsjöar inte minst i Uppland. Och hur man kan få räkna nätfångade fåglar i Upp-X är för mig en gåta. Räknas även ihjälkörda och skjutna do? Väljer denna gång att vara anonym men hoppas för den skull att debatten inte ska vändas mot detta utan mot problemet jag tar upp.

Ska man verkligen stöta fåglar? ( 2005-10-03 00:00:00 )


Jag tycker också att det är fel att stöta fåglar men anser att det är stor skillnad på när, var och hur det sker. Den värsta formen är då en och samma fågelindivid stöts upprepade gånger under ogynnsamma förhållanden (d.v.s. regn/kyla). Exempel på detta är när en dvärgbeckasin upptäcks i ett dike mitt i vintern och skådare kommer dit flera gånger varje dag för att se fågeln. Kylan gör att beckasinen måste äta mycket för att överleva och ständigt spring hindrar beckasinen från att äta. Skulle beckasinen skrämmas bort från sitt dike kan den ha stora problem att hitta något annat isfritt dike. Den större piplärkan i Svarthamn "jagades" av tre personer vid ett tillfälle en mild höstdag. Jag tror inte att fågeln tog någon fysisk eller psykisk skada av detta och den behövde inte flyga långt för att hitta andra lämpliga rastplatser där den ostört kunde fortsätta äta/vila. Jag erkänner att jag kan gå ut på en stubbåker eller en äng för att se om det flyger upp någon lappsparv eller rödstrupig piplärka. Det är charmiga fåglar som kan vara ganska svåra att se/höra om man inte stöter dem. Däremot klampar jag inte ut för att stöta en fågel som redan stötts flera gånger av andra skådare. Och helst ägnar jag mig ändå åt sådan skådning där fåglarna kommer till mig istället för tvärtom. Att kryssa nätfångade fåglar är jag också småskeptisk till men det av anledningen att fågeln inte är direkt spontan. Du anonyme, är du emot ringmärkning som verksamhet eller bara det att fångade fåglar får räknas på listor? Döda fåglar får inte kryssas enligt gängse kryssarregler, men det vet du antagligen. Det är dessutom stor skillnad på att skrämma upp en fågel och att döda densamme. Till sist undrar jag varför du inte vågar stå för vem du är. Är du måhända rädd för att du inte lever som du lär och därmed kan "avslöjas" i fält? Det är svårt för UOF och SOF att påverka vad som händer i markerna (givetvis stödjer ingen av föreningarna sådant som gör att fåglar far illa!) och där kan du faktiskt göra en insats. Ser du någon som hetsar en fågel i onödan, säg det då direkt till den personen. Om du vågar stå för vem du är kommer dina åsikter bemötas med mer respekt. Som anonym riskerar du att ditt budskap inte riktigt når fram.

Annika ( 2005-10-03 00:00:00 )


Vad du än går i naturen så 'stöter' du fåglar. Enda sättet att undvika detta är att stanna hemma. Det verkar som det är mer syndigt att stöta en ovanlig fågel än t ex en ängspiplärka. Om du 'anonyme' tror att vi avsiktligt försökte skrämma upp piplärkan så tror du fel. Vi tyckte helt enkelt att det var viktigt att säkert arbestämma fågeln och det kunde vi inte genast göra då den var helt tyst. Vi rörde oss varje gång försiktigt framåt för att få se den bättre och då helst på marken. Tyvärr var det halvmeterhögt gräs vilket gjorde att detta inte var lätt. Självklart kunde vi ha lämnat fågeln obestämd. Att vi så inte gjorde hade dock ingenting med Upp-X tävlingen att göra. Jag hade gjort så ändå. Fel eller ej?

Thomas ( 2005-10-03 00:00:00 )


Svar till 'Thomas' som tydligen var en av syndarna: att det är milsvid skillnad mellan att gå i naturen och råka stöta upp en fågel en gång och att fortsätta jaga densamma över ett fält med enda syfte att artbestämma den är uppenbart för alla (andra). Och varför var det så viktigt, som du själv säger, att säkert artbestämma fågeln, om inte för någon krysslista eller Upp-X? Finns det något annat skäl? Till 'Annika' kan jag ärligt säga att jag aldrig stöter fåglar på detta sätt, då hade jag förstås inte ifrågasatt metoden. Och det jag ifrågasätter om nätfångst är just det jag skriver: dvs hur kan man få kryssa nätfångade fåglar som möjligen aldrig skulle upptäckts, än mindre kunnat artbestämmas, på annat sätt? Ringmärkning är, rätt utförd och i rätt syfte, som alla vet mycket viktigt för att följa populationer, flyttvägar mm. Slutligen säger du att eftersom jag valt att vara anonym respekteras jag och mina åsikter mindre! Är det verkligen så viktigt att veta vem det är som säger någonting, kan man inte ens reflektera över problemet annars? Har förstått att 'respekt' är speciellt viktigt för dagens yngre generation. Att inte respekteras kan rättfärdiga nästan vilka illdåd som helst. För mig har respekt en annan innebörd: att jag respekteras som medmänniska förutsätter jag, om andra fågelskådare "respekterar" mig som skådare struntar jag däremot fullständigt i. Men kanske får man respekt i vissa skådarkretsar om man lyckas kryssa en större piplärka, oavsett valet av metod? Annika, du som skriver i fågelpressen ibland (om jag inte helt misstar mig på person?) kanske skulle ta upp problemet med tveksamma kryssningsmetoder, om du vill och vågar. Kan inte påminna mig att jag någonsin läst en enda självkritisk artikel om detta. Härmed slut från min sida.

Fågelstötning igen! ( 2005-10-04 00:00:00 )


Du anonyme: Om du ska fortsätta med dessa personangrepp tycker jag det är ynkligt att vara anonym. Då får du i alla fall ingen respekt av mig. Håll dig till sakfrågan. Utan att ens varit närvarande försöker du få vårt försök att artbestämma piplärkan till en form av hetsjakt. Låt inte din fantasi skena iväg och försök hålla dig till händelser du känner till. Du frågar efter skäl till att stöta piplärkan upprepade gånger. En av drivkrafterna med fågelskådning är att artbestämma fåglarna. Om du inte förstår det har du heller inga fågelböcker. Undertonen i dina inlägg avslöjar en tävlingsmänniska där själva kryssningen har stor betydelse. Jag förmodar att det är din drivkraft eftersom du i ditt inlägg skriver att du inte ser några andra skäl till att stöta upp piplärkan. Om du personligen kände mig skulle du veta att kryssning inte är min drivkraft. Om du hade kritiserat själva ringmärkningen som störningsmoment hade jag haft förståelse för dig men att just kritisera kryssningen av fåglar som ringmärks visar hur viktigt du tycker att kryssning är. Man fångar ju inte fåglarna för att kryssa dom. Om du tror det är du välkommen att följa med själv, vi ringmärker varje helg. Jag förmodar att du vill ha sista ordet men, snälla, försök undvika personangrepp.

Thomas ( 2005-10-04 00:00:00 )


Jag vill minnas att någon gång föreslog att när man tittar på fåglar skall man helst inte göra det så mycket och inte "glo" så mycket på fågeln ifråga utan mer lite försynt snegla på den så att den inte känner sig kränkt eller på annat sätt oartigt behandlad. Den anonymes inlägg bär ungefär samma kvalité. Det är ju självklart som Thomas säger. En stor drivkraft med skådningen är ju att kunna göra en korrekt bestämning. Det är väl däför naturligt att stöta en piplärka några gånger för att kunna göra denna bestämning. Att det skulle vara moraliskt förkastligt eller inte förenligt med fågelintresse är ju löjligt. Den enda det stör är vår anonyme skribent.

Magnus Liljefors ( 2005-10-04 00:00:00 )


Antistötkryssaren: Alla lever inte som de lär men det var ju bra att du gör det i alla fall. Angående kryssning av fångade fåglar finns det ett regelverk för vad som får kryssas och under vilka omständigheter. Detta för att folk ska räkna sina kryss på samma sätt och därmed kunna jämföra sina listor med varandra (vilket man iofs kan ifrågasätta värdet av...). Jag tycker liksom du att det känns konstigt att kryssa fångade fåglar och det är naturligtvis upp till var och en om man vill kryssa sådana eller ej. Men enligt reglerna får man alltså. Respekt för en skådare baseras inte på hur många kryss denne har utan på hur skådaren är som person. När det gäller insändare på chatsidor på Internet tycker jag det är av betydelse att man får veta vem som står bakom inläggen. Som anonym är det så lätt att häva ur sig en massa utan tanke på om det sårar någon. När någon skriver anonymt på sådana här sidor vet man inte heller om personen är seriös eller inte (vilket jag tror att du är). Tyvärr kan jag inte känna respekt för någon som anklagar andra men inte vågar stå för vem han/hon är. För några år sedan skrev jag i Fåglar i Uppland om fenomenet att stöta fåglar och vad jag anser om det. Det var en ganska bitsk insändare och om du har läst en del av mina alster vet du att jag vågar säga/skriva det jag tycker. Just nu känner jag ingen drivkraft att skriva om tveksamma kryssningsmetoder, men du skulle kanske kunna göra det själv eftersom du uppenbarligen tycker ett och annat i frågan. Det är säkert flera olika fågeltidningar som skulle kunna tänka sig att publicera en sådan text.

Annika ( 2005-10-04 00:00:00 )


Hade tänkt hålla mig utanför den sura uppSTÖTningsdebatten, men måste ändå passa på att be den "Anonyme STÖTen" om ett par förtydligande.
Du skriver att det förekommer drev efter fåglar runt Upplands slätter och slättsjöar . För att förstå vad du menar skulle jag uppskatta ett par tydliga exempel. Själv har jag inte observerat några dylika. Men du kanske menar när många skådare trängs i Hjälstatornet som t.ex. fallet var med svarthuvad mås i våras. Men det kan väl ändå inte på ngt sätt skada fågellivet, då man parkerar, promenerar och skådar från anvisade platser?
Vidare tar du upp ringmärkning och kryssning. Eftersom jag själv har ringmärkt i många år så finner jag det inte speciellt konstigt att man kan kryssa den fågel man själv är med och fångar. Däremot ska fågeln självklart inte hållas för att andra ska kunna se den. Det gäller ju att hanteringstiden med fågeln hålls så kort som möjligt.
Kan inte heller riktigt förstå ditt resonemnag att artbestämning görs för att man ska kunna kryssa. Det är väl ändå inte syftet med de mängder av häckfågelinventeringar och sträckfågelräkningar som bedrivs ideellt över landet. Utan korrekt bestämning av arterna så blir ju materialet värdelöst, eller?
Det är ju så att vi bedriver vår hobby med olika syften där vissa sätter artlistan framför ekologiska eller andra mer "rumsrena" syften. Men så länge skådningen hela tiden bedrivs med fåglarnas och omgivningens bästa i tankarna så tycker inte jag att vi kan fördöma en typ av skådning och rättfärdiga en annan. Men det är ju klart: att vara Forskar-Oskar kommer alltid att anses vara "finare" och väcka mindre anSTÖT än att vara Bobo Kryss!

Björn L ( 2005-10-05 00:00:00 )


Ja själv så är jag väl inte särskilt imponerad av stöt-debatten, men skulle gärna se en seriös debatt om ringmärkning någon gång. Jag är absolut inte oskyldig, jag har njutit många gånger av spänningen att vittja nät och titta på fjädrar. Visst finns det ett syfte med ringmärkning, men de flesta borde kunna erkänna att det främsta syftet är nöjet. Hur stor nytta för fågelforskningen är det EGENTLIGEN att några helger om året slänga upp nät på en skärgårdsö och fånga hundratals kungsfåglar som utan tvekan far ganska illa av behandlingen. Och hur mycket mer beböver vi egentligen veta om kungsfåglarnas flyttningsväg?? Jag är varken anonym eller oskyldig, som sagt, men ibland undrar jag vad fan det är vi håller på med...

Mikael M ( 2005-10-06 00:00:00 )


Ringmärkningen i Sverige styrs utav Riksmuseet, och till varje ringmärkares licens är det i de flesta fall kopplat någon form av begränsning. Själv har jag nättillstånd och mitt verksamhetsområde är Uppland. Innan jag börjar med en ny aktivitet så rådfrågar jag alltid Riksmuseet. Ett krav på nätfångst är ofta att den ska vara någorlunda stationär och återkommande. T.ex. skulle jag inte få tillstånd av RM för att bara "slänga" upp några nät vid ett besök på tex Fluttuskären eller Karskär. Vår verksamhet vid Långsandsörarna är dock godkänd av RM. Sedan kan förstås alltid ringmärkning ifrågasättas: Vet vi inte tillräckligt?, skadas inte fåglarna? etc. Vad det gäller kunskap om fåglars flyttning mm så finns det redan idag stor kunskap men det tillkommer hela tiden ny information som utökar vårt kunnande. Som ett exempel är att jag från min ringmärkning vid Övre Föret fick ett återfynd på en gräshoppsångare från Afrika. Detta på ett totalantal av 30 ringmärkta gräshoppsångare. Detta visade sig vara det första Afrikaåterfyndet av en i Europa ringmärkt gräshoppsångare. Så även små märkarinsatser kan ibland ge nya "viktiga" svar.
Sedan används ju ringmärkningen idaq även som miljöövervakning i det s.k. CESprojektet. I Uppland finns det två sådana platser. Syftet är att kunna upptäcka populationssvängningar och mäta mellanårsöverlevnad och ungfågelproduktion. Mkt lovvärt syfte. Finns det någon som skulle kunna tänka sig att hjälpa till med detta så skulle jag gärna starta ett sådant projekt vid t.ex. Övre Föret.
Vad det gäller skador på fåglar vid nätfångst så förekommer det självklart. Vanligaste orsakerna är att t.ex. predatorer såsom varfågel, vattenrall! får upp ögonen för det dukade frukostbordet. För fåglar i dålig kondition kan också mötet med nätet bli droppen som får bägaren att rinna över. Genomförde själv en liten opublicerad studie på 4 kungsfåglar som hittades döda i nät på Ottenby. Samtliga uppvisade total avsaknad av kroppsfett och hade också kraftigt förtvinade flygmuskler. Detta tolkar jag ialla fall som att de fåglar som avlider på "egen hand" i näten också skulle ha haft det mkt svårt att överleva i det fria.
Vidare finns det också krav från RM att man ska anpassa antalet nät efter tillgång på personal och fågel. Det är ju bara att ta ned näten ifall det börjar bli för mkt fågel i omlopp.
Slutligen måste jag dock erkänna att visst är det ngt roligare att plocka ut en kungsfågelsångare ur näten i jämförelse med en rörsångare. Vi har väl alla en viss förkärlek för det sällsynta!

Björn L ( 2005-10-06 00:00:00 )


Tävlingsledningen ber åter att få påpeka att inlägg på denna chat ej skall ske anonymt. Vi har sagt det förut och det gäller fortfarande.

Vidare gäller fortfarande att varje inlägg loggas tillsammans med sin IP-adress. Detta gör det lätt att gruppera samtliga inlägg per IP-adress, från "tidernas begynnelse". Den som anger sig själv som "tillfälligt anonym" kanske inte alltid är så "tillfällig" som man vill ge sken av utåt.

Och en IP-adress är alltid spårbar till källan, inte exempelvis bara till Stockholm. Från tävlingsledningens sida har vi dock ej för avsikt att avslöja identiteter även om vi förstår vem som ligger bakom. Bara så att alla känner till spelreglerna.

För tävlingsledningen / Tommy Eriksson

Tommy Eriksson ( 2005-10-06 00:00:00 )


Det har inkommit en del bilder m.m. till hemsidan. Publicering måste dock vänta lite p.g.a. tidsbrist. Tar det dock ASAP.

Nu funkar f.ö. radbrytningar i Chatten, blir inte så grötigt då.

Tack för tipset CC!

Djerf ( 2005-10-07 00:00:00 )


Bra att ansvariga för Upp-X säger ifrån! Jag har tidigare vid flera tillfällen påtalat det olämpliga i att agera anonym. En sak som ofta glöms bort när man gör så är, att man inte bara utelämnar information om vem man är, man utelämnar också information om vem man INTE är, och det skapar alltid obehag hos någon.

Anders J ( 2005-10-07 00:00:00 )


En blänkare om mongolpipen på Örskär finns i obsboken

Petter Haldén ( 2005-10-10 00:00:00 )


För den som (likt undertecknad) misat alla mongoler, storpipar och dvärgsparvar finns det 5 platser kvar till Björn nu på lördag. Först till kvarn...

Jocce ( 2005-10-10 00:00:00 )


Efter att ha stött en mongopiplärka ca 4 ggr i helgen kanske jag diskvalificerat mig för en etisk diskussion, men jag vidhåller att ringmärkning på skärgårdsöar främst syftar till att tillfredsställa fågelskådare, av två skäl. Det första är att det inte är någon standardiserad märkning, dvs statistiken man får fram säger väldigt lite. Det andra är att fåglarna ofta är i dålig kondition efter att ha korsat havet. Det är inte sällan en infångad fågel flyger iväg 1.5 meter och sätter sig och flåsar efter frisläppandet. Alltså, jag tycker inte att man ska hymla om detta, det är allt. Det är värre att fånga fåglar än att stöta dom. Men vi accepterar ju att fånga fisk, så varför skulle vi inte kunna fånga fågel? För nöjes skull alltså.

Pseudonym ( 2005-10-11 00:00:00 )


Vad man nu än tycker om tillfällig märkning, är inte det en verksamhet som kommer att minska i omfattning i och med att Riksmuséet inte längre utfärdar generella licenser på samma sätt som de gjorde förr i tiden? Någon som är mer insatt får gärna kommentera detta påstående.
Jag tillhör själv dem som tycker att ringmärkning är ett kul och trots allt relativt harmlöst inslag i skådningen så här i oktober. Samtidigt har jag ju svårt att argumentera mot dem som anser att denna tillfälliga märkning numera saknar syfte och jag inser att det skulle vara vetenskapligt betydligt mer intressant att dra igång fler CES-märkningar (där man bevakar populationstrender o märker fåglarna på deras häckplatser=mer info vid återfynd) eller åtminstone tidigarelägger höstmärkningen till tropikflyttarna (då man som Björn beskriver med sin gräshoppsångare faktiskt kan få en del spännande information även med en tillfällig märkarinsats). Men man får väl anta att det också är i dessa banor ansvariga på Riksmuséet tänker när de utfärdar nya licenser.

Peter Schmidt ( 2005-10-11 00:00:00 )


Jag tycker att man behöver inte att bry sig för mycket om ringmärkning. Det är säkert bättre för fåglarna än skjutning, som man gjorde tidigare, och så småningom kommer nätfångst också att försvinna. Jobbet är gjort, helt enkelt.

Keith Bennett ( 2005-10-11 00:00:00 )


På tal om något helt annat: Rödspov 12 ex rast Ledskärsviken, Ledskärsområdet, Upl 11.10 2005 (Ulf Hultinger, Hans Lindh)!!
Är det någon som vet någonting mer om dessa fåglar??
Om det nu är islandicor, vilket verkar troligast skulle det innebära största flocken i svensk historia!

Daniel Pettersson ( 2005-10-11 00:00:00 )


Antalet var en felskrivning och obsen är nu rättad till 1 ex! Det är väl samma islandica som setts på lokalen i flera veckor. Hade det varit frågan om 12 ex så hade det varit tangerat Svenskt rekord av rasen islandica. 12 ex uppehöll sig på Falsterbonäset sep/okt 2002.

Johan Södercrantz ( 2005-10-12 00:00:00 )


Läge för en lomtopp vid kusten? Äntligen ger syd, sydvästvindarna upp och ett väderomslag äger rum mot helgen.
Vindarna:
Tor: Syd, 4-8 m/s Dygnets högsta vindhastighet 8 m/s.
Fre: Syd, 4-8 m/s Dygnets högsta vindhastighet 9 m/s.
Lör: Nord, 8-12 m/s Dygnets högsta vindhastighet 13 m/s.
Sön: Nord vridande till nordost, 8-12 m/s Dygnets högsta vindhastighet 12 m/s.

I fjol noterades 700 lommar på en dag från Norra udden, Arholma i vindar liknande de på lördag-söndag. Det bådar ju även gott för diverse islommar...
Personligen skulle jag rekomendera Arholma, men även Rönnskär och Skatudden är nog inte helt fel att stå och spana ifrån...

Zackarias Svensson ( 2005-10-12 00:00:00 )


De senaste periodens ihållande vindar från sydsektorn i kombination med värmen har ju säkert medfört att mycket fågel har stannat längre än det brukar. Det är ju otroligt spännande med väderomslag efter sådana perioder och helgen kan säkert ge mycket lommar, gäss, änder, labbar m.m.! Jag tror liksom Zacke att det kan bli RIKTIGT BRA sträck!! Ut och slit!

Johan Södercrantz ( 2005-10-12 00:00:00 )


Bra att du håller koll på både tekniken och statistiken Johan! :)
Tack för snabbt svar.

Daniel Pettersson ( 2005-10-13 00:00:00 )


Flera personer har skrivit om aftonfalken i Siggesta att den äter larver. Vad då för larver undrar jag? Det finns inte mycket larver som är aktiva nu. De enda jag kommer på är larver av gräsulv, stora svartbruna håriga spinnarlarver. Men kan det vara så att aftonfalken äter sådana. Jag trodde bara det var gökar som äter håriga larver. Kan någon som sett aftonfalken äta larver beskriva hur dessa larver ser ut?

Ragnar ( 2005-10-19 00:00:00 )


På www.osqar.se finns otroliga bilder på falken, vissa av dem med tillhörande larv - ej hårig.

Peter Lundberg ( 2005-10-20 00:00:00 )


Makalösa bilder på falken!! Nej det är ju inte några håriga spinnarlarver. Svårt att se vad det är eftersom bilderna inte tål inzoomning. Jag ska försöka fråga någon som är bra på nattfjärilar om vilka arter man kan förvänta sig att hitta larver i mängd av så här års. Kanske rör det sig om något nattfly där larverna är på vandring för att leta upp ett ställe att förpuppa sig.

Ragnar ( 2005-10-20 00:00:00 )


Jag har fått svar angående larverna som aftonfalken käkar. Nils Ryrholm, som är mycket bra på fjärilar skriver så här:
"Flådiga bilder! Jag gissar att det är larver av brunsprötad skymningssvärmare. Alternativt kan det vara åkervindesvärmare (men sannolikheten är rätt låg) eller allmän snabelsvärmare (men dom har mycket sällan den här färgformen)."
Brunsprötad skymningssvärmare är ganska vanlig i Sverige medan åkervindesvärmare är en s.k. migrant som kommer in från Sydeuropa i varierande antal år från år. Ibland hinner den lägga ägg och larverna hinner bli stora och förpuppa sig på senhösten. Pupporna överlever dock inte vintern hos oss. Larver av allmän snabelsvärmare hittar man ofta på mjölkört. De känns igen på ett par stora falska "ögon" framtill på kroppen strax bakom huvudet.

Ragnar ( 2005-10-21 00:00:00 )


Antar att det blir trångt runt Båtfors-torpet i morgon. Lycka till och på med hjälmen, det är gott om hackspettar i området.

Tommy Eriksson ( 2005-10-21 00:00:00 )


Vi var drygt femton personer som letade videsångaren vid Båtforstorpet idag från gryningen och någon timme framåt. Tyvärr inga spår i det område där den sågs igår men den kan mycket väl ha rört sig till någon annan glänta i närheten. Natten var inledningsvis stjärtklar och lugn så det är väl kanske mer troligt att den sträckte vidare? Det regnade måttligt i början men det tilltog eftersom. Det är Sveriges första(!) inlandsfynd av arten och det var ju verkligen slumpens skördar att den skulle hittas i en skogsglänta i Båtfors! Ingmar Lindqvist som hittade sångaren hade snitslat fram till gläntan (frågan är om någon hittat dit annars?), beundransvärt! Ett högst oväntat och häftigt fynd!

Johan S ( 2005-10-22 00:00:00 )


He he, årets snyggaste stavfel smög sig in i förra inlägget :-)

Johan S ( 2005-10-22 00:00:00 )


Jag har precis laddat upp en bild i Svalan på videsångaren vid Båtforstorpet som togs av Anders Johansson (Gävle) igår. Trots mycket dåligt ljus vid fototillfället (sent i skymningen) ser man trots allt en hel del karaktärer!

Bilden finns på följande länk: http://www.artportalen.se/artportalen/gallery/Image.aspx?obsID=4566036

Johan S ( 2005-10-22 00:00:00 )


Vad är fram och bak, upp och ner, på "fågeln"? Jag tycker det ser ut som en mussla eller en krabba på bilden! ;D

Annika ( 2005-10-25 00:00:00 )


Annika, Annika. Överdelen svart, näbben åt vänster. Lycka till.

Kenth ( 2005-10-25 00:00:00 )


Annika och Kenth: jag tittade på bilden vid datorn hemma 2-3 dagar sedan och min reaktion var precis som Annika. Jag fattade ingenting. Jag tittar nu vid en annan dator, och jag ser precis vad Kenth beskriver ... Övre delarna är mörk, bakgrunden är mörk, kanske vad man kan skilja beror på skärmen och ljus i rummet?

Keith Bennett ( 2005-10-25 00:00:00 )


Ytterliggare hjälp att tolka bilden och vad man "ser". Den sitter bortåtvänd med näbben åt vänster. Hela fågeln är skuggad på rygg och huvud. Den sitter med stjärten i vädret och exponerar delar av den gulaktiga undergumpen. Man ser även de "tjocka" benen (som ser mörka ut på bilden men det är en skuggeffekt). Bilden är tagen när det var väldigt mörkt ute och tjänar bara som dokumentation.... birdquiz!

Johan S ( 2005-10-25 00:00:00 )


Haha, tack för beskrivningarna - nu kan jag också se att det ju faktiskt är en liten fågel på bilden!

Annika ( 2005-10-27 00:00:00 )


Läge för alkekung! Låg en i vättern idag fredag!

Kristoffer ( 2005-10-29 00:00:00 )


Läge för rara stenskvättor säger jag! Jag såg en fin hane ökenstenskvätta på Öland i lördagskväll och chansen är stor att det sitter en sådan någonstans i Uppland också. Jag spanade av lämpliga åkrar väster om Lena k:a idag men det gav ingenting. Taskig sikt pga dimma var det också. Men som sagt var, någonstans i Uppland sitter det säkert en ökenstenskvätta eller någon annan rar skvätta. Ut och spana på leråkrarna!

Annika ( 2005-10-31 00:00:00 )


Det finns obsar i Svalan i dag från "Vindbron, Årike Fyris, Stadsskogen, Uppsala". Var är detta?!

Keith Bennett ( 2005-10-31 00:00:00 )


Rapportören själv har skapat en lokal som heter "Vindbron, Årike Fyris" och sedan kopplat den till superlokalen "Stadsskogen, Uppsala". Man kan inte hindra rapportörer från att skapa nya lokaler men i detta fall vore det nog bäst att informera rapportören om hur man använder befintliga lokaler i Svalan för att inte skapa mer oreda i fortsättningen...

Johan S ( 2005-10-31 00:00:00 )


Det var tal om att "Någon" skulle hålla i en kurs om hur man använder Svalan med alla funktioner i UOFs regi, någon som vet något om den? Kanske någon från artdatabanken har intresse av att lära ut Svalan?

Även jag själv som använder Svalan kan jag ju inte säga att jag gärna skulle vilja utöka mina kunskaper om den. Skulle kanske vara intressant med en "Svalan for dummies" och en lite mer avancerad kurs där man lär sig ta ut information och annat som Svalan kan användas till.

Fredrik L ( 2005-11-01 00:00:00 )


Det verkar vara aningen förvirrat om ålder både på Forsärlan och Aftonfalken. Man önskar att det skrevs lite mer i info-fältet på t.ex. Svalan om hur folk resonerar om sina ålders angivelser.

Jan W ( 2005-11-01 00:00:00 )


På Stefans Oscarssons fina bilder på aftonfalken (kolla hans hemsida) tycker jag mig se några oruggade bandade undre armtäckare. Vad jag förstår skall det visa att falken är en 2K. Rent generellt är det väl också så att de nya fjädrar som sticker fram här och där är betydligt gråare än de omgivande fjädrarna som ser ganska bruntonade ut. Även det bör peka mot 2K. Men inte är de ruggade handpennorna 7-8 betydligt längre än de gamla pennorna som de skall vara enligt Forsman, dom kanske inte är färdigvuxna!? Jag gissar på 2k

Tommy Eriksson ( 2005-11-02 00:00:00 )


Svalankurs var lite min käpphäst. Jag har pratat med Johan Södercrantz. Ideén är att hålla det som en inneträff i UOFs regi. Det har givetvis lite att göra med vad det finns för intresse för detta också. Kursen skall kanske mer ses som en information om hur man kan komma igång med Svalan och vad man bör tänka på. Jag kommer att ta upp detta vidare i styrelsen så får vi se vart vi hamnar. Hör gärna av er om att ni är intresserade redan nu.

Tomas Kjelsson ( 2005-11-03 00:00:00 )


Var och tittade på falken för tredje gången idag.
Tycker att Tommys resonemang verkar korrekt, jag och Thomas Strid var också inne på samma linje, jag sätter en krona på 2K hona.

Daniel Pettersson ( 2005-11-03 00:00:00 )


Är det nån som vet hur länge berguven inne i stan sågs idag och om den var kvar till kvällen? Antar att den är ute och jagar kajor nu

Kristoffer ( 2005-11-10 00:00:00 )


Enligt uppgift sågs uven igår kl.14-14:30 & försvann strax därefter.

Emil ( 2005-11-11 00:00:00 )


Kort om labbarna Fredrik och jag såg från Svarthamn/Skutskärsverket under dagen fram till 12:50.

Morgonen var lugn svag V vind, vi började ute på Förrådsberget i Gårdskär, men såg inget eller obetydligt med sträck allt vi såg flög dock väster ut. Hökugglan var kvar på hygget. Vid 10-tiden kollade vi Rullsand inget sträck.

Körde ut till Svarthamn/Skutskärsverket och kollade området från 10:30. Magert till en början, men vinden ökade och vred mot N, vid 11:40 tänkte jag åka till Uppsala, men ett sista svep till .... Då kom en ljusare brun stor labb med stora ljusa h.p. baser - bredstjärtad/storlabb, samtidigt hittade Fredrik ytterligare tre labbar, jag släppte inte den jag såg, den kom stadigt närmare. Efter 3-4 min. släppte jag den stora labben och kollade på de andra såg då tre labbar, jag följde den första mörka medan den skruvade och sedan försvann mot NV ca 12:00. Tre bredstjärtade labbar på en gång alla juvenila och en som jag var osäker på! Toppen! Ca 12:20 hittade jag på nytt en brun rödtonad labb (troligen samma som rastat kort) med kort stjärt och kort, mörkare huvud och bamse stora vita hp-bas fläckar tydligast på undersidan, kort efter upptäckten blev den attackerade av en mycket smal vingad och klen labb med små vita hp-bas fläckar - en juvenil kustlabb. Nu skrek jag till Fredrik att det måste vara en storlabb. Storlabben flög nu något närmare och attackerade en gråtrut som spydde upp något som storlabben genast åt upp, direkt därefter landade storlabben på vattnet och gick inte att se längre. Vi lämnade området ca 12:50 mycket nöjda med de oväntade antalet labbar.

PJ Ulfendahl ( 2005-11-16 00:00:00 )


Av ren nyfikenhet och med tanke på tidigare observationer av storlabb i regionen (juv vid Björn och ad vid Eggegrund) så är det ju intressant att veta mer om obsen vid Svarthamn. Enligt Svalan kom den närmare än 2 km så man borde ha kunnat få en uppfattning om ålder på en storlabb på det avståndet?! Stora vita fläckar på undersidan, men ovansidan då? Arten har varit fåtalig på Västkusten i år (jfr med t.ex. 2004), östra Sverige har procentuellt sett väldigt hög andel av fynden!

Johan S ( 2005-11-16 00:00:00 )


De vita fläckarna på ovansidan syntes inte lika bra och mörkare huvudet tyder på en ungfågel, men jag vågar inte säkert uttala mig om åldern.

PJ Ulfendahl ( 2005-11-18 00:00:00 )


En större mängd raritetsrapporter rörande uppländska rariteter har nu skrivits/skickats in till Svalan-systemet. Detta är mycket bra. Det som är mindre bra är rapporternas dåliga kvalitet (inte alla, men tillräckligt många för att få mig att skriva detta inlägg).

Rapporter som inte innehåller någon beskrivning alls av fågeln kan inte granskas och naturligtvis inte heller godkännas (om inte foton bifogas eller refereras till etc.).

Inte heller rapporter som bara nämner någon enstaka karaktär utan att fågeln i övrigt beskrivs, kan rimligen godkännas (möjligen med undantag för extremt typiska arter).

Inte heller argument som att "fågeln sågs av många", "den såg ut som en sådan", "en typisk xxx" o.s.v. är särskilt hållbara i ett seriöst granskningssammanhang.

Man måste bl.a. beskriva hur obsen gick till, hur hela fågeln såg ut och, framför allt, hur förväxlingsriskerna kunde uteslutas!

Tillsammans med rapporteringsguiden i Fåglar i Uppland finns tämligen utförligt angivet hur en raritetsrapport bör utformas. Rrk Uppland kommer också, i kommande nummer av FiU, att försöka beskriva detta utförligare och även redogöra för hur granskningen/kvalitetssäkringen går till.

Det är viktigt att alla känner "spelreglerna" beträffande ovanstående. Ej kompletta rapporter kan inte granskas och riskerar att hamna i papperskorgen trots att observationen var hur riktig som helst.

Problematiken med att samtliga rapportörer som rapporterat en raritet i Svalan får arten på sin "skuldlista" tills Rrk slagit samman alla dessa rapporter till ett fynd och inkomna raritetsrapporter dessutom godkänts, är något Rrk jobbar med (och skall försöka snabba upp).

Så, snälla, skriv inte bara något hastigt för att bli av med "Svalan-skulden". Skall/vill du skriva en raritetsrapport så gör det seriöst.

/JD (Rrk Uppland, men inlägget skrivet på eget initiativ)

Djerf ( 2005-11-18 00:00:00 )


När jag läste inlägget nedan insåg jag att min rapport inte var komplett och undrar nu om det finns någon möjlighet att komplettera en rapport som redan är inskickad. Eftersom rapporten är borta från skuldlistan så går det ju inte att komma åt den. Jag skrev rapport på smalnäbbad nötkråka observerad 6/10.
Skriver här på chatten eftersom jag antar att fler kanske vill veta om det går att komplettera.

Kristoffer Lager ( 2005-11-19 00:00:00 )


Kristoffer: När man skickat in en raritetsbeskrivning/-blankett så är det meningen att man inte ska kunna ta tillbaka den och ändra den igen. Det finns en möjlighet i Svalan att spara en påbörjad rapport för att komplettera den igen vid ett senare tillfälle men när man väl bestämt sig för att slutgiltigt skicka in rapporten till Rrk/Rk så är det "kört".

Ett förtydligande gällande skuldlistan i Svalan. Meningen med skuldlistan är att den skall informera rapportörer och observatörer att observationen kräver dokumentation och att man som observatör enkelt skall kunna skriva en rapport och skicka in den med ett enkelt musklick.

Många rapportörer känner ett motstånd för att skriva en blankett och skicka in den till Rrk men förhoppningsvis skall den nya hanteringen underlätta och leda till att fler blanketter blir skrivna. Det är ju bara en fördel för Rrk/Rk om man får in flera bra rapporter på en raritet så tveka aldrig att skriva en (utförlig) rapport!

Hur snabba Rrk än blir att sammanställa observationer till fynd så kommer skuldlistan sällan att vara tom. Har man inte för avsikt att skriva en riktig rapport eller tillföra någon information i en blankett skall man låta observationen ligga kvar i skuldlistan. Den försvinner allt eftersom Rrk administrera, förutsatt att någon lämnat in en adekvat beskrivning...

Från och med 1:a december börjar RK att använda Svalans blanketthanteringssystem och därefter är det krav att de regionala rapportkommittéerna ska leverera blanketterna till RK i digital form via Svalan. Det underlättar alltså mycket för vårt arbete i Rrk om ni skriver blanketterna i Svalan.

Oj, vilket långt inlägg det blev ;-)

Johan S ( 2005-11-22 00:00:00 )


Tack för svaret. Låter mycket vettigt-

Kristoffer ( 2005-11-22 00:00:00 )


Jag sitter just nu skriver på ett par rapporter där jag använder mig av den gamla Word-mallen som finns på UOFs hemsida. Kan man ladda upp en färdig skriven rapport till Svalan, eller måste jag sitta och klippa och klistra in de olika delarna?

PJ Ulfendahl ( 2005-11-22 00:00:00 )


PJ, det blir nog till att klippa och klistra lite (men inte så mycket, grunddata är ju förtryckt i Svalan-blanketten). Men, som sagt, rrk är mycket tacksamma om du gör dig besväret.

Djerf ( 2005-11-22 00:00:00 )


En sak att minnas när man skriver blanketter i Svalan. Den förtryckta informationen om plats, datum, tid, ålder, kön m.m. ärver blanketten från observationen. Om informationen inte stämmer (larm kan t.ex. ge fel åldersangivelse) måste man först ändra observationen innan man börjar skriva rapporten. Det är ingen katastrof om det blir fel men det innebär ännu ett arbetsmoment för Rrk/RK.

Man kan fylla i en Word-mall i lugn och ro och sedan lägga in den färdiga blanketten i Svalan men då får man klippa och klistra precis som JD skrev.

Tanken är att man som rapportör på sikt också kommer att kunna se var i ärendehanteringen blanketten ligger, om den fortfarande är hos Rrk eller gått vidare till RK osv. Istället för att man som vanligt skickar iväg sin rapport och går i vakuum i ett halvår innan RK:s meddelar sin dom så är tanken att man ska kunna se att 4/6 RK-ledamöter har lagt sin röst. Det kommer nog att dröja ett tag innan systemet kommit igång på allvar hos RK men vi jobbar för fullt på saken inför starten den 1:a dec -05.

Johan S ( 2005-11-22 00:00:00 )


Finns det någon vänlig själ i Uppsala som skulle kunna tänka sig att låna ut ett antal Vår fågelvärld i några veckor. Jag ska skriva en kortare uppsats för en kurs som heter evolutionsbiologi, och nästan alla mina VF finns kvar hemma hos mina föräldrar nere i Varberg.

De nummer jag är intresserad av är: 8/2003, 1/2003 och 3/2002.
Om någon skulle ha British Birds 10/2005 och Alula 3/2004 vore jag också tacksam.

Jag kan kontaktas på krla6223@student.uu.se

Kristoffer ( 2005-11-23 00:00:00 )


Vad gäller VF så ska biologibiblioteket ha alla i tryckt form från 88 och frammåt.

Jan W ( 2005-11-24 00:00:00 )


De finns där men tyvärr inte för utlåning.

Kristoffer ( 2005-11-24 00:00:00 )


Tips till kryss-skådare (och ev andra)!
Gör en vinterlista, dvs notera alla arter från 051201 till 060228/29.
Skriv gärna alla arter varje månad! Dec blir nu roligare, Jan ger ju
den nya årslistans början och Feb kan något förgyllas..

Jag har gjort listan sedan 001201 för Uppland och har intressanta
data om t.ex skillnaden mellan de olika åren. Vissa arter saknas
ännu på min Upplands-vinterlista, så dessa kan jag eftersöka etc.

Detalj-tips! Var aktiv tidigt i dec, många arter finns bara då samt
sök tidiga vårarter i feb samt ugglelyssna i feb. Lycka till!!

Raoul Wexius ( 2005-11-27 00:00:00 )


Raoul, skriva ingenting! Rapportera i Svalan, då (från startsidan) gå till listor->landskapsliga->klicka på kikaren bredvid Uppland->kilcka på eget namn (eller annat namn)->månadslistor. Byta året till vad som helst. Då kan man se vinterlista, vårlista, ...., jämför med andra, ....

Keith Bennett ( 2005-11-27 00:00:00 )


Är det någon som har koll på hur det ser ut i Ledskär nu så här i potentiella istider?

Jan W ( 2005-12-02 00:00:00 )


Kommer Uppx att fortsätta under 2006? Jag hoppas för detta ...

Keith Bennett ( 2005-12-04 00:00:00 )


Det är kanske dax att hämta artlistorna till Upp-X från Svalan...

Johan S ( 2005-12-05 00:00:00 )


Nej, inget Upp-X 2006. Detta enligt besked från föreningens ordförande.
Chatten kommer dock att finnas kvar.

Svalan vs Upp-X?
Tja, själva listorna blir väl ungefär lika men den "lokala prägeln" tappas, känns det som. På Svalan degraderas ett Upp-X till bara en av tusentals möjliga listningar - på gott och ont.

Djerf ( 2005-12-05 00:00:00 )


Ska inte Classe fixa till Jfr innan Upp-X går i graven? Kan man inte koppla svalan till Upp-X så att en lista uppenbarar sig på hemsidan? = fråga från en novis. Vem blir ordförande nästa år förresten?

martin ( 2005-12-05 00:00:00 )


För mig är Svalan och Upp-X två helt olika saker. Svalan är in- och utmatning av data, den centrala databasen, med fokus på systematik och kunskap kring arterna. Upp-X är mer ett webbaserat socialt forum, med lika mycket fokus på skådarnas aktiviteter som på fåglarnas dito. En kul grej med lokal prägel. Varför inte ta vara på det lokala engagemanget och utveckla istället för avveckla Upp-X? Listor som jämför sjöar? Listor som jämför socknar? Då skulle kunskapen om arternas spridning i landskapet bli större. Visst kan Svalan användas på ett liknande sätt - men incitamentet att skåda lokalt skulle bli större - vem vill inte se "sin sjö" högt på listan?

Anders J ( 2005-12-06 00:00:00 )


Jag delar Anders uppfatting att listor typ Upp-X är något helt annat än Svalan. Även om jag pga jobb och familj aldrig kunnat göra någon större satsning, har Upp-X för mig varit en källa till inspiration som gjort att jag skådat mer.
Svalan har och kommer med sitt nuvarande syfte inte ha den effekten. Förvisso kan man även där jämföra sig med andra men det blir inget annat än kuriosa eftersom det inte finns något uttryckligt tävlingsmoment och alldeles för många sätt att göra listor.

Visserligen skulle det fortfarande var skoj att skåda utan Upp-X, men lite fattigare blir det nog.

Sen tror jag fortfarande att det skulle vara bättre att ha det uppdelat i mindre områden, typ kommuner som man gör i Skåne. se www.microbirding.se

Sven W ( 2005-12-06 00:00:00 )


Jag kommer definitivt också att sakna Upp-X. Det har varit mycket inspirerande att skåda så aktivt i Uppland de senaste åren, och det har varit roligt att lägga in egna obsar på Upp-X och följa hur andra skådare uppdaterat sina listor.
Men man kan ju inte gå tillbaka till gamla rutiner och bara räkna årskryss nästa år. Det blir väl till att jobba på lokallistorna. Det skulle vara roligt att försöka se fler arter i Hjälstaviken än Martin och Tom under ett år. Fast det går väl inte?
Nu hoppas jag att det hittas en art till Uppland i år så att jag gissar rätt på antalet arter i Upp-X. Det skulle vara kanooon om det blir fjälluggla.

Ragnar ( 2005-12-06 00:00:00 )


Det vore säkert intressant att höra motiveringen för beskedet från föreningens ordförande.

Keith Bennett ( 2005-12-06 00:00:00 )


Jag har pratat med ordföranden idag och han har inget emot ett Upp-X
2006. Det kommer nog mer info snart.

Weine ( 2005-12-06 00:00:00 )


Även om jag inte varit så aktiv som Uppkryssare i år så tycker jag att UppX ska få vara kvar. När en typ av lokal skådning aktiverar en så stor grupp människor så borde alla inse att det är en fördel för både långsiktigt fågelskydd och intresserade människor! Kan vi sedan få ett UppX som mer liknar microbirdingkonceptet tror jag det kan locka ännu fler. Jag frågar mig vilken av föreningens andra aktiviteter som har fler aktiva användare än UppX?

Tor ( 2005-12-07 00:00:00 )


Jag var under förmiddagen ute i Svarthamn och vandrade runt, totalt mycket magert med fåglar. Det roligaste var en överflygande piplärka som jag först tyckte lät som en ängspiplärka med med ett något annorlunda läte, kortare och inte lika vasst. Fick dock inga andra associationer än till ängspip, så jag rapporterade den som ängspip på Svalan, med liten kommentar. Satt just nu och läste om hedpiplärkan som man också trodde var en ängspiplärka först. Kan det ha varit en sådan i Svarthamn idag? Jag vet inte, men om någon vill leta och har tid så kolla runt sågen som ligger utanför Skutskärsverkets område. Jag letade där ca 30 min.,eftersom det verkade som om den gick ner där.

Jag tycker att Upp-X:et bör fortsätta 2006. Det ger åtministone mig flera anledningar att besöka lite nya lokaler och bevakningen i Uppland har blivit riktigt bra de senaste åren.

PJ Ulfendahl ( 2005-12-07 00:00:00 )


Jag är helt för att Upp-X fortsätter! Däremot behöver det inte vara en organiserad tävling med priser - det såg vi ju förra året att det blev lika många deltagare som året innan trots att man inte kunde vinna mer än äran. Upp-X är socialt och bidrar till en "gemytlig stämning" i fält. Och att Upp-X skulle konkurrera med Svalan tror jag inte det minsta på. De som inte rapporterar sina observationer till Svalan idag skulle väl knappast börja med det om Upp-X lades ner.

Annika ( 2005-12-07 00:00:00 )


Något beslut om Upp-X vara eller inte vara tas inte av herr ordföranden ensam. Styrelsen har inte heller tagit ställning till hur det ska bli. Som vi gjort hittills har det varit officiell "tävlan" vartannat år och "inofficiell" däremellan. E dé en godtagbar variant? I så fall är det ett inofficiellt Upp-X nästa år.

Jocce ( 2005-12-08 00:00:00 )


Var i ligger skillnade mellan "officiell" och "inofficiell" för oss som är med ser det lika ut. Endast först året uppfattade jag det som officiellt med först till 100, 200, o.s.v. med priser. För mid del spelar det ingen roll om det är på det ena eller det andra sättet. Jag tycker det är ett utmärkt bra och roligt sätt att skåda och se vad som sker i Uppland.

PJ Ulfendahl ( 2005-12-09 00:00:00 )


Jag hade inte heller en aning om att det var officlell tävling i år. Men om det är så får jag passa på att gratulera årets officiella segrare, tillika förra årets inofficiella segrare, nämligen PJ. För det är väl ingen som ens i sin vildaste fantasi tror sig om att kunna gå ikapp. Stort Grattis PJ!
Det är helt OK med ett "inofficiellt" UppX nästa år. Det roliga är att uppdatera sin egen lista och jämföra med andra.

Ragnar ( 2005-12-09 00:00:00 )


Jag har skrivit några rader om vår obs. av trolig jaktfalk i Skogstibble idag. Varken Mattis eller jag har sett jaktfalt tidigare, så det vore spännande med synpunkter när ni läst.

Anders J ( 2005-12-18 00:00:00 )


21/12 Fjälluggla utanför Uppsala (Skultuna) enligt svalan!
Någon som har mer info?

Daniel Pettersson ( 2005-12-21 00:00:00 )


Daniel: jag vet ingenting mer om obsen, men flera letade efter fågeln under morgonen och igen i skymningen, utan tur.

Keith Bennett ( 2005-12-21 00:00:00 )


Det har varit folk och sökt ugglan hela dagen till mörkrets inbrott. För att hitta observationsplatsen så kör du E4 norrut, ta höger vid Svista mot Ärentuna. Fortsätt sedan vägen rakt fram, passera avfarten mot Ärentuna fortsätt rakt fram till E4-bygget. Nu ligger gården Skällsta snett bakåt till höger (söder om vägen), observationen gjordes till vänster om vägen. En förbipasserande privatperson såg ugglan sittande på åkern. Vid platsen för observationen låg en död hare som två Havsörnar kalasade på.

Jorma L ( 2005-12-21 00:00:00 )


Intressant obs av pilgrimsfalk igår i Långsandsörarna. Ingen info! Någon som vet nåt mer? Flög den eller satt den osv. Kan den vara stationär?

Från det ena till det andra hoppas ni har sett att man kan anmäla sig till UppX2006 nu.

Tomas Kjelsson ( 2005-12-29 00:00:00 )


Jag pratade med Oskar Lövgren igår kväll och han beskrev den väl, med tydligt mustaschsträck och brunaktig ovan med längs streckad undersida. Den jagade i havsbandet utan för Långsand.

PJ Ulfendahl ( 2005-12-29 00:00:00 )


Kul. Kan bli ett fint januarikryss kanske.

Tomas Kjelsson ( 2005-12-29 00:00:00 )


Ett stort grattis till PJ som, för andra året i rad, kammar hem Upp-X-segrar-titeln!! Grattis även till alla ni som gissade rätt antal arter - ni är dock så många så jag ids inte skriva av alla namnen här på chatten. Kan också berätta att Classe nyss skickade in decemberstatistiken, så 2005 är nu komplett.

Efter en del lätt oklara turer kör vi vidare med Upp-X-2006, alla som vill vara med är välkomna att anmäla sig!

Gott nytt år!

Tävlingsledningen ( 2005-12-31 00:00:00 )