Chatten

Grattis Tommy till segern i UppX 2003! OM inte fjällugglorna svikit... OM inte mindre skriken försvunnit så fort... Men nu är det nytt år - vi satsar på sparvugglan vid Kallkällan istället.

Inga nya uppdateringar ännu trots 20 minuter av nya året.......

Ser ut som om vi måste Gratulera Tommy Eriksson till en hel horder segrar! Totalseger, seger i Tipset och dessutom upptäckarbonus för 4:e kvartalet. Inte illa! Väckning 06:30 i morgon bitti.

Jagar Lappuggla just nu men de är väldans svårfunna.....

Ser att MT stringat in en SKATA som förstaart på Upp-X 2004. Grattis också till MT!!

Grattis Martin till årets första art! Fortsätt i den takten så blir du ohotad på slutet............

Owe, jag förstår mig inte på dig. Inte jagar du lappugglor - möjligen några införda superraritetsväxter på Hovgårdens soptipp. Senast i förrgår sa du att det inte var någon vits att jaga fågel förrän i mars. Barkarbytompan höll med! "Här ska inte slösas på någon bensin förrän soluppgången sker kl 06:46" sa han. Vi får väl se vad nissarnas ord håller för......

Det här är ju inte klokt. Sover inte folk??? Man hinner inte skriva sina sofistikerade inlägg förrän andra är där och kladdar. Otroligt!!!! Här sitter en vettig människa och sliter sitt hår med att sammanställa fågelrapporten på Svalan och så sitter ni där och chattar och stör min tankeverksamhet. SKÄRPNING!!!!!

Lite spel för galleriet är ju inte fel..... Inte avslöjar man alla knep direkt inför ett nytt årsrace. Ett tips är att läsa den helt objektiva och sanningsenliga tidningen SE & HÖR. Där finns massor med tips för dig Martin!

Nä, nu vet inte Owe vad han gör längre. Jag tror den supergoda Whiskyn har satt sig på fel ställe. Sitta och läsa SE & HÖR när han i stället borde sitta och sammanställa alla sina listor för året som gick!!! Hur som helst önskar jag alla ett GOTT NYTT ÅR. Vi ses i markerna 1/3

Alldeles för lite Caucescochicks här......

Nu e man med i racet ... delad etta redan från början ...
GOTT NYTT ÅR på er alla upplänningar!

Jaha...då har man Tommy efter sig igen.

Ooh, tänk att man äntligen får befinna sig i top-tio-gänget!! ;)

Ska det vara kanelbullar eller vanligt vitt bröd till ankan i Norrtälje tro ?

Eftersom jag missade startskottet förra året så ägnade jag mig åt en egen kryssaraktivitet under 2003. I dagboksform gjorde jag "dagsobsar" - för samtliga arter hela året! Det slutade med 202 arter under året, varav 196 Upplands-X. Totalt sett blev det 4.971 "obsar". Trots att jag är amatör i det här gänget tänker jag i fortsättningen hävda att Upplands vanligaste fågel varken är Lövsångare eller Bofink. Det är Skatan som dagskryssades 266 gånger under 2003. Martins inledning på det nya året är alltså ingen slump. Är det någon som har liknande statistik och vill bekräfta eller motbevisa mig?

Anders, det beror nog på vilken definition av vanligt man använder. Helt klart är dock skatan vanligare än bofink och lövsångare vinterntid. Som kuriosum kan sågas att upplands vanligaste fågel räknat i kilo lär vara ejder. Om jag gjorde samma undersökning som du skulle jag antagligen komma fram till att jag såg pilfink flest dagar eftersom de året om bor i grannens häck.

Anders, en tanke på om Skatan är vanligast.
Det stämmer till så pass om man skådar mestadels på dom vanligen förekommande öppna markerna kring människans boningar så borde den tillhöra kandidaterna.
Men skulle du bege dig kortaste vägen till skogsmark så borde det bli färre Skator på din lista

Jorma och Sven, jag hade naturligtvis en baktanke med mitt inlägg, nämligen om det fanns någon liknande subjektiv statistik från andra delar av Uppland. Det skulle vara roligt att jämföra. "Dagboksobsar" av den här typen säger naturligtvis inte så mycket om objektiva frekvenser, utan mer om skådarens bostadsort, närmiljö. arbetsplats, vägen mellan hem och arbete, grad av skådaraktivitet, samt grad av expertis vad gäller förmågan att identifiera en betsämd art, mm. Men det finns även en del annat intressant att förmedla med den här typen av data, till detta återkommer jag när jag räknta färdigt.

Anders J, jag är helt övertygad om att du har en outsinlig källa för dina efterforskningar i maskrosexperten Ove Rosengrens listor. Och om det nu mot förmodan skulle vara otillräckligt kan du kontakta Sören Franzen. Dessa två gubbar har allt, du har jobb till dödsdagar!

Ska ni ha en chans att hänga med får ni åtminstone åka till kusten för att få in lite fler arter. De fyras gäng har redan tagit ledningen.

Tobis o alfågel i all ära men är det inte berglärkan som förtjänar mest uppmärksamhet just nu?

Halloy. Finns det ingen som sett Kamskraken i Norrtälje och kan skriva
lite om det i Obsboken. Den är gjord för att använda till bla.a sådant.
Det kanske även finns bilder att lägga på hemsidans galleri?

1 ex grågås syntes idag vid matflotten i Stockholms ström (intill Kungsträdgården/Grand Hotel). Finns det några synpunkter kring spontaniteten hos Anser-gäss såhär års? Ej synligt märkt, sågs dock ej i flykt.

Om jag minns rätt från förra året så betraktar vi i princip alla Anser-gäss som uppträder på "skumma platser" som icke-spontana. Det gäller alldeles säkert bläsgåsen i området runt Råsta- och Lötsjön och Anser-gäss på Strömmen, i Edsviken, Uppsala och Norrtälje.

Formella resultat av Upp-X 2003 finns nu publicerade på 2003:an (klicka på menyn Status). STORT GRATTIS till alla vinnare! Prisutdelningsceremoni kommer att äga rum på någon kommande UOF inneträff/årsmöte.

Vad jag minns, diskuterades förra året mest en sädgås i Edsviken, och huruvida denna var vingklippt eller vingskadad. Beträffande bläsgås (och snögäss) kring Lötsjön, så är väl dessa "kända" icke-spontana fåglar. Om man sedan betraktar Strömmen som "skum plats", får jag väl härmed vänligen ombedja ansvariga att lite fint avlägsna grågåsen från min lista...

Resultatet av sädgåsdiskussionen blev f ö att "den som vill får kryssa fågeln", med motiveringen att alla ändå kommer att observera arten förr eller senare under året. Detsamma gäller naturligtvis grågås, även om man gärna vill ha arten så snart som möjligt (kanske i synnerhet om man, som övertecknad, är "nybörjare"). Det vore dock intressant att höra fler synpunkter kring anser-gäss vintertid i Uppland, och för all del andra tveksamma fall. Vad gör en fågel till icke-spontan, generellt sett? Vingklippt, javisst! Inplanterad/förrymd park- eller burfågel, javisst! Mer då?

Det är naturligtvis som så att ingen av oss egentligen vet vad som är spontant eller inte, vi har helt enkelt inget facit. Och det gäller alla arter! Beträffande grågås så är det en art som ingen av oss kommer att missa under året, om någon vill räkna den redan nu så kommer det i slutändan ändå inte att ha någon betydelse.

Det skall bara påpekas att jag inte sett Leo:s senaste inlägg när jag skrev mitt föregående.

Leo, Man kan mata den från hand borde var klar sak, eller att man får klappa/stryka fågeln borde vara en tam fågel ;-)

Kalle var hade du smådoppingen? Det står att du såg den vid Singö, men var? Inget på Svalan heller. När det gäller mer "intressantare" arter så skulle jag vilja uppmana alla att skriva något tydligare var den sågs. Och givetvis rapportera på Svalan också. Även om ingen kanske direkt drar på t.ex. smådopping så är det ju alltid intressant om man planerar en tur i området.

Jorma: Det såg lite kallt ut i vattnet, så jag vågade inte hoppa i och klappa ankan. Jag hade heller inte nån frukost kvar att bjuda på. Men, det hade ju självfallet varit bombsäkra spontanitetstest! (-:

Vad jag menar är, att fågeln bör visa osäkerhet inför dig, om du råkar komma för nära, det är naturligt beteende hos en fågel.

Det ligger mycket i det du säger, Jorma. Men är då t ex inte gräsänder och tamduvor vid Svandammen (och annorstädes) spontana? Eller räknas dessa som mindre skygga arter? Jag vet inte hur länge grågåsen har strykit omkring vid matflotten, men jag kan tänka mig att även en (till en början) spontan individ lätt "förtamas" då det vankas mat, i synnerhet i den bistra vinterkylan då födotillgången är begränsad.

Clas! Smådoppingen sågs vid Singö, Svartklubbens lotsstation, utanför
lotsbåtarna, vid 13-tiden. Ingrid å jag såg den också men vi har just
kommit hem och inte hunnit komma åt datorn förrän nu. Mer info kommer.

Första rapporten på Svalan av grågåsen vid matflotten är från 29:e december. 20:e sågs 1 ex vid den skumma platsen Råstasjön och mellan 18:e november och 4:e december har 1 ex regelbundet rapporterats från Byksberget. Vad gör denna fågel till mer eller mindre spontan, samma individ eller inte?

Observera, kära medskådare, att detta inte är något försvarstal för att jag ska få behålla grågåsen på min lista, utan bara ett försök att skapa en lärorik diskussion, eller debatt, kring ämnet.

Grågässen lämnade Angarn i slutet av oktober, den 21/10 noterades 338 ex. en vecka senare den 28/10 fanns 1 ex. på lokalen. Detta ex. fick sällskap av ett par mella den 5 och 10 november. Från den 12/11 till 4/12 fanns den ensamma gåsen kvar. Att den blev kvar när grågässen lämnade lokalen i slutet av oktober berodde på att den flög dåligt och ogärna - jag stötte den med avsikt för att se om den överhuvudtaget kunde flyga. Jag misstänker att många sena individer av ansergäss blir kvar p.g.a bristande flygförmåga. Jag har vid något tillfälle noterat en sen familj, i den flög en av de juvenila dåligt. Den förflyttade sig endast 100-200 m på låg höjd innan den gick ner igen och behövde mer tid/längre sträcka för att komma på vingarna än de andra familjemedlemmarna.
Om det är grågåsen från Angarn som finns vid matflotten på Strömmen eller inte är en annan fråga.

Vad är det jag läser om min finfina hemmalokal Råstasjön!!! Skämt åsido, en viss försiktighet kan var befogad gällande den halta bläsgåsen som är synnerligen stationär sedan minst 10 år, men annars har Råstasjön fått oförtjänt dåligt rykte tack vare närheten till den totala parkdammen Lötsjön i vilken man nog bara kan lita på rörhönsen med avseende på spontanitet. Skåda hårt! PS. Från Vassunda kan rapporteras om flertalet större hack men ingen grå. Träffade observatören som sett den. Fågeln är obsad vid två tillfällen trots god bevakning de senaste dagarna, så vill man ha in gråspett är det nog bättre att söka sig till någon annan lokal.

Leo och Jorma, angående fåglars osäkerhet som kriterium på naturlighet och spontanitet; idag stod jag mitt i en mindre flock Stjärtmesar som födosökte bland björksly. Flera av dem var mindre än tre meter från mig under fem minuter. Kylan och hungern gör att fåglarna tar större risker.

Anders J (m fl): Precis, fåglarna måste ju trots allt se till att de överlever. Men Stjärtmesen som art är kanske generellt mindre skygg än exempelvis Grågås, även om den inte i första hand knappast ses som särskilt tam (jfr Tamduva, Gräsand etc). Detsamma gäller väl Tallbit och (har jag hört) Lavskrika. Jag noterar för övrigt att matflottegåsen nu finns på fler listor än min...

Även Svandammens vingklippta knölsvan är med......

Härligt, nu är 64 st. anmälda. 58 har hittills uppdaterat sina arter. Det ser ut att bli en liten fajt i år också. Vad blir årets första höjdare? Förra året var det alförrädare och jaktfalk redan i januari. Är det dags för en fjälluggla i år?

Även Aftonbladet har nåtts av larmet på Kamskrake: http://www.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,62748871_852__,00.html

Enligt Svalan en mellanspett i Uppland. Är det någon som känner observatören som kan kolla.

Antagligen felskrivning. Återkommer

Falskt alarm! Obsen avsåg en Mindre hackspett.

Ove, hörde på Radio Uppland att nyheten om Kamskraken hade kommit till deras kännedom "den fanns att se i nortälje hamn just nu"

SMHI har börjat med en ny "istjänst" med mycket bra kartor om isförhållanden i hela Östersjön. Gå i på www.smhi.se och följa länken.

Jag ser att flera personer redan har räknat knölsvanen i Svandammen i Uppsala på årslistan. Det känns konstigt, men jag gjorde på samma sätt idag. Vad säger tävlingledningen? Det bör ju vara lika för alla. Ni får gärna stryka denna svan från min lista och alla som har den på listan.

Såg en mycket trolig silltrut idag över Kallhäll kl. 14:20. Den kom helt solitär från Mälaren och drog sig i ganska makligt tempo österut i riktning mot dammen i Kallhälls centrum, alternativt vidare mot Järvafältet. Den hade helmörk vingovansida (fuscus) och vingarna gav ett längre och slankare intryck än havstrut och handen var relativt lång. Kunde dock ej se någon "vit slant" på vingspetsen, den såg helsvart ut, så jag kan inte 100%-igt utesluta att det ändå var en havstrut, ljuset kanske spelade ett spratt. Det var för långt avstånd att se benfärg i handkikaren. Den kanske håller sig kvar i området för en säker artbestämning.

Knölsvan i svandammen är väl att jämföra med undulat hos Palms zoo på Vretgränd i Uppsala. Själv har jag en uppstoppad tretåig mås. Den bör väl vara lika spontan som svandammens knölsvan, eller?

Knölsvan i Svandammen är ej att betrakta som spontan. Men de är ju vackra att se på...

Efter att ha tittat på Roine Karlssons fina bild av kamskraken i Norrtälje hamn undrar jag om någon funderat vidare på kön och ålder? Den är angiven som 2K+ hona. Två detaljer talar i stället för 2k hane, mörk näbb och ljusgult(?) öga. Ögats färg får väl medges är svårsedd på bilden. Ett önsketänkande kanske men den lilla möjligheten att anden är spontan ökar ju något om den är i sin första vinter.

Jag tänkte på samma sak som BC då jag såg fågeln igår. Näbben såg helmörk ut. Jag har ingen erfarenhet av unga kamskrakar, men enligt böcker så ska ung hane ha väldigt ljust gulvitt öga. Å andra sidan ska honor ha ljus undernäbb, åtminstone basen av den. Kanske har vi med en transvestit att göra?!

Bosse: varför ökar möjlighten att kamskrakan är spontan om den är i sin första vinter? Jag skulle gissa att flesta rymlingar hopper/flyger över staket när de är ung men innan vingklippning.

Jag förmodar att så gott som samtliga felflygande vilda flyttfåglar är unga. De gamla har blivit äldre för att de inte gjort fel. Kamskraken lär vara vanlig i fågelparker på kontinenten och möjligheten finns att en ungfågel (hur vanlig är lyckad häckning i fångenskap?) rymmer. Men varför skall just den individen då sträcka fel mot norr?

Gjordes det inte ett fynd av en ungfågel på senhösten i Göteborg för några år sedan, eller minns jag fel gällande åldern? Västlig, "rätt tid" och ungfågel men ändå inte gokänd. Ni får nog fånga in ankan och ta isotop-prover på fjädrarna... :-) Då skulle nog RK kunna gå med på saken men annars blir det nog svårt.

En tallbit av okänt kön observerades enligt Svalan idag vid Ulriksdals slott. Kanske snurrar det runt en eller annan tallbit i år, det har gjorts obsar på västkusten också.

Långt därnere tycker jag mig skymta Kalle!

Har lyckats lura mamma på ankkryssarexpedition imorgon men har aldrig varit i Rävnästrakterna och undrar hur man hittar till lämplig obsplats. Någon som kan ge en liten vägbeskrivning? Att hitta till själva Rävsnäs verkar inte så svårt, men hur göra i själva hålan??

Annika: Att hitta dit är som sagt inte så svårt, men att hitta där är faktiskt inte så knepigt heller. De stora mängderna Vigg, men insprängda Bergänder, Alförrädare, Svärtor och en massa arter som vi missade låg idag mestadels utanför Österängarna. När man svängt in (vänster) mot Räfsnäs från Kapellskärsvägen och passerat avfarten till Räfsnäs brygga, kan man efter ytterligare någon km svänga höger mot Fagervik och köra fram till ett vägskäl med (minst) två skyltar som säger att man inte får åka längre. Idag var det ganska många skådare i farten, så en del bilar stod parkerade här och var, men någonstans vid vägskälet borde det gå att parkera. Man kan sedan välja att gå c:a 100 m rakt fram till en brygga (långt avstånd till stora viggflockarna idag, men läget kan ju vara annorlunda imorgon) eller 7-800 m åt höger för att sedan ta en stig åt vänster mot vattnet där bryggor finns.

Annika, om du slår upp sid. 245 i Fågellokaler i Uppland och Sthlm län (den har du säkert) så sågs tusentals vigg, ovanligt många bergänder, någon brunand och alförrädaren idag, lördag 10/1 hela dagen, mellan Österängarna och Norrängarna. Om du kör mot Österängarna är det enskild väg ganska snart, men lokalbefolkningen hade idag (lördag) inte något emot att man körde så långt att man kunde ställa bilen och gå de sista hundra meterna. Om du är osäker så går det att gå från Räfsnäs brygga.

Tommy...såg inte skymten av dig på Västmanlands art-rally i går. 24 lag tävlade i valfri kommun. Vi var fem personer från Upp-X som visade framfötterna. Vinnande lag 50 arter, själv såg jag 46 arter därav 13 som jag ej har i Upp-X i år.

Tack för hjälpen, Leo och Anders J! Jag fick se alförrädaren jättefint och hittade nio upplandsårskryss till på lokalen.

Som de sökarförsedda läsarna av den här sidan redan noterat så såg jag en silltrut vid Hagbytippen idag. Det var en fågel i andra eller tredje vinterdräkt, med inte helt utfärgad näbb. Om det är en andra vinter har den ruggat in väldigt mycket adulta fjädrar, medans om det är en tredje vinter så har den ovanligt outfärgad näbb. Näbben var mycket mörk med tydligt avsatt ljusgul spets, nästan lite påminnande om kentsk tärna. Vad gäller rastillhörigheten är jag lite osäker. En hel del talar faktiskt för att det rör sig om en silltrut av någon av raserna graellsii eller heuglini. Så ut och spana, så värst många chanser får man inte i livet på januarikryss på silltrut. Behöver jag nämna att det är ganska gott om havstrut på tippen också...

Är det någon som letat efter piplärkan vid södra Vendelsjön eller har den blivit bortglömd?

På Club300:s hemsida finns nu en uppdatering på CLÖS hemsida. Uppdateringen gäller lokallarmsmanualen och allmänna "larmregler" för CLÖS. Jag ber alla som läser detta och som har sökare att gå in och titta. En hel del ändringar har gjorts, allt enligt era önskemål.

Du som åker och kollar på "viggflocken" vid Räfsnäs - Gräddö bör kolla den svärta som finns i flocken extra noga (själv slarvade jag med det). Det finns nu uppgifter som säger att näbben till övervägande delen är röd och att det vita kommat under ögat är väl stort för vanlig svärta. Om det är riktigt kan det vara en svärta av rasen stejnegeri, sibirisk svärta, en tänkbar egen art i framtiden (kolla Roadrunner #2 2003 sid 42)

När jag ser på Thomas Lundqvist bild på alförrädaren tror jag att han lyckats få med en annan intressant fågel på bilden. Rakt bakom alförrädaren tycker jag det ser ut som om hybriden viggxbrunand (som fanns/finns i flocken) ligger med akter mot betraktaren. Ser vid en hastig anblick ut som typ brunand alt. m. bergand - svart akter, mörkt huvud, ljusgrå sidor, men huvudformen. Det finns en klar antydan till viggtofs.
Några kommentarer?

Varför är det inte en vanlig 2K vigghane? Visst kan den synas ha väl grå sidor men det är väl egentligen inget avvikande i det. Jag har inte sett hybriden (i vart fall inte varit medveten om det...) och vet inte heller vad som pekade mot hybrid. Någon som vet?

ML undrar varför det inte är en vanlig 2K vigghane. Jag har svårt att tro det då en juvenil vigg är brun på sidorna - "ser ut som en hona". När den ruggar så sker ruggningen ojämt så att den ursprungligen bruna flanken från december är vitt eller närmast vit centralt och övriga delar av flanken är grå-brungrå. Men dessa partier har ingen jämn färg utan är flammiga/består av "slingor" i olika nyanser. Jag har aldrig sett en hane vintertid med helt jämt grå-brun färgade flanker. På den aktuella bilden finns en hane kl. 4-5 räknat från alförrädaren som uppvisar denna typ av delvis färgade flanker, de färgade partierna är ojämna till utsträckning och i färgen.

Det är nog alldeles riktigt som Svante skriver men jag menade bara att av bilden att döma är det svårt att avgöra om flankerna i sin helhet är jämnt grå eller om det just bara är de partier som faktiskt syns. Därav min fråga om hur hybriden ser ut i "sin helhet". Av det som syns av fågeln på bilden tycker jag alltså kan stämma rätt väl med en "vanlig" vigg, jfr fågeln kl 10-11 på bilden (i vänstra övre hörnet).

Information till er som tänker leta efter "sibirisk" svärta i morgon. Den stora viggflocken låg fram till kl.10 utanför Nyängen straxt Ö Gräddö Brygga. Därefter flyttade flocken till Norrtäljevikens mynning S om ön Edsgarn och låg kvar där till skymningen. Jag försökte också se flocken från Vätö men lyckades inte. Avståndet från Gräddö Brygga är för långt (1 km) för att hitta svärtan. På em började också havet att frysa och vad det betyder för andflockens val av plats i morgon för vi se.

Nu e de bara att att leta: "Sibirisk"svärta eller "Sibirisk" varfågel.
Uppland eller Västmanland, det är frågan.

De finns inte, de är bara en myt. Idag hade jag äntligen lyckats få ut mamma på skådarrunda och vi åkte runt fälten Långtora/Landsberga. Ja, ni kan ju gissa vad jag hade i sikte... Men fanns där några rapphöns? Nej, inte en endaste liten hönshjärna så långt ögat kunde nå. Sol, snö, vindstilla. Perfekt! Men inga rapphöns... Det handlar inte längre om att bara hänga in ett årskryss. Rapphöna har blivit något magiskt, något jag drömmer om både natt och dag. Det här inte klokt...

Jag förstår dig Annika. Det man inte kan iakta är ju egentligen omöjligt att skilja från myt och saga. Vi har nog alla sådana tvivel ibland. Om du tror att det är någon tröst kan jag skicka dig bilder från Langsberga, men jag gissar att det inte gör saken lättare. Själv grämer jag mig åt att det rapporterats Kattuggla från södra Gottsundagipen den här veckan. Ett ställe som jag säkert avlyssnat 2-3 kvällar i veckan under vintermånaderna de senaste 5 åren utan att höra ett knyst. Det borde bli ungefär ett halvt tusen dippar.

Annika, titta på min senaste uppdatering, så ser var hönshjärnorna gömde sig igår för dig, men dom var där bara på förmiddagen.

Annika, slappna av. Så snart Uppsala-jaktvårdsområde släpper ut årets "skörd" så kommer du lätt plocka in 5 - 6 stycken i Swarren. Om de inte flyttar på sig förståsss...

Såg en ungtrut (2K) i Grisslehamns hamn (låg bland gräsänderna längst inne) idag med påtalande lång näbb, relativt ljust huvud och ganska "kaspisk" lika tertialer. Framför allt näbben såg "sjukt" lång ut, med extremt lång "gonys". Ni som känner er haj på trutar: ta ett extra span efter denna om ni har vägarna förbi. Själv är jag ytterst osäker, men en liten varningslampa blinkar i alla fall.

Vill ni kolla vem som parkerat dumt vid drag eller vem som är vid tornuggle ladan...Det går att skicka SMS till bilregistret, du skriver regnr. sammanhängande och med stora bokstäver tex ABC123 och skickar det till 71456, så har du ett SMS om några sekunder från bilregistret med ägarens namn och adress. Kostnad som ett vanligt SMS.

Jaså ! Då får man väl låna grannens bil i fortsättningen alternativt köra in bilen i ladan så att den inte syns.

Har svårt att se hur bilregistrets SMS-tjänst kan vara förenlig med personuppgiftslagen. Skickade just en fråga till vägverket för att se om deras jurister ser på saken på samma sätt som jag.

Suck....

Nisse, jag vet inte om det var åt min kommentar du suckade. Om du tyckte att jag hamnade väl långt från ämnet kan jag hålla med och ber om ursäkt i så fall. Jag blev dock irriterad över ett så, i mitt tycke, flagrant övertramp. PUL har en mycket allvarlig bakgrund och är viktig, tyvärr är den dock dåligt förstådd. Nu lämnar jag det här och försöker hålla mig till ämnet framöver.

Henrik: Jo, dessvärre gör rapphönsen just det. Flyttar på sig när jag kommer. "IIihhh! Där är HON!!! Gaahh...vi draaaaar!!" Inga rapphöns vid Landsberga i lördags, inga rapphöns på Lövstaslätten igår. Och på Svalan finns en rapport om 3 rapphöns vid Sundbromark - mina hemtrakter! Ja.. ni kan ju gissa hur många rapphöns jag sett när jag skådat där... Och hur många rapphöns som kommer sitta där när jag imorgon kutar dit med tub och termos för att bänka mig där några timmar...

Jaha.. och idag knallade jag iväg till Sundbromark i bitande nordanvind... och ni kan ju gissa hur många rapphöns jag fick se....

Besökte Forsmark å jobbets vägnar idag. Hann med några timmar vid biotestsjön. Sikten var halvdålig hela fm, sjörök över biotesten pga temperaturskillnader vatten/luft. Salskrake i Öregrundsgrepen, brunand (2) i biotesten och smådopping i kanalen vid verket finns i alla fall kvar för de som har tänkt hänga in dessa årskryss i helgen.

Hoppas att dom flesta väntar med att kryssa enkelbeckasin till dess dom kommer i slutet av mars - början april, för enkelbeckasinens egen skull !

Instämmer med Tommy. Snälla UppX-are, låt enkelbeckasinen vara ifred. Den tål inte för mycket stress om den ska klara vintern.
För övrigt har hasselhönan kommit till Fiby nu. Är inte det ovanligt tidigt Tommy.

Hasselhöna ?! Så här års ! Jag har visserligen hört om någon obekräftad uppgift om enstaka övervintrare tidigare men dom flesta återkommer i slutat av maj, början av juni, dvs ungefär samtidigt med mindre flugsnapparen och rapphönan.

Tack för omsorgen om enkelbeckasinen! Finns det fler arter som man bör vara extra försiktig med just nu? Jag menar, om det nu är så att tävlingen är öppen för i princip vem som helst (med stor variation i kunskaper), så kanske tävlingsledningen antingen ska ge riktlinjer i förväg om olämpliga kryssarobjekt under vissa perioder, eller reagera med instruktioner när sådana situationer föreligger. Att lämna allt ansvar helt öppet medför vissa risker eftersom försiktighet inte helt kan kompensera för kunskapsbrister. Jag kan dessutom inte tänka mig ett bättre forum att sprida sådan kunskap än via information i ett sammanhang som detta.

Förstår att Ragnar vill att vi andra ska låta enkelbeckasinen vara i fred, eftersom han själv redan varit där och kryssat den! Den står under senaste arterna den 24/1 men flera har tydligen plockat in den redan 21/1 och sedan mörkat den. Är det kanske något annat som finns i buskarna utan att rapporteras? Det är långt kvar till slutspurten ännu!!!

Varför tror ni jag ligger så långt ned? Jag mörkar allt jag ser!

Jag misstänkte nog att någon skulle kommentera att jag själv sett enkelbeckasinen. Mörkningen var helt och hållet för att inte störa fågeln mer. Ni andra får gärna mörka arter som man lätt plockar in längre fram ändå. I år är det väl inget "bergspris" som hägrar för den som kommer först till 100, så det är inte lika viktigt att få in alla arter så snabbt som möjligt. Fast visst är det fantastiskt roligt att knappa in nya arter och att se hur man ligger till.

Är det någon som har haft den "goda" smaken att mörka skäggmesarna vid H-viken/Fysingen så till den milda grad att de är helt uppslukade av mörkrets makter?

Det känns skumt att nu ha skådat grågås två ggr i Strömmen men inte kryssa den. Helst hade jag sluppit se den för att inte behöva, som nu, låtsas som att jag inte sett den. För kryssa den tänker jag inte göra, även om det är halvt ok. Håller någon med mig förresten om att grågåsen vid matningsflotten är något mörkare än vad grågäss brukar vara? Eller är det bara jag som inte har skådat grågäss på länge och därför hunnit glömma hur de ser ut....?

Bra initiativ att inte hetsa beckasinen. Det stödjer jag till fullo. Angående hönshjärnorna så påstår jag att hasselhönan är en typisk vinterfågel medan dess rappande kumpan är en ytterst sällsynt gäst och extrem skulkare...

Såg just att min besvärjelse över skäggmesen gav resultat - åtminstone i Hjälstaviken! Trevligt! De verkar ha klarat kylan hittills.

Annika. Rappande höns är inte lätta. Säkrast just nu lär nog vara Biskopskulla kyrka. Jag vet flera som har sett dem där, till och med uppe på muren runt kyrkan. Fast det kanske är lite långt att åka när du redan har plockat in kungsörnen.

Ragnar: För säkerhets skull ska jag nog _inte_ åka till Biskopskulla. Det kan finnas fler än jag som vill se rapphöns och far jag dit vet vi ju alla hur det går...

Snödropparna börjar sticka upp ur rabatten, därmed försvann det snabbt en deltagare från Upp-X!

Ingen har velat pipa ut vittruten i Forsmark som eftersökt-ej
återfunnen idag, är det för pinsamt? eller har alla som varit där idag sett den och mörkat den?

Ligger mycket i detta med prestigen, men också ärligheten. En viss herr X rapporterade vittruten på mycket långt håll i S och angav herr Y som upptäckare. Herr Y har dock inte rapporterat in den, vare sig till Svalan eller UppX. Vid denna sena tid fanns det flera skådare på plats som inte såg den. Verkar som om vissa har lättare att trycka på Rapportera-knappen! Nyss såg jag 4 gråsparvar, eller var det bara 3? Nä, det var nog 4, minst!

Snälla, undvik anonyma inlägg i möjligaste mån.

Till "Förundrad": visst, två herrar såg vittruten på långt håll. Den flög upp från bakom skogen på en ö med flera andra trutar (cirka 10-20), flög runt för några minuter, då försvann alla. Jag vet inte vem var "på plats": vi var ensam vid sälinhägnet. Vi hade nyligen sett UOF:s gruppen, och de drog borta vid tiden på grund av låser på bommerna. Vi träffade andra skådare som hade sett vittruten vid biotestsjön innan vi såg den, och andra skådare som var längre borta vid tiden (och såg inte den). Vi informerade alla som vi träffade. Rapportingen komma att bli kompletterade av båda herrar inom kort. Det är inte alla som har kontinuerligt tillgång till en data. Och jag rapporterar som "Keith Bennett": varsågod, använda mitt namn.

Classe Cronlund har roat sig med att skapa lite statistik över artutvecklingen i Upp-X för 2003 och 2004. Om du klickar på menyn "Jfr" så finns på den sidan du kommer till en ny länk "Artutveckling..." som leder till Classes graf. Han har lovat uppdatera den varje månad så vi kan följa den spännande utvecklingen!

Jag ber 1.000 gånger om ursäkt att jag inte förrän idag har lyckats komma åt en dator och uppdatera mig. Tyvärr har arbetstiderna och bibliotekets öppettider inte riktigt gått ihop. Kan för övrigt bara instämma i vad Keith B. har skrivit när det gäller skådarna vi träffade. De sista vi träffade var Curt "skåning" Johnson och Annika Rastén. Vi informerade dem om obsen och de skulle söka vidare efter truten. Då den (vittruten), larmats inte alltför lång tid innan vi upptäckte den, fann jag ingen anledning att åter igen göra detta. Dessutom tappade vi bort truten, så den var knappast dragbar i detta läge. Varför anonym, sign. Förundrad? Träd fram i ljuset! Mvh Lasse Lundstedt.

Tack Classe (och Djerf) för grafen. Berör skillnad på vädretutveckling under 2003 resp. 2004 (t ex skogsduva)? Eller mängd av skådning (t ex pärluggla)? Eller matbrist (t ex tallbit, bändelkorsnäbb)?

Jodå, herrarna X och Y gav oss en noggrann beskrivning av var och när och hur de sett vittruten. Sen att Curt och jag inte lyckades återfinna den kan man knappast klandra X-Y för. Men med praktobs på slaguggla och fem havsörnar samma dag grämer jag mig inte det minsta för missad trut.

Hmm... på Dagens Fågel står att läsa att en trädgårdsträdkrypare siktats i Söderby-Karl idag... Men ingen som helst mer information än så. Vad är det fågan om???

Sitter också och är mer eller mindre förhindrad att jobba, av förundran över rapporten av trädgårdsträdkrypare. Jag väntar bara på att nån ska dementera uppgiften. Är det någon som känner till rapportören?

Har varit i kontakt med observatören som rapporterade in TTK:n. Han meddelar att det blev fel vid inmatningen och observationen avser vanlig trädkrypare. Det är nu ändrat på Dagens Fågel.

Lördagen 28 feb kl 10-12 kommer det att genomföras en Havsörnsräkning inom Mälar- och Hjälmarregionen. Ett antal lediga räkningsplatser finns inom Uppsala och Enköpings kommuner. Ornitologerna i Eskilstuna och Strängnäs är med och arrangerar. Tycker du detta låter intressant, ta kontakt med Sten Ullerstad från Fältstationen Rördrommen. Hem tel: 016-35 41 52, mejl: sten.ullerstad@kfast.se. För mer info kolla www.rordrommen.nu.

Ang. Biotestsjön. Kutsäsongen har nu inletts vilket betyder att man inte får gå till (eller passera förbi) sälhägnet. Det finns en skylt på "sälbommen" som informerar om detta. VÄNLIGEN RESPEKTERA DETTA och uppmana/informera era skådarkompisar eller skådare ni möter att göra detsamma. Ev. överträdelser drabbar alla fågelskådare som vill besöka området i och med att det generella tillträdestillsåndet (till fots) som råder i området kan dras in. Övertramp har dessvärre förekommit med stor irritation som följd. Tack på förhand!

JAAAAAA!!!!! RAPPHÖÖÖÖNAAAAAA!!!!!!! :D

Grattis Annika! Skönt att du slapp vänta lika länge som Tommy fick vänta på hasselhönan förra året. Själv dippade jag berglärkan igen, trots att den tydligen ändå fanns där.

Tack Ragnar! Fast ska det vara korrekt har jag väntat på rapphöna i över ett år... Det var inte längre bara frågan om ett årskryss, utan en fågel som jag verkligen ville se. Ang. berglärkan, trösta dig med att jag också dippade den när jag var där. Och nu har vi ju en snösiska att glädja oss åt istället :)

Är det inte lite väl mycket rapphönor i Uppland i år?
(Annika kanske inte håller med...) Men jag tycker det är ovanligt mycket rapporterat. Framförallt på slätterna mellan Örsundsbro och Fjärdhundra. Hittas de bättre nu när det är snö? Var förra året ett bra häckningsår? Eller, ve och fasa, har det släppts ut ovanligt många i höst? Kanske är det bara jag som tycker det är mycket. Vad säger ni andra?

Kul att det är gott om rapphöns, andra arter i släktet är desto fåtaligare. Som ett exempel kan hasselhönan nämnas, inte heller denna vinter finns det någon i vare sig Fiby (idag) eller Långmossen (igår). Sådeså ! Och nu skall inte Ragnar komma och påstå att han sett spår på vägen in till Långmossen. Comprendo ?

Jo du Tommy, det var skönt att någon hade spårat på vägen in till Långmossen. Det var jobbigt nog ändå med all snön. Vad gäller fågelspår var det absolut tomt. Och ingen gråspett fanns där. Jag får glädjas åt snösiskan som höll till utanfför fönstret till mitt arbetsrum idag. Kanske den dyker upp i morgon igen, i så fall troligen på förmiddagen.

Till Ronny Fredriksson: är din pärluggla 11/1 Florarna detsamma som den rapporterade i Svalan 11/1 som död (resterna av)? Eller en till? Bara nyfiken.

Jag kan inte påstå att jag ofta besöker Galleriet men när jag nyss gjorde det blev jag konfunderad. I Galleriet finns en bild på rödspovar vid Vendelsjön 25/9. Det är inte så enkelt att se från bilden och bilder kan luras som vi alla vet men jag tycker att det ser ut att röra sig om juvenila oruggade eller i det närmaste oruggade fåglar. Detta i kombination med tidpunkten på året sam den relativt djupa rödbrua färgen fåglarna uppvisar långt ner på bröstet får mig att misstänka att det kan röra sig om islandica. Finns det fler bilder? Vad säger de som såg fåglarna och ni som liksom jag endast kan titta på bilden.

De unga rödspovarna i Vendelsjön bör vara av rasen islandica av flera skäl. De ser ju ganska så varmt färgade ut, men det kanske viktigaste skälet torde väl vara att det häckar mycket få rödspovar norr om Uppland som inte är av rasen islndica. Givetvis kan det ändå röra sig om limosa, men oddsen borde definitivt vara på islandicas sida.

Jag såg rödspovarna vid Vendelsjön den 26/9. Lars-Olovs bild ser bra ut, minst från synpunkten av färgarna. Jag har sett islandica tidigare vid häckningsplatser under sommaren på Island och Färöerna. Jag tittade åt dem och tänkte om skillnader mellan limosa och islandica, och jag tyckte att det var väldigt svårt. Kanske hade några hanar djupare röd, kanske hade de kortare näbb, osv. Det kan bli lättare om man ser både underarter tillsammans? Så, den dagen vid Vendelsjön, var jag nöjd att ser rödspovarna, men jag gav mer tid åt sädgäss och blå kärrhökar .... Så var det. Vad säger ni, Weine/Ingrid?

Till Lasse Lundstedt m.fl. Pärlugglan var min bästa chans att bli först med någon art, och så har ni mage att sno den! Har besökt Morbolandet ett antal gånger den senaste veckan, men storskogen var tyst som en John Bauer-tavla. I fjol hörde Mattis och jag ugglan den 23/2. Jmf med i fjol ser det ut att bli ett sämre år med ugglor, eller .....?

Jag sa också i går att det var lite ont om ugglor. Döm av min förvåning när jag vaknade i morse av att det satt en sparvuggla utanför sovrummet! Jag for upp ur sängen så att frun trodde att det brann någonstans. När jag försiktigt gläntade på altandörren så hördes den bra i ca 5 minuter innan den tystnade. Vi får väl se om den kommer i gång igen senare. Kul start på dagen i alla fall!

Jag fortsätter att tjata om rödspovarna vid Vendelsjön. Anders E. har helt rätt i det hanskrev, men finns det någon som vet hur man skiljer raserna åt i fält (förutom näbblängd, teckning på vuxna) finns det diagnostiska karaktärer?

Vad jag vet finns det inga säkra dräktkaraktärer på ungfåglar av rasen islandica. Det som fr a gäller är proportioner. Islandica har proportioner mer som myrspov, men på en ensam fågel blir det ju svårbedömt. Bröstet ska vara mer orangefärgat på islandica, men än så länge verkar det som om ingen riktigt vet. Det som däremot verkar klart är just att islandica antagligen är en vanligare gäst här än vad fydbilden anger.

Till Annika: berglärkan satt och väntade på mig och Mattis idag (Byksberget)! Nu grämer vi oss bara för att vi missade vittruten då jag var sjuk.

Två skogssnäppor är rapporterade på Svalan idag. Är inte det rekordtidigt, om nu obsen verkligen är riktig? Vet någon vem rapportören är, har för mig att han rapporterade något halvudda för en tid sedan också.

Ni kan nog räkna med att det blivit fel när han matade in uppgifterna.
Viktigt att man kollar sina uppgifter direkt efter inmatning när man rapporterar på Artportalen.

Har varit i kontakt med skogssnäppe-rapportören som nu har justerat sitt fynd (fel datum) och därmed försvann det megatunga februari-krysset.....

Anders J: Jahaja... där ser man. Jag får väl försöka ta mig dit nån dag igen. Är annars helt nöjd med vad dagen har givit: 3 fjällvråkar, 1 kungörn, 1 varfågel, 6 rapphöns och 1 grågås (se Svalan för mer info). Stannade till vid Biskopskulla men där fanns naturligtvis inga rapphöns... Nåja, har ju fått se arten på annat håll nu så jag är glad och nöjd ändå.

Classes nya statistik finns nu under menyn "Jfr".

Hökuggla är rapporterad från Västamanland idag. en halvmil från Upplandsgränsen (se Svalan). Läge för spaning alltså!

Läs om Vallentunaborna, fågelskådning och Upp-X-tävlingen i lokaltidningen Vallentunasteget: (http://www.vallentunasteget.se/Nyheter/Artiklar/2004/8/08_pippi.asp)

Länken jag angav fungerar men visar inte riktigt som jag hoppats, surfa in på www.vallentunasteget.se istället och klicka dig fram.

Där ser man, det finns ugglor norr om Östervåla trots allt. Enligt uppgifter från vanligtvis extremt välunderrättade källor när det gäller ugglor i de här krokarna så har det inte hörts en enda slaguggla här tidigare i år och ingen pärluggla heller för den delen. Ugglehungrig som jag är undrar jag därför mer exakt var dessa hörts. Lägga in på Svalan kanske?

Fick meddelande om en obs av hökuggla: "vid Svia efter E4an i toppen på ett träd på samma sida som OK-Q8 macken träden mot Uppsala vid 18 tiden 7/3-04".

Obsar av ropande slagugglor är skyddade i Svalan. Man ser inte dem under "Resultat - lista". Däremot kan man se dem under "Resultat - karta", som en ruta (inga andra uppgifter). Det finns en obs av ropande slaguggla i området norr om Östervåla den 4/3.

Ropaktiviteten har hittills varit mycket låg inom det område jag bevakar. I området (Morbolandet-Östfora-Jumkil-Järlåsa) har jag varken hört slag-, pärl- eller hornuggla i år, trots kunskap om var just dessa arter brukar hålla till. Jag har kört samma runda ett tiota gånger. Någon som har liknande intryck? Varje individ verkar ha en besvärlig kamp för överlevnad i den segdragna vintern.

Jag har noterat med viss ökad irritation att många rapporterar sina obsar i UpplandsX men struntar (?) tydligen att lägga in obsarna på Svalan ??? Varför? Jobbar ni med en excelfil som ni "pytsar" in på Svalan månadsvis eller något liknande, eller tycker ni att era observationer är fullständigt värdelösa i ett större sammanhang, t.ex. i vår strävan att försöka hålla koll på populationsutvecklingen hos våra arter? Varör är det så viktigt att lägga in sina observationer i en "krysslista" som slängs vid årets slut men inte på Svalan? Ni gör ju ändå ett "jobb" ute i markerna och varje observation är ett pussel i vår strävan att skydda fåglarna (tycker åtminstone jag).

Sverige är ett land med en j-a massa träd men lite skog. Gör din insats för att ändra detta - ta för vana att varje dag gå in och klicka på
http://www.ettklickforskogen.se/

Se Johan Nilssons meddelande på Brevduvan "Ugglenumerärer!" i dag. Ett första klass aktuellt exempel av varför man borde lägga i alla obsar till Svalan, om det behövs.

"Flat lines" på artutvecklingen! Efter nästan en månads stiltje så började det sätta fart i Upp-X den 9:e mars förra året. Därefter var det nästan en ny art varje dag fram till första juni. Samma raka linje den senaste månaden i år men ännu ingen uppgång. När går det uppåt igen?

Clas: När våren behagar göra anträdande...

Plötsligt är Upplands ropande slagugglor oskyddada i Svalan ...

Slagugglan är endast delvis oskyddad. Johan Nilsson på NV har gjort en "specialare" på slagugglan, dvs sj/sp slagugglor visas men inte häckningar o dyl. Det är alltså ingen risk att lägga ut häckande slagugglor - de blir osynliga för andra än rapportören.

Eftersom jag besöker Skogstibble skjutfält ibland och det har hörts ugglor där, undrar jag nu var Ekhagen är?
Hur hittar man dit, utan allt för mycket slit?

Kollar på kartan

Verkligen givande svar! Jag förstår att du vill vara anonym. För att hjälpa anonym nr 1 så kan jag föreslå ett besök på denna adress:
http://www2.lantmateriet.se/ksos/index.html

Sök på Ekhagen i Uppsala län. Voila! Och Annika, att du var så klärvoajant det visste jag inte.

Ber om ursäkt. Hade inte tänkt vara speciellt anonym. BNS är mina initialer och använder dem lite här och där av bara farten. Fastän Bengt Neiss kan ju vara väl så anonymt det ;-)



Tackar iallafall för svaret.

Grattis PJ - först till 100!!

Tack och bockar! Vädret har inte inbudit till så mycket, så det fick bli hemma under helgen, vilket resulterade i en ringduva vid fågelbordet.

För er som har turen att ha ett arbete kan jag berätta att idag kom våren till Uppland. Hela dagen har det kommit lärkor, duvor, vipor, vråkar, gäss, etc. Inte i enorma mängder men ändå mycket. Härligt!

Prisutdelning i Upp-X 2003 kommer att äga rum på UOFs årsmöte i morgon onsdag. Förhoppningsvis har de vinnare (som ännu inte korats) möjlighet att delta. Om inte, kommer prisutlämningen att ordnas på annat sätt. Hur man hittar till möteslokalen, tider o.s.v. finns på hemsidan.

Kan ingen ordna ett jobb till Tommy...

Det har blivit känt att den pågående fågelskådartävlingen i Uppland inverkar menligt på arbetsmoralen i regionen. Upplands fågelskådare tillbringar stora delar av sin arbetstid framför datorerna för att kontrollera aktuella fågelobservationer, eller avviker helt sonika från arbetsplatsen i tid och otid. Detta förfarande kan absolut inte tolereras! Om det tillåts fortsätta kan arrangören komma att åtalas för uppvigling alternativt främjande av brott.
För att försöka stävja detta föreslår AMS efter samråd med Näringsdepartementet att tävlingen indelas i tre separata klasser: I den första klassen ingår alla arbetande personer med full (minst 80%) sysselsättning, i den andra pensionärer av olika slag och anledning, samt arbetssökande, studenter och ungdomar, och i den tredje institutionsanställda (arbetsnamnet är 'Ragnars fågelbord') vilket innefattar alla vid Uppsalas universitet som tillbringar största delen av dagen vid Föret, Bäcklösabäcken eller med att sitta och titta på Ragnars fågelmatning. Segrare skall koras i respektive klass.
Vidare uppmanar BRÅ, på förekommen anledning (tävlingsdeltagare har setts trotsa förbudsskyltar och avspärrningar vid en större avfallsanläggning i regionen), att all skådning inom för allmänheten avlyst område omedelbart skall förbjudas och inte räknas med i tävlingen (alternativt ge poängavdrag). Till dessa områden hör exempelvis Arlanda flygplats, Forsmarks kärnkraftverk, Pharmaciaområdet, F16 och Hovgårdstippen m fl.
Det är vår förhoppning att detta initiativ skall främja såväl arbetsmoral som laglydighet bland Upplands fågelskådare.

Jag var i Fiby imorse för tredje gången i år. För tredje gången (2004 snackar vi om alltså) hade jag också kalasobs på tretåspett. Men, liksom de två föregående gångerna, inte en enda större hack! Vanligtvist brukar man ju ha ett tiotal av arten under en Fibyrunda, varför inte i år? Dåligt med käk? Nåväl, här kan jag inte sitta länge till. Tre havsörnar har just sträckt över, jag måste ut och tomtskåda igen!! (Och arbeta, det är väl sånt man gör när det regnar?)

Från fågelmatningen kan idag rapporteras grönsiska, gråsiska, domherre, gråsparv (sällsynt i Bäcklösa) m.m samt ekorre. Fler arter hinner jag inte med eftersom jag måste jobba. Man har väl rätt till 5 minuters paus varje timme. Under denna korta tid ska jag hinna kolla matningen, titta på Svalan, kolla om någon gått om mig på Upp-X och och om någon mer nått 100 arter. En snabbkoll på chatten, sedan är tiden ute. Nu hinner jag inte mer. Jobbet är viktigare. Eller? Spetsbergare och mindre sångsvan i Landsberga lockar.

Instämmer med Annika - tomt på större hack i Fiby under mina fyra besök i år. Det är bättre att jobba. Här har jag större hackspett varje dag.

De större hackspettarna är frånvarande av samma anledning som korsnäbbarna: det finns väldigt ont om kottar. Ont om stapelföda, ont om arter.

Men varför tomt på storhackar just i Fiby? För att det inte dinglar av talgbollar där? Jag trodde för övrigt att den större h.spetten inte var så kräsen av sig utan kunde käka vad som bjuds. Med tanke på att jag hade en spillkråka, tre gröngölingar och två tretåspettar i Fiby idag så måste det ju finnas någonting som spettsläktet livnär sig på. Vad är det t.ex. för fel på granbarkborrar?

REKLAM för Angarn
Tag chansen och få en lärktrippel. Även idag var berglärkan kvar (131:a dagen) den höll mest till bland bankarna som sticker upp ur isen vid Byksberget. Det finns två sj. trädlärkor i området, en runt åkern V Skesta hage och en på baksidan av Midsommarberget - mot tältplatsen. Sånglärkor överallt. Idag bjöd lokalen även på en svantrippel!

Uppland är underbart! Två gråspettar ropade öster om Djupa i morse med orrspel i bakgrunden. En dubbeltrast sjöng nära Djupa samtidigt som en flock snösparvar flög runt. Två sparvugglor ropade vid Fågelvägen. Två tjädertuppar visade sig fint längs Östervålavägen söder om Ettingsand. Och som kronan på verket, just när det ymniga snöfallet upphörde lufsade en utter (kryss) över isen i Vendelsjön. Toppen!

Och jag kan meddela att igårkväll (21-23) var det stendött i nedan nämna skogar. Inte en fågel! Det enda som hördes var ett konstigt grymtande vid ett av stoppen och vad det var vill jag _inte_ veta...

Ursäkta mig allihopa! Rappade fel. Naturligtvis ingen tretåmås i Florarna. Skulle va en spett!

Där ser man. Trots att området runt Landsberga är synnerligen välbesökt så här års så lyckas en fjällgås ses av endast en observatörska. Nyttig läxa: oavsett hur många som redan skådat på en lokal så finns det alltid något nytt att upptäcka. Går det att få mer utförlig info om obsen. Det står inget i kommentarsfältet i Svalan heller.

Det finns stora översvamningar i Alunda-Gimo området just nu (största jag har sett i 5 år). De ligger vid Olandsån vid Vittja-Skoby (n om Stavby), Tåsjön, s om Alunda när Foghammarsån möter Olandsån, och vid Stamsjön. Lars Lundstedt berättar om stora översvamningar vid Gimo också. Mest sjöfåglar nu S om Alunda. 80 sångsvanar, 150 gräsander osv. ca 500 sädgäss i morse, som övernattar där. De kommer från no, med jag har ingen aning var de sitter under dagen: kan någon hjälpa? Någonstans inom Kilbyslätterna? Det ser bra ut för mer sjöfåglar och vadare förr eller senare (50 tofsvipor satt på isen mitt i översvämningen i dag).

Den påtagligt ensamma fjällgåsen (ej ringmärkt) gick framför några mycket större sädgäss. Ögonringen syntes också. 2 bläsgäss en bit därifrån kontrasterade inte alls i samma grad storleksmässigt mot sädgässen.

Är det någon som vet om det fortfarande finns någon som är intresserad av färgmärkta gäss? Vart skall det i så fall rapporteras? Samlar rrk Uppland in uppgifterna centralt? Hur som helst så knallade sädgåsen J72 omkring på Fjärdhundraslätten igår den 23 mars.

Sjungande härmsångare i Uppland idag enligt Dagens fågel. Någon som vet något? Den skulle i såna fall vara över en månad för tidig. Märkligt...

Jag ser nu att obsen (härmsångare)är bortplockad så det var väl nåt misstag då bara.

Hej det är ofta rapporter från lövstaslätten utanför uppsala. Kan någon berätta var stora och lilla bron ligger? Och hur tar man sig bäst dit om man kommer med bil från stockholm? Finns parkering?

Rödhalsmärkta sädgässen X86 och X87 gick vid Snesslingeängarna, Börstil häromdagen (21/3). De rödhalsmärkta lär vara finska. Finns det inte någon "CR-birding-hemsida" som innehåller uppgifter om color ringed, någon som vet?

Hittade adressen själv: http://www.cr-birding.be/

Försök med den här adressen och bläddra Dig framåt-
Lycka till.
http://www.darwin.biol.lu.se/zooekologi/waterfowl/index.htm
kolla även:
Red neckband with white code (1 letter and 2 numbers).

Karel Hudec, Hluboká, 639 00 Brno, Czechia.

Tack Janne, men Czechiern-adressen förefaller avse grågäss. En himla massa projekt tycks det då finnas som utsmyckar fåglar enl. länkarna.

Du Tommy, jag hade den halsringmärkta sädgåsen på Fjärdhundra slätten den 21 mars. Har även läst av en sångsvan. Jag har lagt in dom på Svalan, som individmärkta, vet ej om de gör någon nytta där.

Lilla bron ligger mitt på grusvägen som går tvärs över från Linnés Hammarby till Lövsta. Observera att det råder körförbud med bil där!!! Stora bron är på vägen från Lövsta till Lagga. Inte heller där får icke behöriga bilister köra. Jag rekommenderar cykel...

Vägbeskrivning till Lövstaslätten från Sthlm: I Gnistarondellen (när man kommer till Uppsala på E4:an) tar man höger mot Almunge. Efter 3 km svänger man åter höger, nu mot Danmark och Linnés Hammarby. Vid kyrkan svänger man vänster mot Linnés Hammarby (ytterligare 3-5 km)och därefter börjar slättlandskapet. Parkera går bra att göra i själva Hammarby, det finns en parkering utanför Linnés kåk. Därifrån har man rätt bra sikt ut över slätten också. Fler alternativ finns, men det blir för långt och traggligt att försöka förklara här.

tack för tipset om lövstslätten. traskar man bara omkring där på måfå eller finns det stigar, bra utkiksplatser, hot spots (sura bönder)?

Det finns en bok som heter Fågellokaler i Uppland & Stockholms län. Denna behandlar bl.a. Lövstaslätten samt ytterligare 153 lokaler. I den finnes också allmänna skådartips. Boken finns att köpa för 250:- från bl.a. UOF - kolla hemsidan under Shoppen. Signatur Lövstaslätten ombedes f.ö. ange sitt namn vid nästa inlägg - det är roligare att svara om man vet vem som frågar.

ojojoj förlåt så mycke då järven. visste inte att man måste lämna ut sitt namn för att kunna få tips om fågellokaler av andra skådare. tycker personligen att en chattsida ska vara fritt öppen för alla och inte bara som det verkar nu för internt kompisgubbsnack. kolla www.lunarstorm.se så får ni ser hur man snackar på 2000-talet. och vem köper idag en bok för 250 pix som snart blir inaktuell. nej lägg hellre ut info om fågellokaler på hemsidan typ de bra sidor som redan finns där och uppdatera hela tiden. då slipper ni störande chatt som mina och yngre skådare hittar snabbt vad vi vill ha.

Annika tacktackelitacktack för tipsen om lövstaslätten. du är en pärla. du är nog betydligt yngre än de andra eller har en annan personlighet eller kanske båda? bra att du bryter förgubbningen. fråga gärna om du vill ha tips på hot spots i stockholm men du bör nog underteckna med ditt namn så jag vet om jag ska bry mig att svara. ;-)

Ok lövstaslätten, point taken. Börjar visst bli gammal... Dina inlägg är inte så störande, det sista var riktigt roligt. Tills de pensionerar webskötaren är detta dock inte lunarstorm.

Nog för att det då och då exploateras sönder en och annan lokal, men att fågellokalsguiden skulle bli så inaktuell inom överskådlig framtid att den är oanvändbar, det verkar totalt osannolikt. Jag vet inte om jag möjligen slår in öppna dörrar, men kan man inte vända på steken och undra varför man inte ska skriva ut sitt riktiga namn? Det här är ju som sagt ingen dating-site där man riskerar att få en flåsande gubbe i luren om man inte är anonym, eller???

Att inte skriva ut sitt namn i ett inlägg visar bara på ren feghet. Kan man inte stå för vad man skriver skall man låta bli. Om du vill kalla det gubbigt så visar det bara på din egen barnslighet. Fram för en öppen diskussion!

hmm, här hade man just slutit fred med järven så kommer en massa gubbar och vill vara med. kul nu börjar det likna riktig chat. gubbar var tydligen en känsligt ord men heter man clas eller anders är man garanterat 40+ (kanske 50+)! och jämfört med det är jag garanterat barnslig. nu vill jag inte störa den frid som råder på er chattsida utan drar mig tillbaka. allt jag ville veta var faktist hur man kommer till lövstaslätten och det vet jag ju nu tack vare annika (men på lövstaslätten vågar jag väl knappast visa mej). :-(

Håller med at Fågellokal boken är värd 250 spänn och mer. Däremot kan man också hitta lokaler genom Svalan, under "Rapportera" då "Egen fyndplats" då zoom på kartorna. Stora bron och Lilla bron finns. Detta kostar ingenting.

Lördag/söndag natt hördes enligt uppgift en lappuggla vid vändplan i sydvästra hörnet av sjön Toften, norr om Östervåla. Den hördes, efter midnatt, i princip ifrån vändplanen norr om den lilla sjön Norra Flänningen. Jag var själv där igår (söndag) kväll utan att höra något. Men naturligtvis finns den någonstans, det har ju hörts lappuggla i den här trakten under flera år. Stanna på vägar och stigar, rusa inte ut i skogen, detta är känsliga marker!

Tommy: Detta bör väl verkligen inte läggas ut här!! Fåglarnas väl ska definitivt gå före kryssandet. Även om alla Upp-X-are har rent mjöl i påsen kan informationen nedan läsas av fula fiskar som inte bara nöjer sig med att på avstånd lyssna på lappuggla. Info som skyddas på Svalan bör definitivt skyddas också här. (Vilket jag varit inne på förut ang. berguvarna.)

Annika: När skall skådarna i allmänhet begripa att det är bättre med mycket information än ingen information? Av vilken anledning skall denna information inte spridas till allmänheten? Lappugglan kan knappast betraktas som vare sig så känslig eller sällsynt att info om ropande fåglar inte skall kunna spridas fritt. Låt fler få möjlighet att njuta av denna superba fågel! Ökad öppenhet ökar intresset för vad vi håller på med. Det är alltid en fördel!

Magnus: Det jag är rädd för är närgångna fotografer och eventuella äggtjuvar. Annars håller jag med om att alla entusiaster bör få chansen att se/höra lappuggla.

Lappugglan är nog den uggla som är minst störnings känslig. Detta kan nog skådare intyga som har haft den sittande på tuben och kameran.Och skulle det dra ihop sig, var så säker att lappugglan går ut som segrare. Den som sen tänkt plocka ägg bör nog ha rymddräkt på sig.

Ett litet tips för kommande kvällars ugglesafari: ta med tuben och spana planeter. Saturnus är i perfekt läge och ringarna syns bra i 60x, helt fantastisk syn. Kolla rakt i SV, cirka 47 grader upp klockan 21. Venus lyser klarast på himlen rakt i V, 17 grader upp och visar sig som en "halvmåne". Jupiter lyser starkt i S, 38 grader upp och dess fyra största månar syns tydligt. Mars och är svårare att hitta och merkurius går att se ngt tidigare på kvällen. Träffas vi därute så visar jag gärna på dem. 6 planetårskryss i år, hur många har du?

Nyligen hittades det en ny planet, skulle behöva kryssa av den, kan Clas ordna ett drag.

Svartsnäppa vid Övre föret på seneftermiddagen idag. Jag ser på Svalan att det sågs ett ex i Nordvästskåne igår. Är det någon som vet om det finns tidigare obsar i Uppland? Övervintrande ex t.ex.?

Ja du Kalle, Sedna skulle jag också vilja hänga in. Men det krävs nog lite starkare optik än en 60x tubkikare. Sen är det ju inte säkert det är en planet. Därom tvista di lärde...

4/4 Fjällgås, 2.4 Vendelsjön, avlägsnas ur Upp-X tills vidare.
Den sågs under goda förhållanden och förmodas vara 2K-
Rrk får avgöra om fågeln kan godtagas! Vill någon höra,
hur fågeln såg ut - kan jag återkomma! (Jag undanhåller
ett annat X tillsvidare!)

I söndags sågs 15 sädesärlor (minst) på ett och samma ställe vid Resta gård i Nysätra. Alla befann sig på samma lilla jordbank mitt i översvämningen. Endast ett fåtal av observationerna på Svalan (Uppland) tar upp fler än 5 individer vid samma tillfälle/på samma plats. Är det någon som vet varför vissa individer håller samman i grupp, medan andra verkar anlända alena? Kan man tänka sig att samtliga har en betydligt nordligare slutdestination? När skingras i så fall individerna?

Nu tror jag inte det är helt säkert att dessa har hållit samman i grupp även vid flytten. Det kan ju vara så att de anlänt i omgångar. Börjar några individer rasta så drar det säkert till sig flera. I början av flytten så är det nog mer enstaka som kommer för att sedan blir mer i grupper. Det gäller nog de flesta av "vårfåglarna". Och "spridning" kan säkert ske när som helst (det kan ju ha olika destination). Nordligare?! Ja, man kan väl bara spekulera.

Grattis Tommy! Järpen var tidig i år...

En gång under oktober såg jag (från Englandsbåten) en stor grupp av taltraster mitt i Nordsjön. Det var kl. 22, med regn och stark blåst, helt mörk. De flög bredvid båten, mot sv, bara enstaka kom ombord. Väldigt svårt att räkna hur många, men säkert flera 100-tal. 99% taltrastar, men några rödvingetrastar och en (tror det eller inte) morkulla. Jag tittade åt dem för ett timme. Jag steg upp tidigt i gryningen, men alla var då borta: vi var fortfarande mitt i havet. Bara en exempel, under hösten, och inte sädesärlor, men de trastar flyttade som en grupp.

En vitvingad lärka (Melanocrypha leucoptera) upptäcktes i Luumäki (SÖ
Finland) idag. Finlands tredje fynd. Kan kanske vara idé att vara lite mer uppmärksam på lärkor framledes......Biotesten nästa eller varför inte Ledskärsängarna.

Jag kommer att åka till Lerhamn, Skåne på fredag em för att på lördagen leta TTK. Hem resan via andra spännande arter. Är det någon som har tid och lust att hänga på, ring mig på 0705 77 21 75. Jag måste vara hemma i Uppsala till 13.00 på söndag. PJ

En hane svart rödstjärt satt idag (17/4 klockan 20:00) och sjöng vid betongstationen, Granngården i Tierp för den som är intresserad...?

Till PJ Ulfendahl: såg du "din" kungsfiskare tidigare eller senare än kl. 14 i dag? En rapporterade i Svalan död på vägbron vid denna tidpunkt så jag undrar bara om man vet att det finns en kvar.

Jag såg endast en kungsfiskare idag, det var mellan 6.30 - 7.00. Mycket tråkig nyhet.

Mosnäppa siktad i Ledskär 20/4!! I vinterdräkt!? Sveriges första för året och extremt tidigt. En stilla undran till PJU. Har du inte misstagit dig på den sydliga kärrsnäppan i vinterdräkt som setts på samma lokal??

Jag håller med dig Martin. felbestämd av mig, ty när jag stod i tornet såg jag inte benen. När jag visade den för Ingrid S. som stod vid bryggan kollade jag speciellt efterbenfärgen - de var mörka. Någon av de ansvariga får ta bort obsen.

Angående Härfågeln i Almunge. Bläsvägen är en fortsättning på Fuxvägen. Detta är ett villaområde i södra delen av Almunge. Åk in skylt Hagby efter Konsum i Almunge (om man kommer från Uppsala hållet). Fuxvägen är sista vägen i villaområdet. Fågeln flög ut över ängarna söderut mot Hagby. Rekommenderas att leta runt Hagby då detta ser ut att vara fina marker.

Den 20.4 sågs en härfågel vid Lagga. Den höll till i ett av våra centrala studieområden för stenskvättor och törnskator som vi kollat sedan 1993. Bonden har under alla åren varit lite missnöjd med vårt spring i området och kom mycket riktig till oss även denna gång när han såg våra 4 bilar. Jag valde därför att inte larma ut härfågeln eftersom vi är helt beroende av att få jobba i dessa marker. Endast folk på Naturicum, SLU fick se fågeln. Den har eftersökts under flera dagar och har ej setts sedan dess. Hoppas att alla förstår.

Bild och artikel om styltlöparen finns på www.unt.se.

Idag såg jag järpe nr 7, 8 och 9. För i år. Det är jättekul med alla tretåspettar och järpar, men jag skulle inte ha något emot lite omväxling. Styltlöpare t.ex. hade inte varit helt fel...

Annika, hur missade du styltlöparen? Svalan, Club300, t o m UNT, under hela dagen ...

Annika, kanske dags att sätta i batterier i din sökare!

Keith+Classe: Enkelt! Jag var hos min pojkvän i Vattholma hela dagen och hade inte sökaren med mig. Svalan fungerar dåligt här och jag gjorde inte ens något försök att väcka liv i modemet och få fram Dagens Fågel. Mobiltelefonen avskyr jag lika mycket som sökaren så den låg också avstängd hela dagen. Någon välinformerad skådare träffade jag inte förrän kl 22 på kvällen, vid Hjälstaviken. Det var så dags att få reda på nyheten då... Har börjat ha på sökaren nu men det kommer bara en massa tråklarm om mindre bergänder i Tjotahejti och iberisk gransångare i Långtbortistan. Öh, ut i fält och leta reda på nåt tungt nu då så jag får bevis för att det är värt att ha sökaren på!!!

Tommy, du som är expert på svåra "höns", vet du om rörhönan kommer senare än hasselhönan? Jag letar och letar men hittar ingen någonstans. Inte trodde jag att jag skulle få rörsångare före rörhöna.

Ny CC-statistik under menyn "Jfr".

Verkar som det är 2 potentiella häckningar av Ängshök i Uppland i år! Och du Ragnar du är inte ensam...

Ragnar, efter ett extensivt och synnerligen påkostat forskningsprojekt föregående år vet jag att hasselhönan anländer till våra trakter medio maj. Rörhönan är ju som namnet anger en nära släkting till hasselhönan, det förefaller inte helt otroligt att dess flyttningsmönster är likartat, men härom är jag osäker. Leta i golfbanedammar och små viltvatten dit inte minken hittar. Liksom för svarthakedoppingen är det nästan bara här dom finns i våra trakter.

Martin, eller någon annan som besökt Hjälstaviken ofta de senaste dagarna: har ni observerat den mindre bergand-liknande individen som i Svalan klassats som brunand x vigg av Mattis och mig (1/5)? Kommentarer mottages tacksammast. Är vi rätt ute?

Nu skall det gå bra att uppdatera sig med Amerikanska krickan. Observera att den ligger sist i artlistan

Om det är någon som undrar, så har jag av misstag lagt in dagens datum på gårdagens obsar.

Annika jätteglad! Aftonfalken var en finfin kompensation för utebliven styltlöpare. Tack Sebastian Sundberg (Sundström?) som enligt rykte var den som upptäckte falken!

Ledskärsområdet, stäpphök och aftonfalk m.m. MEN snälla kör inte så fort på småvägarna. Närboende har idag framfört klagomål. Det är lätt att bli ivrig när det piper i fickan, men det är ingen ursäkt...

Är det någon som varit vid Dyarna och letat pungmes i år?

Grattis Owe, som vid 6-tiden i morse sprängde 200-gränsen först!!

Äntligen har rörhönan kommit! 150 m uppströms bron vid Fyrishovsbadet om det skulle vara någon mer som vill se den redan i första halvan av maj.

Vad var det jag sa - samma dag som första mindre flugen, dvs samma flyttningsmönster som hasselhöna, ytterligare en bekräftelse på släktskapet alltså ! Har jag inte sagt det hela tiden ?!

Jag fick reda på i kväll att en tretåig mås setts på morgonen utanför Väddö skjutfält. Den sträckte inte men verkade inte direkt stationär då den försvann (oklart var) senare. Den uppgavs vara "inte helt adult" (3K?). Med tanke på årstiden, ålder och uppträdande så kan man ju spekulera i om den kan snurra runt utanför Väddökusten ett tag. Så håll korpgluggarna öppna!

Djerf: Det blev fel datum på min härmsångare, 8/5 ska det vara. Går det att ändra?

Tålamodet börjar nu tryta, det är dags för alla slöfockar som inte orkar lägga in sina obsar på Svalan att vakna upp. Så j-a korkade kan ni ju inte vara att ni inte begriper hur ni ska göra. Eller hur? Och kom inte och skyll på att det tar för lång tid, dom flesta av er har ju i alla fall tid att läsa vad andra skrivit in.

Instämmer med Tommy. Kanske dags att lägga ner UppX så att folk börjar nyttja Svalan istället!!! ??

Ragnar: vassångaren gick inte att höra från Kokullen kan jag meddela... Jag spetsade öronen så de nästan gick ur led men det var omöjligt att urskilja något i skrattmåsskränet. Någon dubbelbeck hördes inte heller. Det blev en fin kväll i alla fall och mormor, som var den äldre medföljande damen, var glad åt utflykten. Hon är i princip blind, det var därför vi inte kunde ta oss ut till spången i norra änden (massor av tuvor att hoppa mellan...) men fick ändå en fin upplevelse tack vare alla kacklande gäss, skränande måsar och drillande tättingar.

Mycket fint dubbelbeck-spel strax öster om spången/hjälstaviken igår kväll. Höll på av och till under hela den tid jag var där, 21:30-22:25. Dock väldigt få personer på plats.

Tommy: istället för att råskälla på folk om nyttjandet av Svalan så kanske du bör ställa dig frågan VARFÖR den inte används i den utsträckning som du och andra vill. Jag kan se två solklara anledningar: 1) Svalan är en långtifrän lättanvänd IT-applikation. Den har ett flertal brister när det gäller navigering. Dessutom är den förvirrande för nybörjare (se t.ex. dubbla spara/rensa funktioner på samma sida). UppX-applikationen är däremot föredömligt enkel och tydlig; 2) Folk i allmänhet har en tendens att inte vilja göra samma sak två gånger, det gäller särskilt i IT-miljöer. Det betyder att många säkert är nöjda med att rapportera sin obsar endast i UppX. I den bemärkelsen har Martin nog rätt, hotet mot Svalan kommer från möjligheten att rapportera i någon annan applikation, i det här fallet en mer lättanvänd sådan.

Ja, Svalan är inte i dagsläget optimal för att rapportera sina obsar. Ja, det är "jobbigt" att behöva göra samma sak flera gånger. Men det är mycket dåliga argument för att inte rapportera det man bör. Vi är idag många som rapporterar till Svalan. Klarar vi av det så gör också alla det. Det krävs ju inte att man rapporterar varenda talgoxe man ser utan de arter som, enligt rapportmallen, skall rapporteras bör definitvt rapporteras. Det handlar ju inte bara om att få in bra material för RRK utan att också delge sina observationer till andra skådare. Lathet och egoism är vad det är!

Eftersom det tydligen inte är helt uppenbart så skall det här påpekas att de obsar som läggs in i UppX på intet sätt är samma sak som den fågelrapportering som sker i Svalan. De obsar som läggs in i Svalan behandlas av rrk och sparas för framtiden som ett viktigt historiskt källmaterial. De obsar vi lägger in i UppX är för vår egen inbördes beundran och glöms som tur är bort efter kommande årsskifte. Den som tycker det här med dubbel uppdatering är jobbigt bör alltså fokusera på Svalan, inte på UppX (som ju bara är en "fånig" tävling).

Tommy: jag är fullt medveten om att det är olika syften med Svalan och Upp-X! Personligen har jag använt Svalan när jag har insett att de obsar jag har gjort är unika för mig och att ingen annan har rapporterat dem. När det handlar om flerdubbleringar av observationer har jag däremot fuskat. Syftet med mitt inlägg var att bringa lite ordning i kritiken, man löser inte problem genom att skälla på folk - även om det känns bättre via chat och e-post än "in real life"!
Clas: vårda språket - nästa gång möts vi ute i markerna, och då ska du kunna stå för dina etiketter! Lite IT-mognad vore på sin plats både här och där. När det gäller vad som "bör" rapporteras så kan jag konstatera att rapporter till Svalan och Upp-X ska konkurrera med mycket annat i livet. Det handlar om prioriteringar. För egen del skulle jag nog inte använda Svalan oftare om inte UPP-X fanns eftersom det är helt olika syften med respektive applikation. Men jag kan föreställa mig att andra blandar samma dem av skäl som jag nämnde i mitt första inlägg.

Anders, jag har inga problem att stå för mina "etiketter", som du säger, och har inget problem att mötas IRL heller. Det "fusk" som du säger att du gör tycker jag är helt rätt. Massor av rapporter av samma obs är ju ganska ointressant. Om det inte tillför något. Så det finns inget skäl att ta åt sig av min kritik om man rapporterar som du säger. Precis så rapporterar jag själv.

Vad ni käbblar grabbar ;) Jag måste få fråga: hur mycket är det egentligen som rapporteras i Upp-X men inte på Svalan? När jag sitter och skriver ihop Uppsnappat till FiU tycker jag det är en faslig massa rapporter och jag kan bara komma på en obs (jaktfalk) som finns här i Upp-X men som inte har rapporterats till Svalan. Så vad är det som inte rapporteras på Svalan? Är det alla "för tidiga" törnsångare som folk kryssar den 9 maj men inte vet om ska rapporteras t.o.m. 10 maj? Är det grågåshäckningar? För de sällsyntare arterna verkar ju rapporteras rätt flitigt i varje fall. Själv dubbelrapporterar jag gärna och de dagar mitt namn inte finns med på Dagens Fågel har jag helt enkelt inte varit ute och skådat. Ni vet väl för övrigt att det gäller att ha med sitt namn på så många rader som möjligt på Dagens Fågel..... ;)

Hohoho, ser nu på Dagens Fågel att en hane större gulbena har spelat i Vällingby idag. 1K-fågel dessutom. Jojomensan, nykläckt och redan felflugen flera hundra mil, inte illa minsann....

Har just uppdaterat de sju fjällpiparna på Uppxet som amerikansk tundrapipare!. Slapp hantering av tangentbordet. Hoppas att tävlingsledningen inom kort åtgärdar detta. Ber också samtliga på Xet om ursäkt. Och till Tommy kan jag bara säga att det är väl tur att jag inte slagit alla mina rrkobsar på Svalan än. Undrar just vad jag hade sett då.

Idag kan man i alla fall inte klaga på rapporteringen!.

Tjugotvå obsar av fjällpipare på lövstaslätten. Allt ifrån ett till 15 ex. under dagen. Det är inte dåligt. Det börjar ARTA sig...

Var otrogen mot Uppland i helgen... skådade i Skåne istället.... svartbrynad albatross och rallhäger.... :)

Har jag ansatt rätt upptäckare på Ägretten i Angarn? Svante, eller någon annan som vet?

Som information kan nämnas att hemsidan legat nere p.g.a. att hyran för domännamnet inte var betald. Nu är den betald och det verkar funka som vanligt igen.

Svårt detta med kärrhökshonor - idag hade jag och Mattis en ängshöks-/blå kärrhökshona vid ladan på Kungsängen. Förutsättningarna när det gäller avstånd och väder/ljusförhållanden var optimala, ändå klarade vi inte artbestämningen. Obestämd blev resultatet!

Jag var vid Hjälstaviken igår och bevittnade ofrivilligt hur en blåhake blev kråkföda. Efter ett dödsskri (blåhaken?) flög en kråka upp från vegetationen med byte i näbben. Jag lyfte kikaren och blev något paff när jag fick se en svartrödtecknad stjärt sticka fram ur kråknäbben. Det var tydligen bara en exotisk förrätt för snart hämtade kråkan huvudrätten; anka. Någons lilla trinda dununge fick sätta livet till. Usch, varför kan fåglar inte hålla sig till fröer och vassrötter?

Vem fann storken?

Hm, faderskapsmål eller?

I´m back! Efter 217 resarter (!!) på en lyckad sydsverigeturné är jag nu åter i Upp-X området.... Se upp i toppen!

Jaha, då blir det nog inte länge man har toppkänning nu när Owe is back. Och aldrig hittar jag något riktigt tungt fast jag kämpar.
Mycket imponerande facit på en dryg vecka i Sydsverige!

Kolla under Dagens Fågel - Visa listor - Skådarligan 2004 och klicka på Owe Rosengren så får ni se vilken massa häftiga arter han drog in från 20 till 29 maj. Blir man lite avundsjuk? Jaa!

Lappuggla på Gräsö. Läs i Obsboken.

Nattskärran som jag rapporterat från Östfora fick fel datum, det ska vara 4/6, 23:30. Den blir inlagd på Svalan när inloggningen fungerar igen.

Såg just på Svalan att det finns en busksångare inlagd från Torsåker inatt. Torsåker ligger för de som inte känner till det på östra sidan om sjön Fysingen vid Upplands-Väsby, och då ganska långt söderut längs med Almungevägen. Kanske någon har vägarna förbi.

Jag skrev något i Obsboken om min hörobs av pungmes idag vid Tegelsmora kyrksjö. Kommentarer?

Djerf: Förutom rödhake har jag även hört koltrast och björktrast åstadkomma pungmeslika pip. Men din fågel verkar ju ha hållit sig till samma läte hela tiden och dessutom rört på sig under tiden. Skulle en trast eller rödhake göra så? Nja, jag tror på pungmes!

Många som hetsar på pungmes tycker ofta att en sävsparv låter lite pungmeslikt. Men bara tills man börja tänka efter. Jag tycker nog att när man väl hör en pungmes blir man säker direkt. Både rödhake och koltrast har i mitt tycke spetsigare läte, men det faktum att lätet var svårlokaliserat gör mig misstänksam. Man har ju konstaterat att de höga pip som en del småfåglar (bl.a. koltrast och rödhake) använder som varningsläte är svårlokaliserade, så att en fiende ska ha svårt att höra var de kommer från. Jag har aldrig upplevt pungmeslätet som svårlokaliserat, även om det kan vara svårt att hitta fågeln. Varnande fåglar brukar dock inte flytta sig och inte hålla på så länge, så om pipet flyttade sig ligger pungmes kanske bäst till.

För att stilla min nyfikenhet besökte jag ånyo Tegelsmorasjön idag på eftermiddagen. Fågeln/lätet hördes direkt vid ankomst och lät precis som igår; ett högt ljust, utdraget psssssiii - något lite fallande på slutet av strofen. Något lite för högt/ljust på tonskalan för att riktigt passa pungmes, kan tilläggas. För att göra en lång historia kort så var det en rödhake. Antagligen har den bo med ungar i det buskage den oftast hörs ifrån. När störning/fara finns i närheten, i detta fallet alltså jag själv, så utstöter den lätet kontinuerligt. Försvinner faran så upphör den direkt. Inte konstigt alls, med facit i hand. Funderar på hur jag hade tolkat detta läte om jag inte hört talas om tidigare pungmesobsar på lokalen? Hade jag reagerat alls? Ljusa "mes-pip" hörs ju överallt i skogarna så här års.

Pungmesen blev en rödhake och busksångaren var visst "bara" en kärrsångare. Ibland kan tron göra underverk när det gäller att X-a!

Anonyma inlägg. Hmmmmmmmmm. Fegt tycker jag! Tyck vad du vill men skriv för Guds skull under!!

Känns det bättre att skjuta på brevbäraren och ignorera innehållet i brevet? Vad jag saknar är en öppen diskussion och ifrågasättande. Krävs det anonymitet så varför inte? Och att våga vara självkritisk och efterklok (se bra exemple nedan). Har någon exemplevis SETT en pungmes i Teglemora.

Enligt rapport på Svalan har Weine Erlandsson både hört och SETT pungmes vid Tegelmora (31 maj). Men visst är det så att när en sällsynt fågel rapporteras någonstansifrån dyker observationer av arten upp lite här och var. Antingen string eller så har folk blivit mer medvetna om att det kan vara värt att leta efter arten ifråga och då görs fler fynd.

Vilken busksångare blev en kärrsångare? När jag kom till platsen vid södra Fysingen (vid Löwenströmska sjukhuset) hade man hört kärrsångare och busksångare samtidigt. Bättre kan det väl inte bli! Jag hörde bara kärrsångaren, men det betyder inte automatiskt att busksångaren var felbestämd (om det nu var den fågeln det gällde). Vad gäller pungmesen i Tegelsmora sågs den ju av Weine Erlandsson, så den var säkert OK. Det är knappast förvånande att senare besökare misstänker diverse fina pip för att vara pungmes, men Jocke Djerf visar ju med all tydlighet att man kan ändra sig när man haft fel.

Man kan inte har en öppen diskussion medan en sida är anonym. Och om man är anonym kan man bara bli critisk istället för självcritisk.

Så stängdes den dörren! Ingen kritik här inte. Tack å hej innegänget!

Vad är det "Anonym" menar? Såvitt jag kan bedöma har det förts en diskussion om en obs av pungmes där Djerf självkritiskt "ombestämt" en pungmes. Hedervärt och sedelärande enligt min bedömning. Vadå, "ingen kritik här inte"??!! Om man skall kritisera andra skådare för att de gör felbestämningar är man ju alldeles snett ute. ALLA gör felbestämningar. Att påstå något annat är ingenting annat än brist på självinsikt. Om "Anonym" däremot menar att självkritiken borde öka rent allmänt kan jag till viss del dela "Anonyms" uppfattning. Detta gäller ju särskilt i alla former av tävlingar där det gäller att "få in" så många arter som möjligt. Tyvärr skjuter sig "Anonym" i foten genom att dels vara anonym dels vara lite allmänt raljerande varför den intressanta frågan, nämligen att självkritiken borde vara extra hög när det gäller "tävlingar" av typ Upp-X, inte blir fokuserad.

Eftersom detta är Upp-X 2004s chatsida så rörde naturligtvis mina inledande funderingar i första hand den tävlingen. Alla kan självklart göra felbestämningar men om man inte är helt säker skall man avstå från att rapportera, alternativt sätta ett frågetecken, och åtminstone våga rätta till eventuella fel i efterhand. Särskilt när det gäller en tävling. Jag har ju tidigare påpekat att "Djerfs" justering var ett bra, men unikt, exemple på självkritik. Går man vidare med det exemplet så kan man notera nedan bland chatten att Djerf var något tveksam redan från början men att två andra tävlande bedömde, baserat på pipet ("psssssiii"), att det nog var en pungmes vid Teglemora iallafall! Vilket det alltså inte var, iallafall inte då och åtminstone inte det lätet som istället kom från en rödhake (det börjar låta som Tage Danielsson!)! Men när expertisen talar är det naturliga att den mera tveksamme, och novisen, tystnar och inte vågar ifrågasätta. Så fungerar ju samhället även utanför fågelskådarvärlden. Till sist, ML, jag siktade och sköt men tyvärr missade jag foten, det kan jag erkänna. Så ikväll finns jag därute ... någonstans ...

Det känns ju tryggt att vår anonyme vite riddare finns där ute och håller reda på bestämningarna...

Har försökt uppdatera "Höjdar-listan" för obsar sista tiden. Tacksam för om den som ser du något fel, upptäcker att något saknas eller vet vilket/vilka namn som frågetecknen borde ersättas med hör av sig med ett mail till hemsidan.

Har nu bytt lokalen på inslagna obsar i Artportalen (Svalan) på Turturduvan till Åby gård, Stavby sn. Vissa har angett Åby, Morkarla vilket ligger flera mil från detta Åby. Lokalen finns numera som allmän lokal i Svalan.

Jag var just inne i galleriet och tittade på de nyinlagda bilderna. Varför är rödspoven en islandica? Näbben ser ju i o f s i kortaste laget ut för limosa men annars tycker jag den ser ganska normal ut. Kan någon som varit där ge sin version, det är säkert bilderna som luras med färgerna.

Jag tycke, liksom som Anders, att rödspoven i Angarn inte såg så avvikande ut på bilderna. En duktig RK-medlem fick därför kolla på bilderna före publicering och han tyckte nog att det såg bra ut ("intressant fågel som det är värt att jobba vidare på") för islandica i alla fall, om än inte helt typisk, t.ex. beträffande färgtonen (obs hans åsikt, inte RK:s). Man hade ju förväntat sig en något mer myrspovsfärgad fågel. Det finns väldigt lite skrivet och forskat om islandica. Det finns enl. upg. en dansk uppsats som dock saknar tydlig materialbeskrivning och förefaller vara baserad på enbart danska flyttfåglar. Det som på Angarn-fågeln talar för islandica är: generella proportioner, ruggning (nästan hela ryggpartiet är sommarfärgat, är sällan mer än 50% på limosa), skapular- och tertialteckning. Även utbredningen av det röda ("graden av teckning") talar för islandica. Homogent röd, inte så mycket vitt som bryter igenom. Men samtidigt har vi dålig kunskap om hur stor variationsbredden är hos limosa. Det finns en kille som nyligen forskat om islandica, som borde vara lämplig att konsultera. Jag skriver ett mail till honom och ber honom kolla på bilderna så återkommer jag om jag får svar.

Ett mycket snabbt svar har nu inkommit från Alexande Hellquist:
Det var kul att se bilderna. Jag tycker fågeln ser bra ut för islandica. Juni är en lite udda tid (fast på grund av svårigheterna att separera rasen från limosa är det oklart när den uppträder på våren i Sverige). Följande karaktärer tycker jag talar för islandica: *fortfarande i ruggning i ansikte och på bröst (limosa tycks rugga något tidigare) *endast en oruggad vintertecknad tertial (det är mycket sällan limosa ruggar så många på våren) *nästan komplett ruggad mantel, med stora orangeröda "taggar" (limosa har oftast mindre och blekare taggar) tydlig kontrast mellan grå vinge och rost på mantel/flanker (á la myrspov) Fågeln verkar rejält kortnäbbad och är med största
sannolikhet en hane. En riktigt typisk islandica-hane skulle ha mer rött på buken (kommer kanske) och mörkare röda taggar på manteln. Men upplandsfågeln är ändå så olik en normal limosa-hane att jag utan tvekan skulle bestämma den till islandica.

islandica: Vad som inte framgår av Olof Janssons bilder i galleriet är spovens korta ben. När jag och flera med mig såg den flyga (5 och 6 juni) noterade vi att endast fötterna sticker ut bakom stjärten. På utmärkta bilder av Lars Friberg syns en minimal glipa mellan stjärtrot och fotled. Bilden finns snart på Lars hemsida. http://members.chello.se/lars.friberg/

islandica färg: Anders och alla andra ntresserade - Förlåt, när jag skrev nyss glömde jag bort att svara på frågan om spovens röda färg. Färgen var mättad roströd, på en ornitologisk färgskala skulle jag placera nyansen mellan kustsnäppa och myrspov - närmare den förra.

Nu sticker jag upp till Abisko en månad. Ni får ha det så bra här i Uppland men låt bli att hitta något alltför häftigt medan jag är borta! När Naturum (där två datorer finns) öppnar kommer jag lägga in mina fina obsar på fjällpipare, fjällabbar, fjällugglor och nordsångare (...) i Svalan så kan ni följa hur jag har det där uppe. Mors på er!

Lundsångare på samma plats som busksångaren vid Föret. Någon som vet mer?

Kollade bilden på två mindre korsnäbbhanar i galleriet 2003 okt-dec. Samma fåglar (samma fotograf) finns också i gotska sandöns galleriet (www.gotskasandon.se, gå in på OM ÖN och sedan vidare till FÅGLAR, FÅGLAR PÅ GOTSKA SANDÖN, GALLERI och till slut FÅGLAR OCH ANNAT, BILDER FRÅN MIDSOMMARHELGEN 2003) men då är det en större (tv) och en mindre (th) korsnäbb. Hur är det?

Bilderna publicerades initialt även på hemsidan som större och mindre. Efter synpunkter från "ornitologisk expertis" ändrades dock till bara mindre. Alla inblandade var inte helt nöjda med detta, men som jag uppfattat det anser majoriteten (av de som tyckt till) att det är två mindre. Fler kommentarer vore roligt.

Är också nyfiken på lundsångaren. Känner någon rapportören? Är den korrekt eller felrapporterad/felbestämd? Owe?

Enligt rapportören av Lundsångaren är den riktig och har nu suttit ca vecka sjungit ca 100m N om fågeltornet vid Övre Föret.
Märkligt att ingen annan har hört den trots rena lämmeltåget av skådare runt fågeltornet de sista dagarna..........

Angående korsnäbbarna: Jag tycker korsnäbbarna ser i stort sett identiska ut. Någon liten skillnad i huvud och näbbform, men det är nog mer en effekt av bildvinkel än verklig skillnad (kan ju vara tvärtom förståss!). Om man försöker avgöra över och under näbbarnas krökning så tycker jag de ser "måttligt" krökta ut, precis som mindre korsnäbb har. Särkilt undernäbben borde vara betydligt grövre och "krokig" om det var större. Stor variation givetvis, men nog ligger det utanför den störres.

Hybrid: Efter att ha tittat på Tommys bilder och i "Svensson" samt "McMillan" undrar jag vilken färg hybridens huvud hade. Då dettycks finnas två aktuella hybrider viggXbrunand och bergandXvigg. Om huvudet är så mörkt som bilderna visar och saknar grön glans skulle jag lägga min röst på brunandXvigg. Se http://www.magikcircle.com/birds/image.asp?title_id=686&show_thumbnails=False

Angående hybriden: Huvudet hade en rödaktig ton i det mörka, bilderna är tyvärr mörka så att det inte framgår. Jag hoppas att någon med bättre kamerautrustning kan ta bättre bilder idag, lokalen är definitivt värt ett besök (viltvatten anlagt av Holmen). För övrigt så tror jag att det var en sån här hybrid som låg i Säbysjön, Järvafältet, för ett antal år sedan. Om jag minns rätt sågs den senare vid Hjälstaviken.

Kul att flera hittat ut till Söderarms skärgård, en mer eller mindre outforskad pärla i vår skärgård. Jag vill bara tipsa om att det finns en stuga att hyra på ön Kläppen, som i sin tur hänger ihop med Karskär, den östligaste och troligen giftigaste ön. Varför inte lägga några dagar här i höst, fint utbyte kan nästan utlovas. I höstas såg jag, Björn Wester, Tommy Lindell och Bosse Hallman taigasångare här ute. Stugan hyrs ut via naturskyddsföreningen i Norrtälje.

Spana in stugan på www.roslagen.snf.se

Kan vi inte ta en paus i tävlandet över fotbolls-EM? Det är ju helt omöjligt att kvällsskåda de närmaste veckorna. Heja Sverige!

Vilken tävling??

Kära syster jord, kolla Reglerna för UppX så förstår du vad du är med om. Du måste alltid läsa det finstilta.

tänkte inte på det......

Hm, ny tävlingsregel borde alltså införas: alla arter som ses mellan 17:30-23:00 fram till 4:e juli får inte räknas. De dagar Sverige spelar får inga arter räknas alls. Uppladdning, firande och sorg (!) tar ju sin tid också. Man har väl inte riktigt hämtat sig efter gårdagens match ännu...

Efter tre misslyckade försök på Lövstaslätten hade jag äntligen vaktel igår, klockan 22:45 vid Balingsta. Men den får jag väl inte räkna med de nya EM-tävlingsreglerna. Kanske borde jag stannat till 23:01.

Ragnar, är det inte så att vakteln också tillhör hönssläktet? Och vi vet ju hur det är med dom, eller hur !?

Tommy, du har så rätt! Det är naturligtvis för att vakteln är en höna som den har gäckat mig så länge.

Man kanske skulle plinga något småroligt och småtroligt (varför inte mindre sump?) vid ca. 20.57 i kväll!!! Eller förlorar man autmatiskt tre obsar då?

Anders, jag kan säga att du lär förlora mer än så! Ett "äkta" larm på en gåsgam eller liknande kanske är förlåtligt. Men det är väl ingen som skådar på något annat än på matchen ikväll, eller?

Det går rykte om att det ska upptäckas en grön biätare vid Hjälstaviken 20:40 ikväll. Det är alltså bäst att lägga undan alla sökare i garderoben och stänga av datorn från ca 20:30 till 22:40 när matchen är över.

För de som vill skåda på tv:n i kväll .... under gårdagens match (gissa vilken) såg man svalor tillfälligt framför kameror, men det var inte säkert om de var rostgump- eller ladu-svalor. Bra ovning, särskild om matchen är inte så intressant.

Angående busksångaren i södra delen av AWT-Huset i Uppsala där innebandy hallen ligger så vill jag säga att en arbetskamrat "tjatat" på mig att lyssna. Nå, i dag på morgonen var jag där kl 0840 och busksångaren sjöng klockrent i en väldigt oväntad miljö. Man har ju dock hört att de är "parkfåglar" öster ut. En udda obs !!

Zlatan!!!

Borde inte Lennart Söderlund snart få körförbud, kungsfiskaren var väl en sak men nu det här !?

Mycket synd på brednäsan men skådare kör ofta som galningar och inte bara fåglarna drabbas. Själv blev jag nästan trängd av vägen av en vägmarodör i en svart Volvo kombi på väg från Hjälstaviken mot Örsundsbro tidigare i våras. Någon som känner sig träffad?

Tur att min volvo kombi är röd (eller kan smutsen medföra förväxling med svart??)

Njaa - är det verkligen så att skådare kör som galningar.... Det är väl fåglarna som flyger som galningar. Brednäsan är väl ett bra exempel på detta. Hade den flygit åt ett annat håll hade den inte blivit överkörd....i varje fall inte av Lelle.

Brednäsa? Snarare långnäsa!

Vissa människor kör bil sämre än andra. En del av dessa är fågelskådare. Andra är hundägare. Eller hyresgäster. Eller bosatta i Heby. Eller på väg till jobbet. Eller småbarnsföräldrar. Eller.........

....... eller så kör de från obs till obs, tvärs över riket. En fördel med UppX är att Västmanland = Afrika (OK, dialekten kanske diffar något på såväl fåglar som invånare)!

Jovisst finns det säkert usla bilförare i Heby och även i Solna. Problemet med skådare är att många samtidigt tittar på himlen+skogen+åkern+kanske lite på vägen. Inte konstigt att man vinglar fram och tillbaka då om man inte anpassar hastigheten. Hur många känner inte igen sig? Betänk att det finns annat än brednäsor (t ex långnäsor) som springer ut på vägarna.

Nu tänkte jag naturligtvis inte på någon specifik händelse eller person. En fågel, oavsett vilken, som står på en väg och blir påkörd är inget att göra åt. Jag påstår mig naturligtvis inte heller vara en bättre bilförare än någon annan. Däremot påstår jag att det inte gör dig till en sämre bilförare om du är skådare. Det är snarare en allmän brist på omdöme, eftersom du tror dig kunna köra bil samtidigt som du skådar.

Busksångaren vid AWT-huset. Vilken udda lokal! Har någon hört /sett busksångare i liknande miljö tidigare? Och vad är det förresten för växt som bildar den "vass/enegiskogsliknande" häcken där den sitter? Busksångaren sjöng intensivt och varierat i den timme jag var där förra natten. Men så gjorde den något jag aldrig har varit med om. Den sångflög! Den bytte flygande sångplats - från det "västra" till det "östra" staketet, alltså ca 40 meter,- och sjöng då för fullt under hela flygturen och likandant när den flög tillbaka!

Hur är busksångarens lokal "udda"? Är den så annorlunda från Kyrkviken, Lidingå, en båtklubb (2003), eller Örbyhus järnvägstation (2002)? Kanske det finns mer busksångare omkring landskapet i liknande lokaler, som är inte så väl besökt?

Jo, lokalen är udda i så motto att den helt saknar närhet till vatten och frodig vegetation - förutom nämnda "häck" som ju dessutom är så smal och isolerad.

Helt säkert finns det många fler busksångare i Uppland än vad som hittills upptäckts. Att sitta "var som helst" är väl nästan ett litet signum för busksångare. Därför också så svår att leta efter. Var skall jag leta? Överallt! Många hittas väl just också av skådare som bara råkar gå förbi. AWT lokalen verkar dock lite mer udda än vanligt.

För ett antal år sedan satt det en busksångare och sjöng bakom missionshuset/bygdegården i Knutby !? Biotopen, en torr tallbacke med lite buskar här och där. Ganska udda, eller är det helt enkelt vi som har förutfattade meningar?

Märklig upplevelse! En busksångare sjungande mitt på dagen sittande på ett staket på en jäkla parkeringsplats. Å då hade jag ännu inte tagit några nubbar...

Apropå nubbar Clas! Vi såg bara en turturduva vid Skeberga men vi var kanske inte helt onyktra. Var hade du den fiiina flocken på 10 ex.???
Eller ljuger Svalan.....

En obs på en MYCKET OSÄKER ROSTSKOGSTRAST från Övre Föret idag finns rapporterad på Svalan/Artportalen. Obsen är fn dold så att inte midsommargroggen hamnar fel.... Observatören uppger att obsen är mycket osäker och att det förmodligen rör sig om en juv taltrast.

Tänkte just på samma sak som Owe. Mellan 12:30 (busksångare) och 13:15 (10 turturduvor) måste Clas ha stjälpt i sig en hel del!!!!!!

Misjade nij di djen fiiina fjlockjen av trurtrurduvorna!?!? schiitläckert, hick! Jag skyller på Windows autoifyllning av webbformulär. Andra gången jag lyckas med det. Taskig uppmärksamhet av mig, ursäkta. Men tydligen har andra bättre uppmärksamhet :-)

Höksångare även på Rödlöga! Se obsbok för mer info. Till Rödlöga går det reguljära turer med Waxholmsbolaget, men bara på söndagar (om man vill åka hem också!). En trevlig tur ut till en riktigt skärgårdsidyll som jag varmt kan rekomendera.

Mors på er! Nu är jag tillbaka i Uppsala efter en härlig månad i Abisko med fina observationer av bl.a. kungsörn, fjällpipare, smalnäbbad simsnäppa, båda riporna, fjällabb, hökuggla (häckning), rödstrupig piplärka (riktigt fint utfärgad ad.), ringtrast, blåhake, nordsångare, bändelkorsnäbb (1 ad. hane), vinterhämpling, dvärgsparv (3 ex.), lappsparv och snösparv. Amerikansk kopparand på en norrländsk myr tillsammans med bergand kändes något fel men tja, grann var den ju. Hittade också några riktigt tunga arter för Abisko - svarthätta, grönsångare och gärdsmyg...

Eftersom min inloggning på Svalan fortfarande inte funkar hemifrån så kommer här några rader från Hjälstaviken, söndag kväll (11/7). Kärr-, svart, och gluttsnäppor är det gott om nu. Dessutom är spovsnäppan kvar. Till detta kan läggas en juvenil myrspov som födosökte ivrigt hela kvällen. Skräntärnorna är kvar (jag räknade till 6).

Anders, med din formulering fattar jag det som om din inloggning i Svalan funkar från annan dator än hemma. Du kanske har prövat det mesta, men kolla denna länk hur din webbläsare bör vara inställd:

http://www.skof.se/Internetmanual/2.html#2.1

Lycka till!

Clas, tack för tipset, men jag tror inte att det är webbläsaren som är fel inställd. Jag har tidigare kunnat logga in både från jobbet och hemifrån, men nu funkar det bara med jobbet. Svalan påstår att mitt lösenord är ogiltigt, men bara hemifrån. Jag jobbar på det. Ska kolla din länk i alla fall.

Kalle Källebrink har haft småtärna i Möklinta idag, kanske något att spana efter, inte så långt från landskapsgränsen.

Kanske ni redan diskuterat den brednäbbade simsnäppan?? Det första intrycket är hona men 1/3 av näbben är ju mörk och det vita på huvudsidan är ganska så diffust, vilket talar för en hane. Huvudet dock helmörkt! Vad säger de som hade fågeln i handen? Finns det fler bra karaktärer att titta efter? Kroppsfärgen är ju som bekant en opålitlig karaktär.

Hälsn. Henrik (f.d. Uppsalaskådare)

Jag har inte så värst stor erfarenhet av brednäbbad simsnäppa, men det förefaller mig otroligt att en hane skulle kunna vara så bjärt i färgerna och skarp i kontrasterna.

Den brednäbbade simsnäppan är en hona, om inte annat så konstaterades detta av konservatorn som också visste besked att hon lagt ägg. Dock oklart om detta skett i år eller tidigare. Simsnäppan var för övrigt i mycket dålig kondition utan tillstymmelse till fett.
Efter att ha sett åtskilliga brednäbbade simsnäppor i arktiska Kanada, dvs på häckplats, håller jag det för osannolikt att en hane kan ha den djupt kopparröda färg på kroppen som den här fågeln visar. Jag tror absolut att en fågel med den här färgen, den väl avsatta kindfläcken och den gula näbben är en hona. Därmed inte sagt att en hona inte kan ha hanens mer urblekta "kustsnäppefärg".

Då litar vi på konservatorns ord. Även om jag också tror att dettta är en hona (ffa då hjässan är jämnmörkt och det i övrigt kontrastrika intrycket) så misstänker jag att skådare generellt könsbestämmer alla färggranna bred. sim. till honor. Har själv aldrig varit på "plats" men har sett många bilder på par som är mycket svåra att separera. Fågelguiden har tidigare fått kritik för att hanen där är lite väl blek. Vart skall förövrigt den uppstoppade honan stå? eller blir det bara ett platt skinn på rikshistoriska?

Bara ett platt skinn...

Hej, genom att lämna in döda fåglar till Naturhistoriska riksmuseet bidrar man till en kunskapsbank som är oersättlig. Då skinn från fåglar av olika åldrar, geografisk utbredning etc samlas på ett ställe (i skinnsamlingarna på museer runt om i världen) ges unika tillfällen att i detalj göra jämförande studier. Dessa samlingar är därför utan tvekan den viktigaste källan till den kunskapen vi idag har om hur fåglar ålders-, kön-, och artbestäms mm (det är inte för inte Lars Svensson kallas för 'Skinnet'). Idag tar man dessutom tillvara på vävnadsprover från inkomna fåglar. Dessa prover kan sedan användas för studier om släktskapsförhållanden eller miljögifter. Jag vill därför uppmana till att lämna in upphittade fåglar till Naturhistoriska riksmuseet, då dessa inte enbart blir 'platt skinn' utan kan bidra till fågelforskning.

Oj då! Skall i fortsättningen skriva *ironi* efter ej seriösa ordval, om ironin inte är helt uppenbar. Ber om ursäkt. Tror vi alla på detta forum har full förståelse för skinnsamlingarnas betydelse för fågelforskningen.

Nu är jag tillbaka från Skåne, så ni får passa er i toppen. Illa att jag missade ägretthägern. Grattis till alla som såg den och till Tomas Pärt som hittade den. Nu blir det till att jaga vadare för att haka på toppen. Kommer ni till Skåne så missa inte den nyanlagda Näsbyholmsjön med bl.a. svarthalsad dopping. Mycket trevlig lokal med stor potential.

Det blev fel dag på kustpiparen. Det var i går kväll (27/7) som den sågs från tornet i Hjälstaviken, vet ej om den var kvar nu på morgonen.

Njet, ingen kustpipare idag under förmiddagen. Även de flesta spovsnäpporna och två av kustsnäpporna var borta. För fint väder?

Lappugglan på Gräsö siktad ånyo. Idag på morgonen (åtminstone 08:00-08:30) satt den i en torraka i nära anslutning till Norrboda by, närmare bestämt ca 200 m O (precis SV "N:et" i Norrboda på topokartan). Ugglan ses tydligen lite då och då i området. Den är t.ex. också siktad vid inägorna ca 750 m SO Norrboda och på några till ställen. Sen kvällstid och morgon verkar, naturligt nog, vara att föredra.

Mer lappo. Från sena eftermiddagen och fram till drygt 20:00 sågs lappugglan kontinuerligt vid en inäga ca 700 m SO Norrboda. Exakta platsen heter Viggasten och man kommer dit genom att svänga höger precis innan Norrbodaskylten söderifrån sett. Kör, i vanlig ordning, SAKTA på den lilla grusvägen fram till en vändplan (ca 1 km). Strax innan vändplanen syns fina inägor på höger hand där lappugglan tidigare har setts (f.ö. sågs även en fjälluggla på dessa inägor för några år sedan!). Parkera vid/på vändplanen och gå ca 250 m tillbaka på vägen du kom på. En mindre bil-släpkärra var idag placerad i infarten (till höger från vändplanen sett) till den lilla skogsstig som man skall följa ca 150 m för att komma till den lilla inägan där lappugglan idag tillbringade eftermiddagen och kvällen. Det finns en liten lada där det kan vara lämpligt att ställa sig.

Brunglade info. Den i förra veckan upptäckta bruna gladan (ad.) syns till och från vid Hovgårdens soptipp, den har setts komma till tippen i ost sektorn från S till N. Idag kom den 8.33 från Ö, igår vid 12 tiden från NO och vid 17 tiden från S. Det verkar som om den kommer till tippen med jämna mellan rum för födosök.
Vägbeskrivning: Från Uppsala, kör väg 290 mot Östhammar till Hovgårdens sopstation, fortsätt ca 600 m, sväng vänster vid en grind som är stängd och ska stängas, kör på grusvägen förbi Rasbo skytteklubbs klubbstuga ca 400 m, parkera vid grinden till tippen. Gå över diket/bäcket och följ staketet till man kommer till en stor sten som ligger alldeles vid staketet, kliv upp på den och spana över asfaltsplanen och tippen. Lycka till! Det kan ta ett par timmar innan den kommer ...

Kungsfiskare har häckat vid Dalälven nära Rotskärs småbåtshamn de senaste tre åren enligt David Kramer, som är bosatt i Skutskär. Jag besökte lokalen som hastigast idag och såg genast 1 ad. samt en juvenil fågel längs älvens östra sida. Den som är intresserad tar sig över till Rotskär söder om Skutskärs k:a och kör längs stora vägen rakt österut tills man når småbåtshamnen. Sedan är det 50 m till Dalälvsstranden där fiskarna kan beskådas.

Det diskutterades lite på plats om åldern på vadarsvalan. Jag var först inne på att det skulle vara en 2k fågel då jag inte trodde 1k redan skulle ha kunnat rugga så pass mycket. Men efter lite studier i bl.a "Holarctic Waders" så är jag ganska säker på att det är en 1k fågel. Jag har tyvärr inte hittat någon uppgift om när de börjar rugga, men det verkar ske ganska direkt då de är flygga. Däremot så är 2k (sommar) fåglar nästan identiska med gamla och många därmed mycket svåra att skilja ut. Att det inte var en gammal kunde ses på de "fjälliga" kvarvarande juvenila fjädrarna på ovansidan.

Det blev fel datum på kungsfiskaren, rätt tid ska vara 8/8, kl. 20.15 - 20.45. Den adulta hanen? på östra stranden sågs bra från västra sidan.

Jag har tyvärr inte sett vadarsvalan live men att bilderna på hemsidan att döma ruggar den uppenbart de inre handpennorna. De yttre handpennorna ser mycket blekta och slitna ut på de något suddiga bilderna. En gammal vadarsvala ruggar samtliga vingpennor efter häckningen. Den börjar att rugga inre handpennor och mittre stjärtpennor och detta kan ske så tidigt som slutet av juli början på augusti, dvs innan de flyttar. De unga fåglarna ruggar också vingpennor före vintern. De börjar av naturliga skäl senare, slutet av augusti till början av september. Detsamma gäller kroppsfjädrarna, de unga fåglarna ruggar senare än de gamla till vinterdräkt. Jag tycker detta tyder på att fågeln i själva verket är en gammal fågel. Fler bilder vore dock tacksamt samt ytterligare kommentarer om fågelns utseende. Bilderna är som sagt lite suddiga...

Det som tyvärr inte framgår av bilderna är den "fjällighet" som fanns på ovansidan. På mindre och mellersta täckare och i viss mån på huvudet kunde detta ses. Tertialerna var också ljusa i spettsarna. Dessa tolkar i alla fall jag som kvarvarande juvenila fjädrar.

Förmedlar några inlägg från C3:s "Brevduvan".

...jag är ändå övertygad om att det var en 1k.
Mindre och mellersta täckarna var rejält fjälliga, men breda bräm. Och detta gällde alla täckare. Kan inte tänka mig att en 2k kan ha kvar så många (alla) juv täckare. Vadarsvalor ruggar väl komplett första året.
Dessutom kan man på fotona se beiga spetsar på större täckare och pennor, vilket väl förstärker 1k-teorin.
Fågeln hade också en finstrimmighet i nacken. Om detta betyder något vet jag inte säkert, men det gav ett intryck av yngre fågel.
Fågeln kan väl ha fötts ganska tidigt på året och hunnit rätt långt i kroppsruggningen varvid den ruggat de juv rygg och -bröstfjädrarna.

/Teet

Handpenneruggningen framgår tydligt på fotografierna (och noterades dessutom i fält av åtminstone en observatör). Gissningsvis är de två inre helt utväxta, medan den tredje saknas/växer. Det torde vara extremt tidigt för en 1k-fågel och tyder snarare på att fågeln är 2k+.

Hälsningar
/Magnus H

Enligt den litteratur som jag hade tillgänglig i
gårkväll, så har Teet rätt. Vadarsvalor ruggar
komplett, möjligen med undantag för innersta
armpennorna, från juv till 1:a vinterdräkt.
Ruggningen startar också "tidigt på hösten".
Orientvadarsvalan började väl också rugga till
vinterdräkt ganska tidigt? Vidare så har jag inte
hittat några bilder eller beskrivningar på 2K
fåglar i någon bok, och det är väl rimligt att de
skulle vara avbildade/beskrivna om de är lätta
att känna igen? Jag tror på 1K.

Mvh,
Anders L

Varför kan det inte vara en gammal fågel? De börjar rugga
så tidigt som i början av juli, och borde ju därmed hunnit
bli av med ganska mycket av sommardräkten.
Hur ska man kunna skilja ut en 2k-fågel av en art som
ruggar en komplett ruggning första kalenderåret?

Att den har lite bräm på fjädrarna på ryggen och vingarna
gör den väl inte automatiskt till ungfågel? De flesta
arter har ju små bräm i avvikande färg på nyligen inbytta
fjädrar oavsett ålder.

Anders E

Jag menade inte att blotta närvaron av handpenneruggning utesluter 1k. Men
en så pass framskriden ruggning (2+1 penna) redan i första halvan av augusti
borde tala för 2k+ fågel.

/Magnus

Beskrivning nedtecknad av Martin Tjernberg 10:20 - 13:15.
Brungult huvud fint mörkstrimmad i nacken, blekt gul strupe helt utan mörk inramning, saknar svart tygel, näbb svart - kan ej se något rött, bröstet ned mot buken är beigebrunt, ryggsidan mörkt jordbrun (kall färg), framrygg och skapularer med svagt ljusare bräm i vissa vinklar (kan vara soleffekt?), övre små armtäckarna ljusare beige och till synes fjälliga (d.v.s. mörka fjädrar med breda ljusa bräm), mörka handpennor med smala ljusa kanter i spetsen på stående fågel, vit buk, vit övergump, stjärt kluven och svart, vit övergump och övre stjärttäckare, svartaktiga ben. De två innersta armpennorna och någon eller några av tertialerna förefaller ljusbrämade med smalt svart subterminalband (sågs vid många tillfällen, särskilt på vänster sida). Svarta undre vingtäckare med minst en smal rand av vita fläckar, saknar ljus vingbakkant, vita spolar på hand-penna 1-2.

Hej.
Inga juvenila vadarsvalor påbörjar, såvitt jag vet, pennruggningen förrän
mot slutet av augusti. 2K och ad börjar däremot ruggningen i juli. Båda
grupperna gör ruggningspaus i mitten eller slutet av september för
flyttning, och återupptar pennbytet i slutet av oktober. De två sistnämnda
kategorierna, 2K och ad, går normalt inte att skilja på dräkten i fält.
Lars Svensson

Jag skrev i mitt mail bara vad jag lärt om ruggningstider från litteratur
och skinn i största allmänhet, och hos de tre arterna rödvingad, svartvingad
och orient.
Nu har jag tittat på de två bilderna som du hänvisade till. (Jag hade
inte tittat på några bilder av Ledskärsfågeln när jag skrev.) Även om
bilderna är litet oskarpa ser det ju ut som en rätt klar 1:a vinter. Äldre
fåglar kan ha antydda brämkanter på nyanlagda vinterfjädrar men naturligtvis
inte så tydliga som ses här. Det måste vara en årets fågel.
Hur gick det då med ruggstarten? Ja, uppenbarligen kan de ibland börja
byta handpennor tidigare än jag trodde var gränsen.
Lars S

Personligen håller jag det för ganska otroligt att en art som passerar
Mellanöstern från slutet av april och (kanske främst) maj ska hinna upp till
häckningsområdena, etablera revir, ruva, föda upp ungar (o.s.v.) hinner att
producera en avkomma som byter 3-4 pennor + större delen av kroppen och
därefter tar sig till Sverige redan i början av augusti! Jag skulle tro att
det är mer sannolikt att finna andra förklaringar i t.ex. fjädergrupper som
exkluderats i senaste ruggningen, avvikande teckningar m.m. Som Teet sa;
fågeln har ju bevisligen inte alla flaskor i backen...

Hälsningar
/Magnus

Jag vill gärna återkomma till åldern hos den svartvingade vadarsvalan, och
till de frågor som Teet ställt, och de synpunkter som Magnus H framfört.
Om man förklarar de ljusa brämen hos armpennor och större täckare med
slitage och som följd av detta en större genomlysning (därmed ljusare färg
längs toppar och kanter) än hos fräscha fjädrar stämmer ruggningen
tidsmässigt, och fågeln blir en oproblematisk 2K+. Kanske är detta trots
allt den sannolikaste förklaringen.
Jag har sett många exempel på, att blekta och slitna fjädrar strax innan
de byts börjar påminna om juvenila fjädrar till mönstret, åtminstone på
håll. Jag tror att det är en vanlig felkälla vid åldersbedömning. Dålig
kondition eller exceptionellt slitage hos en viss individ kan ytterligare
förstora effekten.
Teorin att en 2K fågel skulle ha kvardröjande juvenila fjädrar är mindre
sannolik (bortsett från att det i så fall rör sig om en ren aberration).
Juvenila fjädrar är av sämre kvalitet och borde, om de hade behållits ett
helt år längre än normalt, ha slitits ned mera, ha spetsiga, fransiga toppar
m.m.
Jag och Gerald Driessens har gjort omfattande skinnstudier inför en
uppsats om fältbestämning av orientalisk vadarsvala. Därvid kom vi fram
till, att det hos vadarsvalorna inte går att separera 2K från äldre
fåglar -- med undantag för de få fåglar som har kvar någon igenkännbar
juvenil fjäder.
Ledskärsfågeln bör alltså, om ovanstående efterklokhet kan allmänt
accepteras, kallas 2K+.

Lars S

Jaså, nu har Owe vaknat till. Då får man se upp. Ska vi gissa på omkastningar i skiktet nära toppen närmaste veckan.

En låååång semester börjar ta slut. Var redo!

Till er som rapporterar in obsar:

Jag vill uppmana er att ange tidpunkten när ni gjorde en spännade obs!

Jag var idag vid lilla bron på Lövstaslätten och där hade Åke berg sett/hört en videsparv. Det vore bra om tidounkten angavs.

Jag vet inte när Åke Berg såg videsparven idag (3/9), men jag hade redan i går, vid 9.30-tiden, en sparv som jag spontant bestämde till videsparv på samma ställe. Jag tyckte dock att biotopen var något olämplig och lät den förbli obestämd, även pga att jag inte kunde skilja den från sävsparv. Här kommer en kort beskrivning av vad jag såg och hörde:
Sparven satt tio-tolv meter ut i rapsfältet norr om bron, helt ensam. Den lockade med ett ljust, ganska skarpt läte ett par, tre gånger. Den var mycket lik de båda fåglar (sävsparv och videsparv) som finns avbildade, för jämförelse, längst ned på sid. 369 i Mullarney, Svensson & Zetterström. Dessvärre hann jag aldrig kontrollera de mellan vide- och sävsparv artskiljande dragen innan den flög iväg, förutom att näbben var mer gul-skär än grå. Solen belyste fågeln väl.

Jag besökte samma ställe idag på morgonen, mellan 08.50 och 09.30. Men jag såg ingen annan skådare där. Menar vi samma bro - jag avser den bro man kommer till om man kör igenom Ultunas försöksgård, och sedan kör vidare in på grusvägen och sedan söder ut på fälten. Jag hade f.ö. rödstrupig piplärka där vid ca. 9.10 idag.

Rättelse: den bro där jag såg den misstänkta videsparven är den stora bron. Med tanke på det korta avståndet är det troligt att det ändå är samma individ. Vi får avvakta Åkes beskrivning.

Och så finns det fortfarande en hel trave med skådare som över huvud taget aldrig eller ytterst sällan skriver in sina obsar även om man med glädje gärna tar del av andras obsar.

Nu finns videsparven rapporterad på Svalan, på gårdagens datum. Det blir bäst så efter allt klagande. Sedan får väl tävlingsledningen ta ställning till om den ska strykas eller inte från listan i UppX.

Är det någon som har ett stativ till salu? Ring 0702-20 41 31 i så fall.

Har nu haft möjlighet att studera sävsparv i fält, och bedömer att det är en större sannolikhet att det var en sådan jag såg den 2/9, och inte en videsparv. Har meddelat tävlingsledningen detta.

Idag har det setts två stäpphökar i Uppland, en gammal hane och en ungfågel. Den gamla fågeln, som nu setts i 3 dagar, rör sig i gränslandet mellan Västmanland och Uppland, alldeles söder och sydost om Sala, dvs längsmed den långa raksträckan söderifrån som slutar i Sala. Området är ganska stort men ca 1 km sydost Norrby har den setts flera gånger (Uppland). Ungfågeln upptäcktes i dag av Pekka Westin, det är troligen en hane och den har under dagen rört sig över fälten ett par-tre kilometer syd-sydväst Grillby (i princip norr om vägen Villberga-Boglösa)

Ajajaj! Jag har inte sett stäppörn men väl stäpphök vid Grillby! Kanske webansvarig kan korrigera detta lilla tangentmisstag....

Nej du Magnus, nog märkte jag på dig att du inte fattade vad du såg ;-) Själv vet jag inte vem jag är... Kolla in Fribergs bilder på Grillby stäppisen: http://members.chello.se/lars.friberg/

har nu raderat stäppörnen. Berörd Upp-X:are kan nu rapportera om obsen som stäpphök istället.

Appropå stäppfåglar. Eftersom min bil inte ville starta i morse när jag skulle åka och titta på stäpphöken i Grillby funderar jag på att lägga in stäppflyghöna som kompensation. Jag kan ju skriva Lövstaslätten också så att det inte blir någon förväxling med stäppörnen, förlåt stäpphöken.

Appropå stäppfåglar. Eftersom min bil inte ville starta i morse när jag skulle åka och titta på stäpphöken i Grillby funderar jag på att lägga in stäppflyghöna som kompensation. Jag kan ju skriva Lövstaslätten också så att det inte blir någon förväxling med stäppörnen, förlåt stäpphöken.

Om det är någon som undrar varför det blev en dublett av mitt förra inlägg kan jag berätta att det beror på att jag klickade på uppdatera. Då blir det tydligen dubbelt inlägg. En miss men inte värre än stäppörnen.

Jaja, gör er lustiga bara...Stäpphöken var riktigt härlig efter två bistra dippar på rad. Nu väntar vi på stäppörnen och för all del även stäppflyghönan och stäppvarfågel. Hälsar er steppande stäppspanare Magnus!

Jag dippade två gånger vid Salas stäpphök hane i torsdags och fredags. Så bestämmde jag att ägna tid över helgen åt sparvar och dylika vid Kogrundet och andra ställe i norduppland. Nu på måndag ser jag att det fanns en stäpphök hane i lördags vid Kogrundet också 4 timmar efter mitt först besök dit och 16 timmar innan mitt annat besök. Det känns som fyra dippar över fyra dagar ... har någon mer uppgifter än finns i Svalan om denna fågel?

Stäpphöken, ad hane, lär ska ha setts intill vägen i närheten av Hargs bruk, en ganska kort men mycket bra och trovärdig observation enligt Ulf Karlsson (en kompis till honom såg den)

Tack!

Hallå där! Vilka sköna obsar det rapporteras om från ffa Svarthamn. Två fjällabbar och prutgäss bl.a. Kn man inte få lite mer info om obsarna, hur kom de, vad gjorde de osv. Det rådde väl igår rätt friska väst-nordväst vindar och det vore därför kul att få höra om och hur det påverkade fåglarnas "beteende" på lokalen.

Hallå Magnus! Jag ska prova ... vi kom till Svarthamn ungefär kl 9. Då var det hård nordlig vind (eller nästan nordlig). Vi var kvar till kl 16. Under dagen minskade vinden och sväng runt mot västlig. Kvällen var lugn. I början det fanns bara trutar/måsar, tillfälligt sträck av bläsander, några tärnor. Första labbar (ink. unga fjällabben) kom ungefär 11, från no och sträckte mot sv, lagom avståndet. Därefter fanns några kustlabbar inom området fortlopande. Vi upptäckte en grupp av 8 ex kustlabbar ungefär kl 13, som sträckte mot sv direkt. Medan de flyg förbi, Lars L upptäckte prutgås gruppen, som flyg nästan direkt över obs platsen (medan någon annan tittade genom tuben mot någonting långt borta ...) och fortsätt mot sv och inn över fastlandet. Vi upptäckte gruppen av ungefär 16 labbar, ink ad fjällabben, kl 14. Lagom avståndet första, men de flyg runt vid flera sträck försök under två timmar. Gruppens storlek växlade en lite: fjällabben var med forst 2-3 försök men inte den sista vi såg. Som mest flög de mot v, då svängde mot sv och intill fastlandet väst om Svarthamn. De tog höjd, då svängde mot n, och kom nära till havet. Jag tror att de flög då mot öst n om öarna (dvs n om Eggegrund och osynliga), då kom mot v igen s om örarna. Vi också såg en till mindre labb och en större labb som bli obestämda. Det verkade som bästa sträck väder var ungefär 11-13: lagom hård vind och inte för mycket från väst. Senare vid minskade vind hästighet och mer västlig var inte så bra för labbarna även om de sträckte till området vid bättre väder. Dagen var en lite udda faktiskt: plotsligt nordliga vindar efter flera dagar med sydliga eller västliga då tillbaks till västliga. Det är svårt att veta precis hur det var i området var och när labbarna började sträcktet, och det måste bli en viktig faktor.
Om någon har en aning om varför prutgäss var så långt mot n under nordliga/västliga vindar jag vore intresserad att höra det: en helt oförväntat obs. Jag se i Svalan att en en kvar i dag vid Ledskär.
Man kan se vädrets utveckling under dagen vid http://www.met.uu.se/, länken till "Väder" men bara de senaste 24 timmar, så titta NU!

Tackar särskilt för den rapporten, Keith! Lokalen ifråga är ju verkligen spännande och det är kul att läsa om andras upplevelser där!

Just nu går det dåligt med UppX. Ingen rödstrupig pip idag heller. Ändå får man vara nöjd efter med dagen efter att ha stött 6 vaktlar i morse (Edeby) och en dubbelbeckasin på eftermiddagen (Kungsängen). Första intrycket av vaktlarna var att de var mycket kortstjärtade och kraftigt streckade på ryggen. De gav ifrån sig korta, hårda rullande läten och flög bara en meter över marken. Dubbelbecken hade lysande vita stjärtpennor vid uppfloget, men det vita syntes knappt när den väl började flyga rakt (kan vara värt att lägga på minnet). Jag hörde för första gången det dämpade flyktlätet, "prr" eller "brrp", kanske för att beckasinen lyfte bara några meter från mig.

Ragnar, om du letar efter rödstrupig piplärka verkar Angarn vara det säkraste stället i Uppland. Svalan sökning 13-18.9

Svante. Jo, jag ser att Angarn verkar absolut säkrast för rödstrupig piplärka och för mycket annat bra också. Nu blev det en rödstrupig i Hjälstaviken idag när det evinnerliga regnandet äntligen slutade. Även tre blåhakar och fyra myrspovar, mycket norrländskt alltså.

Tycker att en av pilgrimsfalkarna i Ledskär stämmer väldigt bra för rasen calidus. Stor, ljus och med mycket vitt i huvudteckningen. Vet inte om det går att säkerställa rasbestämning, men kul att kolla på.

Ischias har hållt mig bort från fälten - är nu tillbaka. Se upp för mer eller mindre trovärdiga obsar (videparv och stäpphök, som vi trots allt dippade)! Här och på Svalan!

Ett skådarsällskap har varit ute och harvat i Söderarms skärgård. Eftersom detta område inte är så värst känt i höst-skådar-sammanhang, vore det kul att få höra lite om hur ni hade det. Kanske någon vill skriva ett par rader på chatten eller i obsboken?

Nu ligger en kort text om vår exkursion till Karskär under Obsbok. Vill du veta mer om vilka arter vi såg kan du kolla under Svalan: Visa obsar: Region: Sök lokal: skriv in Karskär, välj Norrtälje k:n.

Tack Ragnar för finfina reseskildringen! Svalan kan såklart tala om vilka arter som rapporterats från en viss lokal, men knappast förmedla intryck och "stämningar".

Yesss! Igår lyckades jag igen. En rödpip råkade bli 100 inskrivna på Svalan (jag fattar inte...). Så ta antalet av mina obsar med en nypa salt i fortsättningen. Men ring gärna och kolla så jag kan ändra så snabbt som möjligt om det är fel. Är jag helt ensam om att lyckas med detta konststycke? Men lite kul är det ändå att få en del att tappa hakan :-)

Det vore kul att läsa mer om brunsångarobsen. Om de som såg den är inloggade.

Det var Gunnar Ehrensot som hittade brunsångaren (12:40) och han är den enda som har sett den och han kommer att skriva en rrk rapport, så någon beskrivning kommer nog inte här på chateen. Han hörde den från ett havtornsbuskage SSO om fyren och såg den öppet i ett träd bakom det stora boningshuset på Ö-sidan ner mot stranden. Gunnar tappade fågel när den försvann söderut. Weine E. hittade den vid landstigningsbryggan efter att han hört locklätet, Weine såg att det var en brun Phylloscopus dock inga dräkt detaljer. Övriga i gruppen kom nu springande och gående till bryggan. Vi hade en CD spelare och när vi spelade upp brunsångar locklätet svarade den med 3-4 lock. Vi hade inte mer tid att leta efter brunsångaren eftersom båten just kommit för att hämta oss tillbaka till Fågelsundet.
Övrigt på ön: stenfalk, varfågel, svarthakedopping, lappsparv och en svart rödstjärt, knappt några sträckande änder, lite lom och några alkor. Det ska bli spännade och se/höra vad andra kan hitta på öarna i Uppland den kommande helgen med O och SO vindar.

Har från flera skådare fått höra att de domherrar, som i stora antal nu tydligen invaderar landskapet, yttrar ett läte som är mycket likt bändelkorsnäbbens "trumpetläte". Kan kanske vara bra att känna till.

Jag har just gjort den erfarenhet som Jocke skriver om, domherrar låter som bändelkorsnäbbarnas trumpetläte, så en varning är på sin plats. Jag har även tagit bort min obs av bändel på Björn, då jag vid lunch tid även såg och hörde de domherrar som frambringade detta läte. Dessutom har jag ytterst sällan hört trumpet lätet från över flygande bändlar, här låter de mer som en blandning mellan gråsiska och korsnäbb.

Visst liv i Skatudden ! Se Obsboken.

Nu har de trumpetande domherrarna även kommit till Uppsala, hade ett flertal i stadsskogen idag.

Vad jag kunnat finna ut är det första gången någonsin i Sverige som två brunsångare ses samtidigt/tillsammans (eller?), som igår på Björn. En av dessa individer kommer sannolikt att bedömas vara samma som hittades på lokalen redan 30/9, men det kan ju lika gärna röra sig om helt nya fåglar. Dessutom ytterligare ett fynd på Horssten. I övriga landet finns, än så länge, bara ett fynd innevarande år, 1 ex. i förrgår vid Össby på Öland. Men åk ut och leta fram fler, de finns uppenbarligen därute!

Enligt www.tarsiger.com fanns det 5 ex taigasångare i Sverige i sondags men 13 ex i Storbritannien samma dag. Det är helt osannolikt att det verkligen finns mer taigasångare i Storbritannien, eller hur? Bara att leta? Visst, men var och hur? Man kan åka till någon ö, men det tar en hel dag, lyckade eller inte. Samma sak med flera udde. Problemet är att det finns så mycket kust och öar som man kan inte komma åt inom rimlig tid. Jag skulle bli förvånad om alla skådare tillsammans besöker även 5% av lämplig kust och öar.

Joakim och andra statisitkbitare: Åtminstone en gång tidigare har två brunsångare setts - St. Ören, Öl., 16-18.10 1996. Att jag kommer ihåg det beror på att det var min första brunsångare som var två - det var lite förvirrat innan jag och mina kompisar insåg att det var två. Vi hade nog dålig koll på vad som sagts på C3-svararen och vad som pippits ut. Men kul var det!

Har någon annan här sett den liten kanadagås vid Övre Föret? Väldigt liten (kanske en bit större än vitkindad gås), brun bröst (mörkare än kropp sidor), proportionelt mindre näbb än hos "vanlig" kanadagås. Johan Söderkrantz kommenterade den i Svalan som "Troligen rasen occidentalis ("Dusky canada")?" Så vad jag kan hitta just nu skulle occidentalis har samma näbb storlek som "vanlig", och är närmare samma storlek. Rasen "minima" kanske stämmer bättre, men kanske skulle bli även mindre. Någonting att titta på medan man väntar för tallbitar?

Jag tror liksom Johan Söderkrantz att det som ligger närmast till hands är en kanadagås av rasen occidentalis. Den är för stor för att vara minima (som är "ruskigt liten"). Näbbstorlek och kroppsstorlek stämmer nog rätt så bra för ocidentalis. Undrar om Keith hade tub och möjlighet att närmare studera de 7 sädgässen? jag hade bara handkikare men fick en mycket stark känsla av att det var tundrasädgäss! Försvann ut mot Lövsta

Jag har kollat nu bättre literatur och jag håller med Martin och Johan: gåsen är för stor för minima, näbben stämmer bra för occidentalis. Jag också reagerade mot de sädgässen: näbberna såg rätt "tundra"-liknande (med bara handkikare), men jag tyckte att halsen och storlek såg ut mer som "vanlig". Kanske de kommer tillbaks i morgon, om det finns rum i föret ...

Såg på Tarsinger com att brunsångaren som märktes på Björn , fångades den 12 oktober i Nederländerna.
Mer info från berörda TACK.

Fick höra detta av Ulrik också. Han lovade skicka lite mer detaljerad information som jag då (em/kväll) kan lägga ut på hemsidan. Ganska häftigt med en sådan kontroll, tycker jag!

Lappugglevägbeskrivning: Utgå från gläntan vid Kåbov. 17 och följ cykelbanan som leder in i skogen. Håll vänster, d.v.s. följ stigen bakom byggnaderna + staketet som ligger utmed Kåbovägen. Ganska snart (ca 200 m?) leder en lika bred stig in åt höger. Ta denna! Jag har rispat in en stor pil i marken som visar vilken stig det är. Ca 30 m in på stigen finns ett kryss uppskrapat på marken, stanna där och spana norrut. Lappugglan sitter i en tall, inte alltför högt upp, ca 30 m in i skogen. Kan vara svår att få syn på om man inte vet exakt var den är men förhoppningsvis finns skådare kvar som kan peka ut ugglan. Lycka till!

Hybridgås i galleriet. Det finns eller har funnits tre hybridgäss med samma utseende i Hjälstaviken. De är tyvärr hybrider mellan fjällgås och vitkindad gås. Hybriderna har när jag sett dem hållit ihop med en fjällgås och vitkindad. Detta visar att gåsfamiljer brukar hålla samman under flyttningen, vilket inte är så lätt att se när det rör sig om många gäss av en och samma art.

Ett gäng trivsamma bilder på lappugglan i Stadsskogen finns nu på Johans hemsida: http://www.faglar.nu/
Klicka under galleri.

Alla bör läsa Djerfs inlägg i obsboken. Det är uppfriskande att se att någon vågar låta bli att bestämma en art när man inte sett riktigt allt som behövs för säker artbestämning. Jag tycker själv att labbar är svåra och har fått lämna en del obestämda trots att det känts som en fjällabb eller en bredstjärtad.
Ibland händer det ju att man i efterhand bestämmer en art som man varit osäker på, det må vara en labb eller något annat. Men då gäller det att man rannsakar sig själv i fråga om vad man verkligen har sett och inte lägger till karaktärer som man inte har sett men som man vet kan vara avgörande. Jag har själv varit med om personer (ingen i Uppland) som i efterhand, efter konsultation av litteraturen, säger sig ha sett avgörade karaktärer, trots att vi sett fågeln under exakt samma omständigheter och diskuterat vad vi sett och inte sett vid obstillfället. I något fall kan det bero på att jag inte varit tillräckligt observant, men ibland har jag varit säker på att den karaktär som omtalats inte fanns hos fågeln.
Jag frågar mig själv ibland hur många svartnäbbade islommar jag missat för att jag inte visste hur lika en stor storlom och en svartnäbbad islom är i vinterdräkt. När jag äntligen fick se min första svartnäsa (Hovs Hallar 2003) var det en stor besvikelse att den i flykten var så lik de storlommar den hade sällskap med. Jag tyckte inte den var mycket större och inte heller att den skilde sig nämnvärt i dräkten. Men OK, näbben var större och när den landade var det lättare. Nog har jag sett en och annan lom som verkat tung i flykten, men jag har också varit med om att folk runt omkring avfärdat sådana som storlommar. Jag fortsätter nog att låta en möjligen tung lom förbli obestämd lom, sannolikt storlom. - Och för att nu återknyta till labbar tycker jag alltid att det blir diskussion om vilken art det rör sig om när man är flera på plats, åtminstone när det rör sig om ungfåglar.

Det är nog alldeles riktigt. Det tas lite för ofta, lite för lätt på bestämningskriterierna. Fåglar skall bestämmas till varje pris och jag tycker att "ribban" sätts alldeles för lågt. Kanske gäller det särskilt vid "tävling", vilket givetvis är extra trist. En bra tumregel brukar vara att man skall se fågeln så bra att man kan utförligt kan beskriva den, man skall kunna förklara för sig själv varför det var en så och varför det inte var en sån. Därmed har man lagt ribban så högt att "enkaraktärsbestämningar" eller "jizz" inte är tillräckligt. Detta gäller ju inte minst ovanligare fåglar. Skådning går mer och mer ut på att se sällsynta fåglar - och inget fel i det. Men sällsynta fåglar är just sällsynta varför man givetvis bör ställa ännu högre krav vid bestämning. Det "kändes" som en brelle, islom etc är således inte tillräckligt för att man skall räkna den som säkert bestämd. En höra en pungmes en eller ett par gånger är inte tillräckligt för bestämning. Sådana bestämningar tycker jag inte tyder på "skicklighet" utan avsaknad av självkritik! Detsamma är fåglar som bestäms delvis på att någon annan sett den tidigare! Ser man inte rovisen tillräckligt bra så kan man ju inte bestämma den till glada bara för att någon såg en glada där strax innan. Detta är alltid ett känsligt ämne att diskutera eftersom det alltid finns någon som känner sig trampad på tårna. Jag menar dock inte att det görs medvetna felbestämningar eller ens omedvetna felbestämningar, jag bara menar bara att allt inte kan bestämmas och man verkligen måste fråga sig själv varje gång om att obsen var tillräckligt bra för att "räknas" eller om det inte vore bättre att bara acceptera att obsen var inte tillräckligt lång/bra och att det med all säkerhet var en sån men den inte kan "räknas".

Läge för TALLBIT! Tallbitsobsarna har varit ytterst få under hösten. Men igår så "invaderades" Stora Fjäderägg (Västerbotten) av över 100-talet tallbitar och 22 ex. ringmärktes. Även idag har det varit gott om tallbit på ön. Troligen är det början på höstens invasion som vi ser de första tecknen på. Huruvida tallbitarna kommer att nå Uppland är det kanske lite för tidigt att sia om. I Uppland brukar de första tallbitarna vid invasionsår dyka upp i sista veckan av oktober. Alltså läge för extra uppmärksamhet i fält.

Jag undrar om tallbitar kan bli svår lokaliserade i år (om det bli invasion). Regnbrist i fjol dodade många rönnbuskar ute på landet, men de buskarna som överlevd kan har väldigt gott om bär. Så vad jag har sett, det bli bra vid Biotestsjön och bra inom Uppsala men annars är rönnbuskar med bär sporadisk.

Så här i säsongens slutskede är det nog på sin plats med en diskussion ang. Upp-X-tävlingens fortsatta vara eller icke vara. Hur skall vi ha det nästa år? Paus och ta upp tävlingen igen något senare år? Låta tävlingssidorna ligga kvar utan något direkt tävlingsmoment (som i år)? Jag skulle vilja utveckla Upp-X rent tekniskt med att låta tävlingsdeltagarna själva kunna administrera sina obsar, göra fler jämförelsesnitt mot föregående år samt fixa till diverse andra jämförelser som en databas medger. Men tyvärr vet jag redan nu att jag inte kommer att ha tid med att göra detta fram till årsskiftet. En annan sak är att det har riktats viss kritik mot tävlingen - från både deltagare och utomstående. Kritiken har bäring på de senaste chat-inläggen. Ribban anses ibland sättas lite väl lågt när det gäller relativt svåra artbestämningar. Man åker ut och ser det som "behövs". Det blir fullträff orimligt ofta, enligt flera bedömare. Må vara hur det vill med detta, men alla bör känna till att kritiken finns. Följdfrågan blir då hur man, så bra som möjligt, kommer till rätta med detta? Man varken kan eller vill tvinga folk att alltid skåda i grupp och kräva att alla alltid måste vara överens om varje artbestämning. Rrk-/Rk-granskning av rar-rapporter är naturligtvis ett bra sätt, men dras ofta med stor eftersläpning. En betrodd "tävlings-kommitté" som ges mandat att döma? Fotokrav? Något av ovanstående i kombination med något sinnrikt poängsystem? Inte vet jag. Men jag vill väldigt gärna höra vad fler tävlingsdeltagare tycker. Skriv din åsikt på denna chat eller skicka ett mail till hemsidan. Ett beslut om 2005 måste fattas inom en ganska snar framtid.

Även om jag inte deltar i Upp-X tar jag mig friheten att tycka till om tävlingen. Jag hoppas att tävlingen fortsätter även nästa år. Av främst två orsaker (a) tävlingen har medfört att skådaraktiviteten ökat i Uppland, vilket gör att vår kunskap om fågelfaunan har ökat. Den hade dock kunnat öka betydligt mer om fler rapporterat sina obsar på Svalan. Rarrisar är inget problem i detta fall utan det vore önskvärt med fler rapporter om "vanlig" men hotade arter, arter vars status är dåligt känd. Tänk efter vad det hade betytt för vår kunskap om t. ex. samtliga deltagare hade rapporterat sina observationer av ortolansparv, mindre hackspett etc. (b) tävlingen har medfört att ett antal rarrisar upptäcktes och jag är ganska övertygad om att flertalet skådare gärna "drar" på dessa för att lära sig mer om "svåra arter" och inte minst som en vitamininjektion i vardagsskådandet.

Även jag förordar att Upp-X fortsätter kommande år, det är kul, jag skådar mer än tidigare år och tävlingsmomentet ger en liten extra krydda i skådandet. Jag kan tyvärr inte bidra med de tekniska kunskaper som behövs för att hantera sitet, men det fungerar bra och kan det göras bättre så gärna för mig.
Jag vet med mig att jag inte rapporterar allt på Svalan direkt, men de kommer in när jag har tid, så jag tror inte att vetenskap går miste om dem. T.ex. mindre hack på Rönnskärsudde idag, spelar inte någon roll för häckningsresultatet, men ger naturligtvis en indikation på att arten finns där nu, hade jag letat upp den och kollat ålder så kanske det bidragit till vetskapen om hur häckningarna gått, jag prioriterade dock att studera det obefintliga sträcket och leta sjöfåglar bland alla alfåglar.

Jag tycker också att Upp-X ska vara kvar. Det är mycket roligt att följa sin egen årslista i Uppland och även att titta på andras listor. Dessutom får man bra koll på vad som ses totalt under året i Uppland och när arterna dyker upp. Om det ska vara officiell tävlig eller ej är inte så viktigt. Var och en jämför säkert ändå med andra observatörer och har inbördes "tävlingar". Det stämmer alldeles säkert att Upp-X har lett till att det skådas mer, upptäcks mer och att vi lär känna Upplands fåglar bättre. - Jag tycker det är OK med en betrodd tävlingskommitté som granskar fynden, men bara om det verkligen behövs. I första hand tycker jag att alla bör vara noggranna med bestämningar och inte låta en tveksam obs bli en säker obs bara för att den saknades på årets lista. Man måste alltid kunna stå för sin obs om någon (=tävlingskommittén??) ifrågasätter den och kunna motivera bestämningen.

En rättelse till min inlägg igår: det är INTE bra med rönnbär i år vid Forsmarks Biotestsjön. Jag var där i dag och försökte att komma i håg varför jag tyckte att det var så bra ... nästan ingen rönn, däremot mycket havstorn och nippon.

Medan jag skriver ... jag håller med Ragnar, PJU och Svante: det vore bra om UppX bli kvar, officiell eller inte.

Lövsta, Uppsala 2004-10-23 17:15 - Kenth
Öster om Lövstabyggnaderna går vägen till Stora bron på Lövstaslätten. Vid bommen kan man parkera. När jag klev ur bilen satt en fågel högst upp i ett träd (norr om bommen). Lät som en Domherre "djuu". Hela fågeln var röd med mörk näbb. Dåligt ljus. Har Tallbiten detta läte? Fågeln flög mot väster bortom synhåll. Den hördes då och då, men jag fick inte syn på den igen. För mörkt. Kopierat från Obsboken.

P.J., tack för föredömlig info om bändelkorsnäbb vid Skatudden i Obsboken. Det är nog många som tror att det felbestäms bändlar på löpande band nu när de trumpetande sibiriska domherrarna drar fram. Jag höll själv på att gå i fällan förra helgen när jag letade bändlar bland de mindre korsnäbbar som håller till bland lärkarna vid Ulleråker. Plötsligt hördes trumpetläten och jag trodde att det var bändlar. Men det visade sig vara två domherrar som anslutit sig till korsnäbbarna.

Jag gillar också Upp-X och då i första hand som en inspirationskälla. Enda nackdelen som jag ser det är att det ibland speciellt under vintern/våren blir onödigt stort tryck på en del subrariteter. Personligen skulle jag dock fördra om det vore kommunuppdelade tävlingar som t.ex. i Skåne. Eftersom jag mestadels skådar inom ett par kommuner skulle det passa mig bättre. Hur det ser ut kan man se på www.microbirding.se

Även jag tycker vi borde fundera över om det är möjligt för oss i Uppland att köra någon form av "kommunrace". Självklart blir det "orättvist" då vissa kommuner är begåvade med högklassiga fågellokaler, andra inte. Men nog skulle en sådan annorlunda fokusering innebära att vi spred ut oss mer och skådade på lokaler som idag inte besöks så ofta. Och detta skulle öka kunskapen om fågelfaunan i vårt landskap.

Vi blev inför 2004-omgången erbjudna att hänga på Pierre Unges microbirding. Det skulle gå utmärkt att köra med landskap istället för kommuner om vi ville. Antar att den möjligheten fortfarande kvarstår.

Även om JD vände lite på orden förstår säkert de flesta vad som åsyftas. Jag tycker att det vore kanonkul att köra kommuner. Men någon topplacering blir det nog inte för Solna...

Nä, ingen vändning. Microbirding kör ju med kommuner, men alltså även om vi skulle vilja fortsätta med landskapet skulle det gå bra att ansluta. Vill vi också köra med kommuner är det ju ännu mindre problem.

Även jag ansluter mig till de som tycker att Upp-X ska vara kvar i någon form, gärna med kommunindelning som de senare inläggen föreslår. Mitt skäl till varför tävlingen ska vara kvar är högst personligt - utan Upp-X hade jag inte tillbringat lika mycket tid ute i fält som jag gjort i år. Tävlingsmomentet är inte så viktigt (vad annat kan man tycka när man ligger 39:a!). Däremot är all information som finns tillgänglig via tävlingen en utomordentlig möjlighet för alla som vill se så mycket fågel som möjligt, och inte minst, som vill få möjlighet att lära sig om arters utseenden, läten och beteenden i fält. Svalan är utmärkt som informationskälla, men Upp-X är vassare med mer kringinformation. Att sedan tävlingsformen ger upphov till ett antal problem, t.ex med huruvida artbestämningarna är tillräckligt säkra, att olika nivåer av kunnande blandas i en och samma tävling mm. tänker jag återkomma till i ett senare inlägg. Skälet till att införa en kommunindelning är att skådningen då blir ännu mer lokal. Som jag ser det kan en sådan lokal förankring av skådandet leda till att naturintresset hos människor ökar.

När det gäller problemet med artbestämningarnas trovärdighet i Upp-X så har jag ett konkret förslag som inte behöver vara särskilt svårt att administrera: låt tävlingsledningen på förhand ange vilka arter som bör beskrivas extra noga. Detta kan göras genom att man i rapporteringsrullistan markerar arten med * eller ngt liknande. Alla som kryssar en sådan art i Upp-X vet då att andra tävlingsdeltagare förväntar sig en beskrivning. Denna kan antingen göras i obsboken, på chatten eller i ett särskilt format om tävlingsledningen så önskar. Det senare kräver mer jobb. Jag kan tänka mig två situationer som kräver *, dels ovanliga obsar, dels obsar som tävlingsledningen anser kräver noggrannhet vid fältbestämning. I båda fallen ska det framgå vilka som närvarat vid obs-tillfället. I båda fallen kan man tänka sig särskilda mallar som går att fylla i, men man kan också tänka sig att obsbok och chat kan räcka. Jag tror att artregistreringen "städar sig själv" om man vet att andra deltagare annars hör av sig och påminner om detaljer!

Arter som är tillräckligt ovanliga/svårbestämda ska rapporteras med beskrivning till Rrk Uppland. Vi bedömer observationer löpande i den mån de kommer in löpande. Problemet är att beskrivningarna ofta kommer in sent eller inte alls och bedömningen kommer därför att sakna betydelse för tävlingen. Jag tycker inte att chat-sidan ska vara ett forum för friande och fällande av obsar. Det är upp till observatören att rapportera in sina obsar till Rrk för bedömning. Det här med kryssande blir aldrig en exakt vetenskap utan det handlar i slutänden om den enskildas omdöme och kunskap att bestämma fåglar. Här gör vi alla fel och det är bara att acceptera.

Jag håller med om vad Anders Eriksson skriver, men det hindrar inte att man kan försöka rätta till svagheter i Upp-X tävlingen alldeles oavsett vad som rapporteras till Rrk Uppland. Dessutom är det mycket enkelt att införa ändringen. Jag kan hålla med om att chatten inte är det bästa stället, men kanske obsboken? Jag har aldrig föreslagit något "fällande och friande", utan endast haft en idé om att beskrivningar kan tillföra tävlingen en självsanering eftersom man måste reflektera över sitt eget omdöme.

Appropå bändelkorsnäbbar just nu. Jag såg just på Svalan att det setts fem bändlar rastande på Skatudden igår. En liten komplettering till min obs av bändel den 22:a. Den säkra bändel jag såg kom i en flock av fem fåglar, men jag han bara se en tydligt. Jag tror därför att det just nu uppehåller sig en flock om fem bändlar på Skatudden, så ut och obsa.

En liten önskan: Jag skulle uppskata om alla som är ute och skådar i markerna den närmaste tiden, gärna skriver en eller att par rader om var ni hittar mycket rönnbär, t.ex. på chatten. De är ju som känt bra rastplatser för trastar, sidensvansar och tallbitar.

Underbart! Nu är dom här igen, tallbitarna! Tro mig, för en skåning är det här bland det bästa som finns i fågelväg.

PJ och andra: det finns Sorbus intermedia buskar med bär i Alunda framst längst Skolvägen (bredvid skolan ...) och Prästgårdsvägen (mellan centrum och kyrkan). Ungefär 150 sidensvans är på plats med flera trastar. Inga tallbitar än ... Så vad jag kan se de tycker om de bären , som heter "oxel" enligt min växtbok, nästan så mycket som rönn (Sorbus aucuparia), men rönn försvann första. Några sidensvans (och trastar) i min trådgård käkar på haggtorn.

Inga tallbitar i rönnarna längs Åkervägen idag. Jag noterar dock på Dagens fågel att Ragnar haft fullt upp att märka alfågel idag! Hur fångade du alla dem? :-)

Leo, jag fångade alfåglarna med en stor trål... Eller rättare sagt, tack för att du påpekade feltryckningen. Nu är de noterade som rastande, vilket stämmer bättre med sanningen. Det verker för övrigt som om jag har bra flyt med tallbitar. På tre dagar har jag haft tallbitar i Sunnersta, Hjälstaviken, på Rönnskärs udde och på Skatudden. Härligt att jag fått se så mycket av min favoritfågel!

Reagerade på sisk-bilden som Kenth K. skickat in till hemsidan. Visst ser det väl ut som en snösiska. Man ser i.o.f.s. ingen över-/undergump på bilden, men vita underredet med glesa, smala mörka streck, ljust ansikte, "fluffig", till synes liten näbb m.m. tycker jag pekar på snö. Jag funderar på att justera etiketten. Åsikter? (Tror inte Kenth har fler bilder på fågeln).

Jag tycker att fågeln i fråga är en gråsiska. kanske näbben ser liten ut men inte för liten. Övernäbben är dessutom konvex vilket tyder på gråsiska. Snösiskan uppvisar oftast (alltid?) en konkav övre näbbhalva. Grundtonen på örontäckare, nacke och hjässa går vidare i en rätt kall gråaktig ton vilket jag tycker tyder på gråsiska. Snösiskan uppvisar, ffa på örontäckare, oftast en varmare mer sämskfärgad grundton. Streckningen på flanker tycker jag stämmer väl på gråsiska. Strecken på en snösiska tycker jag oftast är svagare i det att strecken inte är lika "distinkta" och mörka.

Håller med om att det lutar (!) åt gråsiska. Magnus har redan redogjort för en del detaljer. Visst ser den lite "näpen" och ljus ut. Men man måste komma ihåg att det är stor variation. På bilden skulle jag inte vilja bestämma den säkert. I fält hade man troligen sett mer och då mer säkert kunna bestämma den. Fler bilder kanske gör att jag ändrar mig...

Håller med om att snösiska ofta uppvisar gräddfärg i ansiktstrakten, men inte alltid. Näbbkaraktären var ny för mig, men stämmer den verkligen? Kollade runt lite snabbt på nätet och tyckte mig finna bilder på snösiskor vars näbbar inte avviker synbart från gråsiskans (t.ex. http://home.swipnet.se/acrocephalus/2%20nov%2002%20snsis.htm). Jag ändrar ingen etikett, nu när uppstudsiga stockholmare sade emot... :-) Kanske man skulle nöja sig med bara "siska"?!

En informationsrik beskrivning av siske-karaktärerna finns på addressen: http://w1.157.telia.com/~u15702529/altindex.htm Klicka på snabbguide gråsiska/snösiska. Där finns skillnader i näbbform och en hel del annat med.

Jag tenderar nog att hålla med Jocke om att det kan röra sig om en snösiska. Detta baserar jag på den ljusa undersidan med de glesa mörka strecken, fluffigheten samt även den lilla näbben. Men utan vidare bilder på under- och övergump så kan nog diskussionen fortsätta länge. Däremot tror jag det är svårt att från en bild få en uppfattning om huruvida färger är kalla eller varma. Det är bara att titta på de bilder som finns i galleriet på de snösiskor vi ringmärkt vid Långsandsörarna. Klockrena i handen men på ett foto med olika fotovinklar så blir de genast mkt mer gråsisklika med färgnyanser som inte stämmer med hur de upplevdes "live". Vad det gäller handhållna snösiskor så upptäckte vi kanske en ny "unik" karaktär. Det var nämligen så att samtliga tre snösiskor vi märkte var påfallande "slöa" i handen. De var uppburrade och hängde med huvudet. I ett par fall såg det ut som om de sov. Inte någon av övriga 150 märkta gråsiskor uppträdde på detta vis.

Visst är det svårt att av fotografier avgöra vilken färg fågeln har i verkligheten. Det blir lätt nyansförändringar. jag menar dock att av bilden att döma så är den kallare grå. Om den har en annan färg i verkligheten kan vi ju inte veta. Näbbkaraktären är åtminstone enligt min bedömning en god vägledning men med som allting annat är den inte alenarådande utan får läggas till summan av karaktärer. I sammanhanget tycker jag alltså att summan av de "synliga" karaktärerna pekar på gråsiska men håller helt med Björn att utan fler karaktärer synliga kan fågeln inte säkert bestämmas. Att skilja grå- och snösiska kan vara mkt svårt och visst måste en del, ffa unga honor av snösiska (vilket väl fågeln ifråga måste vara om det är en snösiska), lämnas obestämda i fält.

Snösiska! Det var mitt första intryck när jag såg bilden för några dagar sedan och det tror jag fortfarande. Ljus undersida, fina, tunna streck och framför allt liten näbb tyder helt klart på snösiska. Jag tycker inte heller att ansiktet är för mörkt för snösiska. Det skulle var intressant att veta om Kenth såg övergump eller undre stjärttäckare.

Måste erkänna att jag slarvat lite med uppdatering av "Höjdare". Har medvetet hoppat över kfs:er och taigor, tog bra med första fynden på motsv. vis som bara första busksångaren i våras/somras. Men jag har på känn att jag nog missat några som borde skrivas in. Saknar du något så hör gärna av dig.

Det är dom undre stjärttäckarnas teckning man skall titta efter på en snösiska, inget annat. Dom är ofta dolda av undergumpens fjädrar och därför svåra att se. På Tomas Pless bild syns dock spetsen på den längsta och man ser också det mörka mittstrecket, högst 2 mm brett får det vara på en snösiska. Rent spontant tycker även jag att Kennets bild känns som en snösiska, men säker kan jag naturligtvis inte vara.

Ett förtydligande. Jag avser när man tittar på stjärtens undersida i det jag skrev tidigare. Annars finns det ju flera karaktärer för snösiska.

Litet tips såhär i höstmörkret och fågeltomheten: Igårkväll (16:05-16:35) hade våra välkända berguvar full konsert, både hanen och honan höll låda. Det började med att hon(?) kom flygande, landade och småhoade några ggr. Kl. 16:15 började även han(?) hoa och när vi stack kl. 16:35 var han(?) fortfarande igång.

Korsnäbbarna i Ulleråker: Är det någon som tror sig veta något om fördelningen mellan större och mindre korsnäbb bland lärkarna i Ulleråker? De flesta, och senaste rapporterna på Svalan anger mindre korsnäbb, tidigare i höst var det en del större korsnäbb.

Angående kosrnäbbarna i Ulleråker. Jag har varit i Ulleråker 2-3 i veckan under oktober och då såg jag enbart mindre korsnäbbar, däremot blev de fler och fler, från 6-8 st i början av oktober till 15-20 st runt den 20:e. Jag missade de större om var där.

Jag vet inte om jag är fel ute, men av lätena att döma så kan jag tycka att det åtminstone finns några större där nu. Iofs svårt att få någon riktigt bra obs.

Liksom PJ har jag besökt Ulleråker med jämna mellanrun under oktober och bara sett och hört mindre korsnäbb. Jag har lyssnat och spanat efter större och bändel utan framgång. Men det ska ju vara gott om större korsnäbb i år så jag tror säkert att de är rätt bestämda. Jag ska göra ett nytt försök imorgon.

Jag har flera gånger noterat hur sittande mindre korsnäbbar kan låta som större korsnäbb ("köpp köpp"). Först när de flugit iväg har de övergått till sitt arttypiska "glipp glipp". Var på er vakt alltså! Är det f.ö. någon mer som har denna erfarenhet?

De jag hörde lät typp, typp, eller möjligen tjypp, tjypp när de flög. Och jag räknade nog 10-12 under en halvtimme.

Jag besökt Ulleråker 27/9, 29/9, 5/10, och räknade resp. 20, 5, 10 mindre korsnäbbar. 29/9 and 5/10 såg jag också en adult hane större korsnäbb som satt och käkade lärk kött på en låg gren, helt synlig. Jag kan inte utesluta att det fanns mer större korsnäbbar där då, men alla andra fåglar som jag hade möjligt att kolla var mindre korsnäbbar.

Vid besök i Ulleråker i morse fanns ca 15 mindre korsnäbbar. Precis som Annika säger har sittande mindre korsnäbb ibland "köpp köpp" läten som påminner om större korsnäbb. Även idag höll de på med sådana läten när de satt. Jag har bara hört detta läte från sittande fåglar så vitt jag kan minnas.

Var vid Ulleråker mitt på dagen idag. Kan bara instämma i vad Annika och Ragnar redan konstaterat, de mindre korsnäbbar som flög runt hade helt klart de läten som Annika beskev: stillasittande, (köpp, köpp) respektive överflygande (glipp, glipp). Hade tur att få se två ungfåglar på låg gren med 60 gångers förstoring. Den klena undre näbbhalvan och den runda nacken var tydliga. Ingen större korsnäbb idag alltså.

Lappmesen i Nåsten. På kartan i Fågellokaler i Uppland finns NV om Rödmossen Stora ängen. Från Stora ängen söderut löper en bilväg. Längs denna bilväg (genom Stora hygget) och ungefär i höjd med Rödmossen höll lappmesen till, bl.a. nära handmålade skyltar 8 resp. 4. Under lördagen upptäcktes lappmesen vid skylten 4 av Urban Emanuelsson. Det var på nästan exakt samma ställe som vi hittade den idag. Jag tror därför att man har störst chans att återupptäcka mesen längs vägen i detta område.

Hm, hittar ingen Stora ängen i min bok! Feltryck!? Eller behöver Ragnar glasögon? Skogsängen finns däremot på det ställe Ragnar beskriver (s.220). Jag antar att det är det han egentligen menar. Annars bra beskrivet. Hur lätt/svår var den att hitta? Sälskapade den med andra mesar?

Ja, du har nog rätt Clas, jag behöver nya glasögon. Hoppas att alla förstår vad jag menade ialla fall. Och du, Clas, kan vi förvänta oss att du rapporter 100 lappmesar om du besöker Nåsten? Jag nästan hoppas på det.

Jag ska se om jag hinner med ett Nåstenbesök i morgon. Min vana trogen så blir det väl minst ett tvåsiffrigt antal i alla fall. Det brukar bli så många upphetsade samtal bara...

Jag har pratat med flera personer som sett lappmesen idag. Alla har sett den mycket bra på nära håll, ibland på bara 1 m håll. Det är bäst att gå längs vägen och vänta på att mesen kommer fram. Det verkar inte löna sig att ge sig ut i terrängen. Hoppas du hinner fram Clas. När det kommer snö längre fram i veckan vet man inte hur lappmesen reagerar.

Felskrivningar är inte bra när man rapporterar på Svalan. Tur att folk är observanta så att de kan rättas till. Clas råkade skriva 100 rödstrupig pip istället för 1 och jag råkade skriva att jag ringmärkt 700 alfåglar vid Rönnskärs udde. Min senaste miss kan vara av intresse för alla. För att uppdatera mina artilstor på olika lokaler har jag långt i efterhand lagt in obsar som fanns i min obsbok men som jag inte rapporterat på Svalan. Jag råkade då skriva fel datum så att det stod att jag sett svartvit flugsnappare vid Vendelsjön redan 3 april. Jag fick nyligen en förfrågan från Fredrik Friberg, som sammanställer obsar, om datumet stämde, vilket det naturligtvis inte gjorde. Därför tycker jag att alla ni som lagt in obsar i efterhand bör kontrollera att det blivit rätt datum. Annars blir det onödiga fel och kanske missar i fenologidata som kan ställa till problem för de som sammanställer observationerna.

Apropå felskrivningar på Svalan, så har någon rapporterat en lappsparv från Nåsten. Jag antar att han menar lappmes. Är det någon som är bekant med rapportören och kan göra vederbörande uppmärksam på detta? För övrigt var det synnerligen trevligt att se den oskygga lappmesen hoppa omkring. Man tackar mjukast upptäckare, vägbeskrivare och guider!

Lappmes 17/11: Mitt på dagen idag sågs den av en grupp skådare om 8-10 pers. Samma plats som tidigare. Mycket orädd, vi var endast några få meter från den.

Några få meter? Jag hade lappmesen 0,5 m framför ansiktet... Lycka! En överflygande, högljutt flöjtande tallbit på morgonen värmde hjärtat lika mycket. Kanondag i Nåsten!

Nu vill jag inte höra något mer om hur bra alla har sett lappmesen!Basta! Kan ingen vänlig själ i närheten slänga ut lite fågelfrö och talg till den stackarn istället. /Clas Cronlund

Det hänger redan flera talgbollar på platsen. Så det är bara att ta med en termos och sätta dig och vänta. Långkalsonger rekommenderas!

Classe: Du får ge mesen lite mer tid, det räcker inte med att åka dit någon timme bara! Själv tillbringade jag 7 kalla timmar i skogen innan det gav resultat... För övrigt hänger även en jordnötspåse mellan skylt 3 och 8 men tyvärr var det enbart en talltita som förtjust roffade åt sig. Kanske vore idé att fästa fågelkäket lågt i granar nära vägen? Lappmesen har ju varit mestadels markbunden och har kanske lättare att hitta maten om den hänger lågt?

Frågan är hur markbunden mesen är med 2 dm snö på backen!! Känns som den borde födosöka lite högre nu.

"Ge mesen lite mer tid" Hm, tänkte inte på det :-( Inga rapporter efter snöovädret. Nu väntar jag på att den dyker upp vid JOK:s fågelmatning vid Säbysjön istället...

Jag har hört att det finns ytterligare en lappmes strax söder om Uppsala, kanske det vore på sin plats med en vägbeskrivning.

Lärkträden vid August Södermans väg 6 lär vara adressen, synd att dom som varit på plats inte kunnat ge mer fakta

Äh Classe, inte deppa nu! Solen skiner och det kryllar av lappmesar runt Uppsala, gör ett till försök ska du se att du får den! Och om du misslyckas... så kan du i alla fall glädja dig åt att du, till skillnad från vissa andra, fick se styltlöparen.... ;-/

Lappmesen i Gottsunda. Utgångspunkt Ultuna. S Ultuna precis där Sunnersta börjar, kör västerut Rosenvägen. Denna övergår i Hugo Alfvens väg. Följ denna väg hela tiden. Efter 1 km passeras Gottsunda centrum och 30-skyltar. 200 hundra meter efter 50 skyltar går August Södermans väg in till vänster. Redan 50 m in på denna ser man lärkträd längs vägen. I morse flyttade sig lappmesen österut till Stenhammars väg (avfartem före August Södermans väg) och ännu längre österut längs hyreshusen till tallar vid liten lekplats vid vändplats Blomdalsvägen 11-13 (nästan framma vid Gottsunda centrum). Därifrån försvann den sedan mot väster och hittades i lärkar längs den lilla vägen som går in vid till vänster 50 m in på August Södermans väg. Senare har den åter setts ute vid August Södermans väg.

Jag såg den sååååå jäääääkla bra :-)

Jag ser att Clas fick se lappmesen idag. Bra kämpat! Jag håller med "Lappmesdiggaren" - det blev mycket fina obsar idag. Det var kallt för en skåning men varenda minut med lappmesen värmde.

Måste erkänna att det är jag som döljer mig bakom alias lappmesdiggare. Jag glömde helt enkelt att i glädjeruset skriva under. Två lappmesar vid Uppsala för tillfället! Det man frågar sig är: hur många finns det egentligen i Uppland just nu? I "Upplands fåglar" anges tre fynd fram till och med 1993. 1994 var det väl ett fynd om jag minns rätt. Summa fyra. Och i år hittills 3 fynd. Det är alltså ganska anmärkningsvärt antal i år. Men fler bör vi väl hitta, eller hur?

Classe m.fl. För aktuell fyndstatus klicka på Rrk-länken på hemsidan och följ på Rrk-sidan länken "Fynddata för sällsynta fåglar i Uppland". Där kan man bl.a. läsa om 1994-fynden av lappmes m.m. Det visade sig f.ö. vara väldigt strategiskt att planera in en Uppsala-handlingstur just idag!!! Pekka vaktade mesen så det var bara att kliva ur bilen och njuta!

En fråga till Per Johan och Lars Lundstedt. Lappmes Uppsala kommun, är det Gottsundamesen eller är det ett annat ex vid Uppsala kommunhus, dvs. i närheten av där lappugglan satt för några veckor sedan?

En till Uppsala lappmesen har varit rapporterad till Svalan i dag: EBC (Kåbo) med kommentär "satt i träd vid fågelbordet (bakom Norrbyvägen 14 C) i kort stund, flög sedan bort i riktning mot Geo". Jag vore tacksam om någon kan hjälpa mig lokalisera den här närmare. Så vad jag vet (och ser) 14C finns inte, och jag kan inte se en fågelbord nära till Norbyv. 14 som för övrigt är kanske långt från Geo (Villav. 16). Vet någon mer? Jag jobbar i området men jag har inte sett ett fågelbord överhuvudtaget med kanske det är lätt missat!

Ragnar: jag pratade med Lasse tidigare i dag och han berättade att han såg lappmesan i Gottsunda i dennes vanliga lärkträden

Kort svar på Ragnars fråga: Det är Gottsunda lappmesen som höll/håller till på August Södermansväg i lärkträden. På måndagsmorgonen satt den även i björkarna på norra sidan av A. S.s väg. Intresset för arten finns fortfarande, jag hade tre telefonsamtal inom ett par timmar efter mitt pip på måndagen som alla ville ha en vägbeskrivning till lokalen. Hoppas den är kvar ett tag till. Classe verkar få rätt, det finns fler lappmesar i Uppland, den fjärde observationen av en lappmes, nu inne i Uppsala. Hur många lappmesar finns det egentligen därut just nu? Var kommer nästa observation? Jag gissar på Sunnerstaåsen.

Ett litet tipps när ni larmar Gottsunda lappmesen: använd kod 13578, (St. Djurgård.). August Södermans väg ligger cirka 500 m SÖ därom (i alla fall enligt terrängkartan). Söker man på Norbyvägen 14C så hamnar man mitt på EBC enligt Gula sidorna. Lämplig larmkod för denna lappmes (om den hittas igen) är väl 13583 (Bot. trädg.), och cirka 500 m i SV. Det är kanske inte så lätt att hitta rätt lokal i manualen, men det går...

Jag var idag en sväng i området Kapellskär, Gräddö, Räfsnäs för att eventuellt hitta någon stor flock övervintrande änder. Därav blev intet om nu någon har liknande funderingar i morgon söndag.

Bra Tommy. Då vet jag vad jag inte ska göra imorgon. Jag ser på Svalan att någon (Mo Backa) sett 3 sträckande bändlar vid Gottsundalappmesen idag, så det blir nog en sväng dit. Om bestämningen var korrekt finns det ju goda chanser att de stannar till och käkar bland alla lärkarna.

Jag gjorde en liknande tur till Väddö under lördagen. Skatudden gav enstaka ejdrar, svärtor, sjöorrar och några tobisgrisslor. En heldel gråtrutar, men ingen spännande trut. Sennebyhaken och Rönnskärsudde gav samma arter, med två smålommar och en skärpiplärka som toppar.

Evert Fredriksson undrar om det finns någon eller några som vill hjälpa till med inventering av lavskrika, uppsättning och kontroll av talg mm. i skogarna öster om Huddunge. Hör av er i sådana fall till Evert, tfn 08-570 308 13

Tösar och pågar!
Jag och Annika var ute vid kusten igår - Skatudden och Sennebyhaken - och såg en hel del fiskmås (fler än antalet gråtrutar!). Jag tyckte att de såg sammantaget ganska stora ut och många hade relativt lång och kraftig näbb. De flesta var adulta, men någon 2k-fågel sågs samt flera 1k-fåglar.
OM bedömningen är riktig indikerar detta att fåglarna kommer österifrån (inte så sensationellt!) och möjligen är av rasen heinei. Dessa ska vara lite större än våra canus (stort överlapp) och ha lite längre näbb (stort överlapp), samt vara lite mörkare grå på ovansidan (adult), (vilket är över min förmåga at bedöma om jag inte kan direkt jämföra med våra egna). Håll ögonen leriga, eller vad det heter!!!?

Det har idag siktats en annorlundafärgad grönfink (eller, nästan lika troligt, en superraritet) vid Glimmervägen i Eriksberg. Den är alldeles vit på delar av huvudet (mest baktill och på halssidor, möjligen även strupe) och en bit ner på ryggen, men ser normal ut i övrigt. Är det någon annan som har sett en grönfink med denna eller liknande avvikelse, eller har koll på hur vanligt det är? Man ser ju ibland partiellt leucisistiska änder och gäss, men förekommer det i stor utsträckning även bland mindre fåglar?

Curre: Intressant! Jag har också märkt många fiskmås vid Skatudden nyligen: i torsdags (2/12), i söndags (28/11) och veckan innan (21/11). De rastade på en kobb och flög runt: svårt att bedöma hur många överallt, men tiotals. Bara enstaka gråtrutar. Jag tänkte inte om andra raser vid tiden, men ni kan bli rätt: de var visserligen inte små. I dag, under en timme, såg jag bara en fiskmås (1K) ...

Fiskmåsrasen heinei är officiellt inte påträffad i Sverige än, så om man vill göra ett förstafynd så krävs det nog ganska bra dokumentation. I Finland bedöms ca 30% av den övervintrande populationen tillhöra heinei. Tydligen finns det en del individer som ligger mittemellan fuscus och heinei. Andra raser som säkerligen uppträder regelbundet i Sverige är soemerringi-kajor (häckar i Finland) och vulpinus-vråkar, dvs ryssvråkar. Ingen av dessa är officiellt anträffade i Sverige än!

Nu kan de som vill anmäla sig till Upp-X 2005. Jag uppfattade mötets mening som att vi skall fortsätta med aktiviteten. Artlistan är uppdaterad enl. nya systematiken, annars inga större förändringar jämfört med 2004. Samma kodord används t.v. för Chat och Obsbok. Jag kommer inte att vara tillgänglig under slutet av innevarande månad, så jag hoppas ni rutinerade Upp-X:are kan hjälpa nykomlingar om de har anmälningsproblem eller frågor o.s.v.

Det var roligt att läsa att tävlingskommittén är villig att ta hand om och administrera Upp-X 2005, med tanke på de positiva effekter Upp-X har för skådandet, vår kunskap om Upplands fågelfauna mm.

En NY (eller möjligen Gottsundamesen) LAPPMES upptäcktes i Täljsten, Eriksberg, Uppsala idag på förmiddagen (ca 09:35). Såg den till och från under ca 5 minuter innan den den försvann in mot Stadsskogen strax N-NO om Täljstenen. Den upptäcktes utanför Tälstensvägen 1 (mitt emot Preem-macken vid Norbyvägen).

Kul att Per-Johan hittade en svartnäbbad islom vid Skatudden i morse. Tack för det fina Upplandskrysset. Men ännu roligare var det tveklöst att den svartnäbbade fick sällskap av en vitnäbbad (som Anders Eriksson hittade) under dagen. I säkert en timmes tid låg de alldeles bredvid varandra, bara halvmetern skiljde dom åt. Vad är väl en västkustk ismås mot det ?

Efter att ha läst på i Jonssons bok Lommar tror jag att den svartnäbbade islommen vid Grisslehamn var en 2K-fågel, dvs inte adult. Anledningen är att jag upplevde fågeln som väldigt mörk men med förhållandevis ljus näbb. Har någon av er andra som såg fågeln en avvikande åsikt? Den vitnäbbade var tveklöst en 1K-fågel.

Tommy: s-n islommen såg något annorlunda under em i med ljus i jämförelse med fm och halv motljus. Under em var solen låg och ljuset reflecteras från näbbarna. V-n:s näbb var lysande. Kan det bli att näbbarna såg ut ljusare än var verkligen fallet?

För er som ev. vill leta islommarna, så var båda kvar i skymningen (15:30). Den vitnäbbade var svår sedd mellan skären dessutom föreföll den simma norr ut, enligt Kennet Pless. De bör gå att se dem från Klämmersudden på morgonen, möjligen får man leta den vitnäbbade norröver. Roligt att hitta sin 300:e art i Uppland när kompisarna drog till västkusten för att kolla på ismåsen. Jag hade på känn att det skulle bli någon "spinn off" art, eftersom så många kom under dagen för att kolla på svartnäbben. Att det bara tog drygt tre timmar var överraskande, otroligt roligt att se båda arterna sida vid sida på hemma plan. Tack till er som ringde mig, eftersom jag inte fick pipet på vitnäbben. Hoppas de stannnar till januari.

Bilder och berättelse om islommarna av Johan Södercrantz finns på www.faglar.nu

För en liten stund sedan (ca 11:15) kom den svartnäbbade islommen simmande söderifrån och är just nu utanför hamninloppet vid Grisslehamn där den var igår. Dom som rapporterar detta är Håkan Delin och Michael Tyden.

Angående åldern på den svartnäbbade så håller jag nog med Tommy att det troligen är en 2K fågel. Det är framförallt (enligt Jonsson) kontrasten på näbbspettsen som skiljer sig mellan subadulta och adulta. Jag upplevde den med ganska liten kontrast, alltså 2K. En adult har också (ofta svårt att se) ljusa prickar på täckarna. Men med tanke på variation, avstånd och ljusförrhållande etc. så bör den nog få gå som 2K+. Vi får hoppas att den är kvar ett tag så fler hinner se den och kanske även bättre och även kan ta lite bilder (batteriet i min kamera dog efter 5 sekunder).

Eftersom Svalan ligger nere idag (14/12) så kommer här aktuell information om svartnäbben. Den har setts hela förmiddagen. Från Albert Engströms ateljé sågs den av ett flertal skådare, ca. 500 m ut i inloppet till Grisslehamn, alldeles intill den gröna bojen. Idag har ljusförhållandena varit nästan idealiska, inget blänk i vattnet, ingen dimma.

I övrigt var det nästan tomt på lom, åtminstone vid Skatudden/ Grisslehamn. Från Rönnskärs udde och Sennebyhaken kan rapporteras en storlom.

Utan att försöka verka viktig eller så, men om man står vid Albert Engströms atelje så är det ca 1,8 kilometer till den gröna bojen. Vad jag vill säga med detta är att det är otroligt svårt att bedöma avstånd, speciellt över vatten. En rastande svartnäbbad islom på ett spegelblankt hav i medljus ser man mycket bra på avstånd en bra bit över 3 kilometer, och det torde gå att göra en säker bestämning på avstånd upp till minst det dubbla.

Anders E: du har säkert rätt, och min beskrivning hade kunnat vara mer precis. Min avsikt var dock inte att diskutera förutsättningar för artbestämning, endast att rent allmänt ange riktning för var svartnäbben setts under dagen, samt oberoende av detta redovisa väderförhållanden.

Avdelningen VV (värdelöst vetande eller viktigt vetande, välj själva): Från Klämmesudden till "bojen" är det 1,6 km, från Skatudden (bunkern) 1,7 km. Närmaste stället är 500 m SSV Skatudden där det är cirka 1,4 km till bojen. Bäst är nog att stå vid Klämmesudden eller Engströms ataljé då ljuset blir bättre. Jag skulle bedöma att vi i söndags hade de som närmast på cirka 1-1,2 km håll från Klämmesudden.

Länkarna till Svalan från Upp-X och hemsidan fungerar f.n. felaktigt p.g.a. att Svalan har bytt adress. Fixar till detta i kväll. F.ö. tror jag Anders inlägg bl.a. syftar till att påtala att avståndsangivelser både är vanskligt och viktigt. Står det i en raritetsrapport att en fågel setts på 500m håll så bör man, vid goda siktförhållanden, se väldigt mycket detaljer o.s.v. för 500 m ÄR VÄLDIGT NÄRA när man kollar på flygande labb eller liggande lom i tubkikare. I verkligheten kanske fågeln var på 2-3 km avstånd och då ser man naturligtvis inte lika mycket. Det är därför bra att försöka vara så noggrann som möjligt när man anger obsavstånd. Träna på kända avstånd och kolla upp avstånd till fasta bojar och prickar på t.ex. sjökort. Allt för att man vid rapportgranskning skall kunna göra så riktiga bedömningar som möjligt om vad man bör/kan se på ett visst avstånd. Det kommer ofta in rapporter där avståndsangivelserna är uppenbart felaktiga (alltid för nära). Ingen tror att rapportörerna försöker "fuska" med detta, det är helt enkelt bara svårt.

Har någon annan problem vid Svalan sedan flyttet? Jag kan inte läsa svalan via wap och jag kan inte rapportera vid textfil. Felmeddelande från båda.

Nu är inläggen inne på en av mina käpphästar!! Av egen erfarenhet vet jag att det är "livsfarligt" att vara ärlig och skriva exakt avstånd när det gäller raritetsrapporter. Rk-folket (de flesta) tycks inte ha en aning om att dagens ornitologer använder tubkikare med upp till 60ggr förstoring. Dessutom verkar Rk-folket vara synnerligen dåliga på uppskatta avstånd (vissa personer i RK anser tydligen att det inte går att artbestämma fåglar på avstånd längre än 4 km!). I bra sikt (det är förstås en förutsättning) innebär det emellertid att en fågel på 4 km avstånd ses som om fågeln vore på ca 70 m avstånd utan kikare. På 70 m ser man ganska mycket! Dessutom, när man tittar i tubkikare är synfältet begränsat - man blir inte distraherad av omkringliggande synupplevelser utan blicken är synnerligen koncentrerad till ett litet synfält vilket ytterligare torde förstärka synintrycket av den observerade fågeln. En annan sak är att de allra flesta av dagens ornitologer inte kan uppskatta avstånd. En stor majoritet underskattar avstånd, dessutom ganska grovt, troligen i de flesta fall inte medvetet utan helt enkelt därför att man inte tränat sig på att uppskatta avstånd. Ta för vana att kolla kartor vid eller efter observationer så att en känsla för avståndsbedömning så småningom infinner sig. Träna t.ex. när ni kör bil. Ta sikte på något långt fram och "gissa" på avståndet. Facit får ni på avståndsmätaren!

Det sägs att man lär av misstagen, och mitt misstag var att slarvigt nog höfta till med en meterangivelse när en sådan inte ens behövdes. Jag skulle ha skrivit att jag och Mattis såg svartnäbben när den låg i närheten av den gröna bojen utanför AE:s ateljé. Då hade kanske syftet med mitt budskap (var den hade befunnit sig under dagen) gått fram även till Anders E!

Desto roligare är det att konstatera att mitt misstag startade en lärorik debatt om något helt annat. Och för att komplettera mitt ursprungliga inlägg så kan nämnas att vi såg fågeln i 60 ggr förstoring under nästan idealiska ljusförhållanden, dessutom ingen vind att tala om. Den som har tillgång till karta eller på annat sätt vet var bojen finns kan själv räkna ut vad det betyder i termer av observationens kvalitet (se Martins inlägg nedan). Det var en upplevelse att se islommen under dessa förhållanden! Jag blev överraskad över hur stor den var, samt av näbbens dolkaktiga karaktär.

Mitt inlägg var inte på något sätt riktat mot Anders eller någon annan. Det är ju bara att konstatera att om man får se en islom på 1,5 km avstånd, har bra ljus och bra sikt och därtill en tubkikare med zoom, ja då tar man till ord som KANOOONOBS! Att sedan få se den på 500 m avstånd, ja då tycker man närmast att lommen sitter i knäna på en.

Svalan via WAP fungerar nu, men jag har fortfarande problem med inrapportiing med textfil. Felmeddelanden är "Wrong selection : Object required". Är det bara jag?

Nu fungerar igen Svalan rapportering med textfiler

Hökugglan. Från Knutby kör österut till samhället Sotter. Precis när man kommer in i samhället finns busshållplats och på höger sida en rad med postlådor. Kör ytterligare ca 50, vik in på liten väg till höger. Det är 3,6 km till hygget dör ugglan finns. Väl inne på vägen passerar man några hus, kör över en äng, kommer upp till vägskäl där man tar vänster. Efter åtskilliga hundra meter passerar man skylt på höger sida Aspbladmossens naturreservat. Fortsätt förbi två hyggen på höger sida (skog på vänster). Så småningom kommer man ut på stort hygge, båda sidor. Efter några hundra meter finns ett slags vändplats. Ugglan sågs på höger sida sittande i toppar på unggranar 75-100 m in. Den flög också parallellt med vägen några gånger.

God Jul på er alla skådarvänner!

Litet tillägg till Ragnars vägbeskrivning till Hökugglan. Direkt efter att ni har svängt av väg 282 så håll vänster. Åk inte in på gården förbi ladorna. Om ni passerar en grå byggnad med en mast ute på ett gärde har ni troligtvis åkt fel.

Jag åkte fel. Tur att Tomas larmade. Rätt väg är att ta av höger från 282 efter busskuren. När ni åker ute på gärdet söder om byn Sotter så ska masten med den lilla grå byggnaden vara till höger.

Bra att Tomas korrigerade min beskrivning. Vi åkte in från andra hållet (väster om Sotter) och kom ut i byn Sotter. Det är lätt att missa sådana viktiga detaljer när man kommer från fel håll.
God Jul allihop. Nu är jag i Skåne och hinner inte skåda något alls under flera dagar. Ni får gärna leta upp en praktejder eller en ny islom av något slag tills jag är tillbaka (29/12). Hoppas också att någon kan hitta en lappmes igen. Det skulle vara kul att kunna börja 2005 med lappmes, hökuggla och tallbit.

Obsbok. På Upp-X hemsida finns en rubrik Obsbok som används relativt sparsamt. Med tanke på detta vill jag puffa för möjlighetet att via Svalan få motsvarande information för vissa lokaler. Gå in i Dagboken och plocka fram dagboksblad för landskap och/eller lokal som du är intresserad av. Vi som flitigt besöker Angarn skriver dagbok så du kan få en uppfattning om lokalen och obsarna snabbt och enkelt.
Aktuell adress http://svalan.artdata.slu.se/rappsyst/dagboken.asp?lokalid=2846, är du intreserad av en annan lokal byt ut 2846 mot id för aktuell lokal.

Gott slut på er alla! Det känns idag ganska tryggt att gratulera Per Johan till slutlig seger i Upp-X 2004!! Vet inte hur många skådardagar PJ hade sammanlagt under året, men väldigt många var det. Detta slitande har resulterat i åtskilliga egna upptäckter (som framgår av "Höjdare"). En värdig vinnare som kopplade greppet i ett tidigt skede och sedan aldrig släppte taget. Ett stort Grattis och lycka till 2005!

Man får lov att instämma i gratulationerna och ett gott nytt år till alla. I morgon börjar allvaret igen så....må bäste man vinna.

/J